Jonathan Edwards del 2 Predikan
Av David Whitworth
För att förstå Jonathan Edwards framgång i väckelsen är det viktigt att analysera strukturen och det teologiska innehållet i hans predikningar som Gud välsignade. Predikan var inte orsaken till väckelsen med det var redskapet.
Edwards planerade sina predikningar mycket noga med översikt och analys. Sen valde han lämpliga ord inom en starkt strukturerad ram. I sin planering var han alltid medveten om folkets behov.
Edwards var noggrann med ordvalet och grammatiken måste vara helt korrekt. Han letade efter ord som var lämpliga och acceptabla för att presentera Sanningen. När han förberedde sin predikan började han med meditation över bibeltexten och gjorde anteckningar som blev till utkast och utifrån det kom det ledande motivet. När motivet formades till en klar proposition då var det dags att utveckla predikan.
Strukturen av Edwards predikan var lik puritanernas. Han förklarade texten och sen följde en utläggning i propositionsform. Den uppdelades i rubriker och underrubriker i logisk ordning. Därefter kom tillämpningen och han tog itu med kritiken om läran och till sist relaterades texten till de troendes vardagsliv och de ofrälstas eviga tillstånd.
Jonathans predikan var en logiskt uttänkt teologi som hade djupa rötter i en kristallklar biblisk världsbild. Detta var genomsyrat av praktiska tillämpningar av insikter på livet. Eller på ett enklare sätt, han predikade till förståndet och viljan. Han skrev ut sina predikningar ord för ord men det vanligaste var att han klottrade sina anteckningar på papperslappar som låg nära till hands (Ralph G. Turnbull, 'Jonathan Edwards The Preacher').
Utifrån Edwards stora bibliska kunskap och intensiva studier hittade han de läror han predikade om. Med sitt logiska tänkande kunde han bevisa sina propositioner och göra läran mer effektivt. Hans mål var att upplysa förståndet och sätta liv i känslorna.
Jonathan var väl hemmastadd i teologi. Hans bibliska studier kopplade till studier i puritanernas litterära verk och Calvins Instituts försåg honom med ett väl grundat lärosystem. I sin predikan "Vikten och fördelar med en genomgripande kunskap om gudomlig Sanning" berättade han för församlingen: "gudomlighet betyder lärans vetenskap som innesluter alla sanningar och regler som gäller en helig livsföring."
Hans definition av gudomlighet eller teologi är träffande och mycket viktig. Han beskrev det som " läran om att leva för Gud genom Kristus". Edwards insikt och iakttagelser i ämnet är påtaglig. Han uppmuntrade sitt folk att fördjupa sig i teologin och det centrala är Kristi medlande ämbete och ingen ”religion” var acceptabel om det inte förde människor till en levande gemenskap med Gud genom Kristus. Hans Kristologi krävde lojalitet mellan förståndet och hjärtat.
Jonathan hängav sig otyglat åt den bibliska lärans studier. Enligt honom själv satsade han mycket tid på att tänka igenom gudomliga ting som himmelen och helighet. Hans kunskap om teologi var djup och rik och han levde för att klarlägga tron och tillämpa dess kraft samt påvisa trons hållbarhet i en helig livsstil.
A.V.G. Allen gav Edwards detta vitsord: "Sålunda, på ett praktiskt sätt är Edwards den stora förnyelsens upphovsman, ledare och förkämpe. Teoretisk, blev han i väckelsen kalvinismens största teolog".
Jonathan Edwards predikningar var från början till slut teologiska. Han trodde på och predikade kärlek som den främsta dygden. Han kände väl till människors bedrägliga hjärtan och frälsningens vittnesbörd måste vägas mot ett fungerande andligt liv och moralisk livsföring. Han gav folket Ordets fasta föda.
Det finns en likhet mellan Kalvins och Edwards lära om försoning. Syndaren står under Guds vrede för sitt uppror mot Gud och han står i moralisk skuld till Gud. Gud avskyr synd och eftersom Han är helig måste Han straffa syndaren.
Edwards såg syndarens skuld som en obetald räkning och när Kristus tog på sig vår synd betalade Han själv räkningen genom att offra sig själv som skuldoffer. Gud straffade Kristus som ställföreträdaren och därigenom avvärjde Gud sin vrede på Kristus istället för på oss. Kristi blod renade oss från syndaskulden. Rengöringen tillfredsställer Guds helighet och förlåtelsen tillfredsställer Hans rättfärdighet. Således blev Kristus vårt offer och vår försonare och Gud kunde nu förlåta oss och förklara oss rättfärdiga i Kristus genom tron på Honom allena.
Jonathan betonade Guds suveränitet i frälsningen, människans totala fördärv och nådens evangelium. Dessa sanningar var framträdande i hans förkunnelse. Hans syn på Guds suveränitet i frälsningen gjorde att han lätt kunde bli missförstådd. I hans predikningar lade han vikten på att förstora Guds nåd och manade därför folket till omvändelse och att tränga sig in i Guds rike. Han blev gripen av en övermäktig känsla om Guds majestät och oändlighet som vi redan har sett i hans frälsning.
Alltigenom sina förkunnelser förklarade Jonathan frälsningens väg. Nåden kommer direkt från Guds hjärta och gåvan speglar Hans härlighet och förträfflighet. Den naturliga människan kan inte förstå andliga ting. Hon är andligt blind och utan den livgivande helige Anden kan hon aldrig ta del av försoningens välsignelser. Människan har ett sinne för Guds storhet men är fullständigt okunnig, liksom någon som är blind från födelsen.
Hans predikan fylls av teologiska trossatser som ligger till grund för sanna kristna upplevelser. Här hittar vi Guds majestät, Kristi härlighet och människans nakna hjärtan. Guds stora vishet i försoningsverket lyser fram. Gud har tagit itu med människans försjunkenhet i synd, fördärv, misär och tomhet för att visa upp sin stora ära. Han väljer genom Kristus att lyfta upp människan ur eländet och göra om henne till en sann äkta människa i Kristi avbild. Så blir hon förhärligad och välsignad. Människan själv kan inte ta åt sig äran. Den tillhör Gud helt och hållet.
Edwards predikningar visar oss att minimalistiska lärosatser är av inget värde i väckelsens tjänst.
Detta är ett försök att ge en liten inblick i Edwards tänkande och teologi som var grunden till hans kraftiga predikningar men det finns mycket mer att hämta.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
David Whitworth » Calvinismen i Historien Hugenotterna: ”Hej Åke! Tack för de uppmuntrande orden. Det var intressant att ta del av din h..”
-
Åke Sandahl » Calvinismen i Historien Hugenotterna: ”En mycket bra genomgång av hugenotternas framgångar på svensk mark! Eftersom jag..”
-
David Whitworth » Väckelsen i New York 1858 del 1: ”Hej Rune Tack för uppmuntran. Rolig att bloggen har varit till nytta på bönesam..”
-
Rune Lundström » Väckelsen i New York 1858 del 1: ”Tack för denna sammanfattning av böneväckelsen i USA. Ska berätta om den på en b..”
-
Jonas » Gunnar Westin - Den kristna friförsamlingen genom tiderna: ”Hej Anette Det finns en tydlig tradition till 1500-talat. Men, det finns också e..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
politisk teologi j.bunyan amerika kyrkoåret b.keach j.owen app film m.loyd-jones d.bonhoeffer dopet calvinpåsvenska a.wiberg apologetik anabaptist predikan katekes musik biografi reformationen etik sverige traditionen böcker baptist troslära j.calvin pingst väckelse gudstjänst bön ecklesiologi helgelse evangelium konst upplysningen k.barth j.edwards katolicitet församlingsplantering ungdom bibelteologi minibibliotek förbundsteologi m.luther princeton ledarskap