Thomas S Kuhn De vetenskapliga revolutionernas struktur

De vetenskapliga revolutionernas struktur
Thomas S Kuhn
Thales förlag, 2009 (ursprungligen 1962)
 
Det slår mig att jag läser denna vetenskapsteoretiska klassiker på ett annat sätt idag. De sociala aspekerna av vetenskap ger en nyans åt samtalet om vetenskap och kristen tro som jag kanske inte reflekterat över tidigare.
 
Vetenskapen har sociala aspekter
Det som en gång vara paradbegreppen hos Kuhn, paradigm, normalvetenskap och revolutionär vetenskap, framstår inte längre som lika intressant som förr. Det här med paradigm känns mer som det blivit en del av vetenskapsteorins historia, snarare än ett viktigt verktyg för att förstå vetenskapens utveckling.Det som dock framstår klarare än någonsin är hur viktigt det var att Kuhn förde in de sociala aspekterna i studiet av vetenskap.

Länge utgick man att vetenskapen var helt rationell, utifrån experiment och logik, när man valde mellan teorier. Francis Bacons metodlära i ”Det nya verktyget” 1620, är ett sådant exempel där vetenskapen har en metod, som en korvstoppningsmaskin som ger närapå automatiska resultat om man följer metoden.

Ludwik Flecks hade sett det redan 1935 med ”Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum: Inledning till läran om tankestil och tankekollektiv”, men det var med Thomas S Kuhn som det slog igen, det faktum att sociala aspekter ofta är helt avgörande vid val mellan teorier i vetenskapen.
 
Vetenskapens historia ger ljus av det socialas inflytande
Hur studerar man vetenskap på ett vetenskapligt sätt? Tidigare hade man sett studiet om vetenskap som ett studie av logisk metodlära, en typisk representant för den skolan var Rudolf Carnap (1891–1970).

Thomas S Kuhn vidgade vetenskapsteorin genom att studera hur vetenskapen fungerat genom historien. Och det Kuhn upptäcker är att val mellan teorier inte alltid har skett på rationell grund.

Lite ironiskt menar Kuhn att vetenskapens framdrift ofta snarare sker genom att företrädare för äldre teorier dör och lämnar plats för unga företrädare för nya teorier, snarare än att de etablerade forskarna ändrar sig grundat på experiment och en bättre teori. Efter Kuhn har studiet av vetenskapens historia blivit en självklar del av studiet av vetenskap och samtalet om metod och utveckling
 
Sociologin förklarar val mellan teorier
Ärelystnad, pengar, prestige, gruppdynamik och viljan till makt har alla en del i hur vetenskapen fungerar. Vetenskapssociologi studerar detta, det svaga programmet ger som Kuhn en sociologisk nyans åt studier av den experimentella vetenskapen, medan det starka programmet försöker förklara i princip allt i valet mellan teorier med sociala faktorer.
 
Vetenskap och kristen tro
Genom Thomas S Kuhn förändrades synen på vetenskapens rationalitet radikalt, det sociala trädde in i studiet av vetenskap. Den naiva synen på vetenskapen som helt rationell fick träda tillbaka för en ny mer nyanserad och realistisk syn. Ett nytt sätt att tänka om vetenskap där man erkänner hur pengar, makt, gruppdynamik och andra sociala faktorer ofta har varit avgörande i historien och är så också idag.
 
Detta har förstås betydelse för de som vill göra en avgörande skillnad mellan den rationella naturvetenskapen och den påstått ovetenskapliga religionen. Thomas S Kuhn kan bidra med realism och nyans i ett sådant samtal.

Etiketter: apologetik böcker

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln