Predikan 12 Puritanska predikanter

Av David Whitworth

I denna blogg vill jag försöka reda ut vem puritaner var, vad de var för folk och hur de fick namnet puritaner. Det finns mycket att lära sig och ta till sig genom deras liv och predikningar.

Namnet ’puritan’
Det var från början ett öknamn. Vid reformationens tid i England på 1500 – talet växte ett brödraskap fram av pastorer i den anglikanska kyrkan som ville driva reformationen vidare. Det var mycket kvar av det romerska katolska kyrkans seder som brödraskapet ville rensa ut ur kyrkan och anföra den i likformighet med Guds ord.

Det var ur denna rörelse som puritanismen växte och blev en livskraft, en vision och en stark övertygelse om att leva ett liv i helighetens skönhet. De förundrade sig storligen över Guds härlighet och ville leva ett Guds centrerat liv. Varje del av livet kommer under Guds herravälde och de förfogade över en dynamisk gemenskap med Gud som formade deras förstånd, grep deras känslor och borrade djupt in i själen. Detta kom till stånd i en erfaren värme som var smittosam.

Deras förkunnelse betonade kristendomens stora centrala sanningar: trohet till Bibeln, utläggningspredikningar, pastoral omsorg, personlig helighet och ändamålsenlig fromhet som tillämpades på alla livets område.

Puritanism var samtidigt lite komplex. Alla som kallas puritaner är inte puritaner i den stränga historiska meningen. Det var de som försökte reformera den anglikanska kyrkan i underkastelse till Guds ord som var puritaner. C.H. Spurgeon, Jonathan Edwards och M.Lloyd – Jones var inte i den historiska meningen puritaner men de ägde ändå puritanernas teologi.

Alla puritaner var inte heller kalvinister. Måttstocken för en kalvinist eller reformerad ortodox var bland annat Westminster Confession of Faith (finns på svenska). Men det fanns meningsskiljaktigheter bland puritanerna. Richard Baxter (1651 – 1691) var visst puritan men var inte reformert på samma sätt som John Owen (1616 – 1683) eller William Perkins ( 1558 – 1602). Det ledde till intensiva debatter mellan Baxter och Owen.

Puritanismen var nyanserad, John Goodwin(1594 – 1665) var arminian (skall inte blandas ihop med Thomas Goodwin). John Bunyan (1628 – 1688) var baptist och John Milton (1606 – 1674) var kanske arian. Dessa män anses ändå som puritaner. Men majoriteten av puritanerna var en del av en större teologisk rörelse som har etiketten reformerad ortodoxi.

Vad var de?
I puritanerna har vi ett folk som var predikanter/pastorer och som orubbligt trodde på att utlägga och tillämpa Bibelns hela rådslut med det hårda arbete som krävdes. De sökte den helige Andens närstående gemenskap i Ordets förståelse och förkunnelse. Deras teologi var enastående biblisk och balanserad i läran, upplevelsen och praktiskt utförande. Dessa var människor som kännetecknades av bön och i begrundande av Ordet (vi återkommer till dessa i nästa artikel). Deras syn på församlingen var att hon stod eller föll på Ordets predikan och deras syfte var att bryta upp obrukad mark. Puritanerna är föregångare för varje avlösande generation som vill bli förkunnare/pastorer.

Vilka var de?
Det är passande att börja med John Owen (1616. – 1683) Han var en av de mest kända bland puritanerna för att han blev kallade ’puritanernas prins’ och det var inte utan. Hans pappa var pastor och separatist från den anglikanska kyrkan. Han lade en gedigen grund i lille Johns liv som skulle följa i sin pappas fotspår som separatist och kongregationalist. Efter en kort tid som elev på en skola i Oxford fick han inträde till Queens College Oxford University som oexaminerade vid 12 års ålder! Han avlade Bachelor examen 1632 och läste vidare och avlade Masters examen 1635. Han började då läsa till Bachelor of Divinity som involverade en bred läsning av engelska och kontinental teologi. Men den rådande politiska situationen avkortade Owens studier.

Hans böcker är tillgängliga än idag och finns i tjugofem band och formar de bästa teologiska källorna på det engelska språket. Han ägde ett skarpsinnigt, kraftigt och genomgripande förstånd. Han skrev sina böcker som gensvar till dåtidens utmaningar. The person and Work of the Holy Spirit och andra som kan nämnas är The Glory of Christ och Mortification of Sin. Hans böcker är för dagens människor svårlästa men till glädje och uppbyggelse bara man anstränger sig.

Hans första pastorat var i en liten by i Essex. Owens familjeliv var tragiskt. Hans fru Mary födde elva barn men bara en flicka överlevde.

Owen gillade att kasta spjut och tävlade i längdhopp och han spelade också flöjt.

William Gouge (1575 – 1653). Han föddes i Middlesex och utbildades på Eaton School och på Cambridge University. Han var välsignad med ett stort intellekt och var mycket disciplinerad i sina studier. Han blev pastor i Blackfriars församling i London och var trofast sin kallelse i fyrtiosex år trots många erbjudande från en rad andra församlingar. Han brukade säga ”min högsta ambition är att gå från Blackfriars till himlen!” Han predikade genom Hebreerbrevet i trettiotre år. I dessa predikningar visade han en skicklig balans mellan lära, upplevelse och praktiska applikationer. Tusentals människor blev frälsta och uppbyggda genom honom.

Steven Charnock (1628 – 1680). Information om hans privatliv är knapphändig. Han föddes i London och läste på Cambridge University. Han var bara tjugofyra år när han fick en hög ställning på Oxforduniversitet. Den politiska omvälvningen vid den tiden orsakade att han var utan pastorat i femton år. En kort period blev han pastor i en kongregationalistisk församling innan han dog femtiotvå år gammal. Hans bok om Guds väsen och egenskaper är ett mastodontverk och är den bästa som finns i ämnet. Charnocks syfte är att vi ska lära känna Gud och vilket bättre sätt än att fördjupa oss i just hans väsen och egenskaper. Det är ett verk som leder oss till Gud i vördnad och ödmjukhet och det är väl det som fattas idag bland Guds heliga. Visst krävs tålamod och ansträngning när man läser boken men det är väl värt det.

William Perkins (1558 – 1602) Han kallades den engelska puritanernas fader. Han var pastor i Cambridge och med stor framgång. Perkins var oöverträfflig som predikant och författare. Han var den första att skriva i ämnet förkunnelse i boken The Art of Prophesying. I typiskt puritanskt manér var hans predikningar till sin karaktär praktiska och relevanta. Perkins tog hänsyn till allas behov i kongregationen i predikningens förberedelse.
 
William Perkins var inte en akademiker som satt i sitt elfenbenstorn. Han besökte fängelser och predikade för de fångna och många blev frälsta. Ett stort antal människor besökte Saint Andrews församling i Cambridge för att höra honom. Predikningarna var fyllda med lag och evangeliet. Lagen till att avslöja syndens skam och evangeliet för att bjuda på full förlåtelse till förlorade syndare. Han rörde människor till att förstå det eviga straffet och oerhört många kom till tro genom honom. Han var så vältalig att när han yttrade ordet fördömelse darrade folket.

John Bunyan (1628 – 1688) Av alla puritaner är kanske Bunyan den mest kända och beskrevs som ”Shakespeare bland de gudomliga.” Han berättar för oss att han föddes i en ”låg obetydligt generation.” Hans fader åkte runt och lagade kastruller och pannor och han följde i pappans fotspår.I boken Grace Abounding to the Chief of Sinners berättade han sin väg till frälsning.

En dag spelade han kattspel (det var någon slags uråldrig spel). Under spelets gång hörde han en röst från himlen som sa ” Vill du överlåta dina synder och komma till himlen eller hålla fast dina synder och komma i helvetet?” Efter mycket ångest i själen kom han i omvändelse och tro. Han blev medlem i Bedford församling och tjänade där som diakon. Han började genast predika och med kraft välsignade Gud rikligen hans predikningar. Han hade ett övertygande grepp om bibliska läror som synd och försoning. Trots sin brist på en hög utbildning var hans bruk av det engelska språket mästerligt. Han valde varsamt ut varje ord och uteslöt onödiga ord och varje ord hade sin rätta plats. Hans hemgjorda metod att omsätta läror i praktiken, hans humor och hans färgstarka illustrationer påverkade människorna och drog ett stort antal till Kristus.

Eftersom John Bunyan vägrade att följa den anglikanska kyrkans gudstjänsts förordningar var han dömd till tolv års fängelse. Han hade en livlig fantasi och i fängelsets mörka grop skrev han sin odödliga Kristens Resa och Det Heliga Kriget.

Han levde sexton år efter han frisläpptes från fängelset. Han hade baptistiska övertygelser och hans förkunnelse ledde honom till många baptistförsamlingar.

Bunyans lidande, såsom Jobs, förädlade honom. Det blev naturligt för honom att känna glädje med dem som gläder sig och gråta med dem som gråter och han visade sin kärlek i handling. Han hörde om en familj i en grannstad som var osams med sina bekantar. Då åkte han dit med syftet att medla dem emellan och det lyckades han med. På vägen hem på sin häst kom han in i en våldsam storm och blev allvarligt sjuk. Tio dagar senare gick han in den himmelska staden.

Dessa porträtt är fem av många Puritaner som lämnade ett arv efter sig och det skall vi titta lite närmare på i den kommande artikeln.