ursprung
Det finns varierande teorier om baptisternas uppkomst. Teorin om den prästerliga tjänstens arvsrätt från apostoliska tider tills nutiden finns bland dem, och är släkt med ”apostolisk arvsföljd” som är grundad på en obevisbar prästerlig länk av ordination alltifrån Petrus tills nutiden. Det andra konceptet är dopets fortbestånd, som utfördes av män genom nedsänkning i vattnet som troende. Det tredje är den lokala församlingens fortbestånd ett lång led som visar sanna skriftliga egenskaper som är grundade på historiska bevis. Det fjärde konceptet innefattar principernas led som är illustrerad i den enskilda eller grupper som har hållit sig till det väsentliga i baptisternas vittnesbörd.
Säkert är det sanningens led som är den väsentligaste. Kyrkans anseende idag beror inte på någon kyrklig stamtavla och inte heller någon historik i nedstigande led. Det enda säkra kriteriet är att hålla sig fast vid Bibliska läror. ”Rättfärdiggörelse genom tro” var den läran som Luther gjorde anspråk på som grunden till att pröva kyrkans står eller faller. Det är detta anspråk som vi också håller oss fast till. Det är sen sunda läran i likhet med dess tillämpning som är grundläggande för kyrkans hälsa och överlevnad. När de två principer får göra sig gällande, åtminstone över en lång tid, då är det ett tacksägelseämne. För oss är det ett glädjeämne när vi ser att det finns baptistförsamlingar som går i ett obrutet led. Den amerikanska historikern Henry C. Vedder intygar i sin bok Short History of the Baptists intygar ett sådant löpande led i England som ”är grundad på slutgiltiga dokumentariska bevis”, ifrån omkring 1610. Han påstår vidare ”från omkring 1641 är baptisternas lära och tillämpning är oförändrad i alla väsentliga grunddrag jämfört med det som gäller idag". Slutsatsen är tillfredsställande eftersom det då inte finns något behov av att anstränga historisk noggrannhet för att försöka bevisa en bestämd kontinuitet mellan tidigare sekteristiska baptiströrelser och dagens baptister. Sådana försök försvagas genom sin betoning på jämförelsevis ytliga likheter och samtidigt nonchalera de stora läroskillnader.