av David Whitworth

Nästa steg i ämnets historia tar sin början i evangelierna och i vår Herres undervisning. I evangelierna är Jesus Kristus förevisad. Vad var det Jesus predikade? Varför predikade Han det? Hur predikade han det och när?

Jesu offentliga verksamhet indelar sig själv generellt i tre riktningar: Predikan eller evangeliets proklamation, undervisning eller evangeliets utläggning och helande eller evangeliets illustration. Lite allmänt kan man säga att Hans predikningar var riktat till folket i allmänhet och undervisningen framför allt till sina lärjungar.

Vi koncentrerar oss på Jesu predikningar till folket.

Guds rike i NT förekommer ca 177 ggr varav 144 ggr i evangelierna. Vår Herre öppnade sin offentliga verksamhet med en predikan om Guds rike som Markus berättar för oss: ”Sedan Johannes hade blivit fängslad, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium. Han sade: Tiden är fullbordad och Guds rike är nu här. Omvänd er och tro evangelium!” (Mark 1:14,15).

Jesu liknelser förekommer 48 ggr i evangelierna. Dessa täcker två tredjedelar av Hans predikningar och en hel del inriktas på Guds rike. Dessa liknelser beskriver aspekter som inträdande, karaktär, värde, tillväxt, kallelse till uppoffring och operativ sfär osv. I Matt 13 predikade Kristus sju liknelser om himmelriket. Guds rike och himmelriket är likställda och är ledmotivet i Hans förkunnelse. Detta kapitel är en sammanfattning av rikets nyanser. Jesus predikade evangeliet om Guds rike (Luk 4:43) och Han sände ut sina lärjungar för att predika riket (Luk 9:2).

Lärjungarna trädde fram inför Jesus och ville veta varför Han talade till människorna i liknelser. Hans svar var att endast de har fått del i Guds rikes hemligheter men de som står utanför får allt i liknelser (Mark 4:10-13). I verserna 14–20 utvecklar Jesus innebörden av såningsmannens liknelse i form av fyra jordmåner. Trots liknelser, Guds ord är inte varaktigt i allas hjärtan som hör och orsaken ligger i att Ordet inte slår rot i dessa. Förklaringen kommer i de första tre jordmånen där säden såddes på ofruktsam mark (v14-19). I fjärde marken såddes säden i god jord och bar mycket frukt, alltså de som hör ordet och förstår det (vers 20).

Hur kan problemet lösas om inte alla förstår Guds rike och tillträdet in i riket?

Innan vi söker svar på frågan är det nödvändigt att ser hur riket förtydligas. Vi har redan sett lite av rikets egenskaper. Vi skall vidare utveckla vad det betyder. Om vår Herre såg nödvändigheten av att predika så mycket om Guds rike så måste alla som strävar efter att predika ta till sig Ordets eget vittnesbörd om detta.

Vad är Guds rike för något? Riket kan definieras som ett territorium vars medborgare är underdåniga kungarnas kung, Herre Jesus Kristus, som härskare. Han är den utlovade Messias–kungen (Ps 2:8, Luk 1:33, Joh 18:37). David fick ett löfte från Gud om ett evigt rike som byggdes och härskades av en evig kung. (1 Krön 17:10–13)

Riket är evigt (2 Petr 1:11), härligt (Matt 25:31), är redan här (Matt 4:17, Mark 1:15) och det är mitt ibland oss (Luk 17:21). Än är det inte fullbordat men skall fullbordas vid Kristi återkomst (2 Petr 3:13). Efter sin uppståndelse tillbringade Herren fyrtio dagar med sina apostlar och undervisade dem om Guds rike (Apg 1:3).

Det viktigaste är nu hur kommer syndiga människor in i Guds rike? Genom sin nåd ger Jesus svar på denna fråga och det är vi tacksamma för. Svaret kommer i Johannes evangeliet kapitel tre. Nikodemus var en högt lärd man som kom till Herren med sin felaktiga syn om Honom (vers 1,2). Ett sådant erkännande räcker inte till för att komma in i Guds, Jesu Kristi rike. Nikodemus’ problem var sin okunnighet, orsakad av sin andliga blindhet och den enda lösning var en andlig pånyttfödelse. Utan det är det omöjligt att se eller förstå Guds rike (3:3).

Guds rike är ljusets rike eftersom Gud är ljusets Fader (Jak 1:17, 1Joh 1:5). Gud i Jesus är ljus och Hans löfte är att när vi följer Honom har vi livets ljus, vi tillhör inte längre mörkrets rike (Joh 8:12, 12:46). Vi kristna är kallade att vara världens ljus som lyser upp för alla genom goda gärningar (Matt 5:14-16).

Livet i Guds rike levandegörs i det livet som talas om i Jesu bergspredikan (Matt 5-7). Jesus uppmanar oss att söka Guds rike och hans rättfärdighet” (6:33). Denna uppmaning förvandlas till glädje om hjärtats föremål är att samla skatter i himlen. (Matt 6:20-21).

Mitt syfte med detta är att genom Herrens predikningar visa vikten av att ha
en förståelse om Guds rike och predika den samma.

Apostlagärningar

Så långt har vi sett i GT Jesus förutsagd och i evangelierna Jesus förevisad. Nästa steg i utvecklingen är i Apostlagärningar där Jesus förkunnas. Denna tidsrymd täcker evangeliets utbredning från Jerusalem till området kring Medelhavet. Från Judarna till hedningarna och genom Petrus till Paulus.

I Matt 28:18-20 fick Apostlarna uppdraget att predika evangeliet till alla folk. På pingstdagen blev de uppfyllda av helige Anden och var nu rustade till att utföra sina kallelser i evangeliets tjänst. Det första tecknet från Anden var deras förmåga att kunna tala till alla folkslag som samlades i Jerusalem på sitt eget språk (Apg 2:4).

Petrus första predikan hittar vi i Apostlagärningarna. I vers 2:22-38. I de föregående verserna rådde en rörig stämning bland alla samlade folk i Jerusalem. Aldrig hade något sådant fenomen inträffat tidigare som att höra budskapet på sitt eget språk. Apostlarna blev, bland annat, anklagade för att vara berusade. Då trädde Petrus fram och förklarade att det var för tidigt på dagen för att dricka vin. Han citerade Joel 2:28-32 att profetian gick i uppfyllelse i deras åsyn.

Predikans konst

Predikans konst är att nå människans hela sinne. En bra uppvisning av detta hittar vi i Petrus predikan. I 2:22 börjar Petrus med: ”Israeliter, lyssna till dessa ord.” Han börjar med att vädja till dem att lyssna till honom för att han hade något mycket viktigt att säga. Genom att lyssna till predikan nås förståndet, detta är det första steget. För att det skall vara effektivt skall den föras vidare till hjärtat och slutligen till viljan, vers 37. Jag återkommer till detta lite senare.

Vilka var dessa ord som Petrus var så noggrann med att de skulle höra? Svaret ligger i Bibelns ledmotiv alltså Herren Jesus Kristus. ’Jesus från Nasaret’ (vers 22) var Petrus’ inledningsord i hans predikan. Alla predikningar skall börja och avslutar med Kristus.

’Jesus från Nasaret var en man…’ Alla var välbekanta med mannen Jesus, den historiska Jesus, hans föräldrar och bakgrund. En människa som upplevde trötthet, hunger, sorg, glädje, och fysisk och mental smärta. Petrus’ predikan började med deras kunskap om mannen Jesus. Är det inte så att predikans och evangeliets budskap skall väcka frågan: ”Vem säger ni att Jesus är?” Detta är en avgörande fråga.

Petrus fångade uppmärksamheten till mannen Jesus och då kommer nästa steg i utvecklingen. Jesus var inte vilken människa som helst utan ”en man som Gud bekände sig till inför er genom kraftgärningar, under och tecken”. Det var Gud som utförde dessa genom Kristus och som folket hade vittnat (vers 22). Han var en fullkomlig människa, den sanna och ädlaste människan som satt sina fötter på jorden.

Nästa steg (vers 23) i Petrus’ förkunnelse innehåller ett mysterium och paradox. Det gudomliga mysteriet är att Gud utelämnade Kristus enligt sin fastställda plan. Planen som uppgjordes i evigheten inom treenigheten. Paradoxen är att detta utfördes genom människor som villigt ville korsfästa Honom enligt den Gudomlig planen och det mänskliga ansvaret. På den mänskliga sidan sparar Petrus inte på krutet. Det var de laglösa som var skyldiga till Kristi korsfästelse och död. Det var ett mord. Korsfästelsen är historiens största rättsskandal

Varje steg i Petrus’ predikan är fortskridande och når kulmen i vers 36. Vers 24 är evangeliets viktigaste lärosats, där vår tro och hopp ligger. Gud uppväckte Jesus från det döda eftersom döden inte kunde behålla Honom. Paulus’ ord gör sig gällande (1 Kor 15:12-19). Om inte Kristus är uppstått från det döda då är evangeliet illusorisk och vi dör i våra synder utan det minsta hopp och faller offer för historiens största bedrägeri. Buddha är död, Mohammed är död men Jesus lever! Halleluja!

Från vers 25–35 hämtar Petrus beviset från de messianska Psalmerna 16 och 110. Just denne Jesus är Han som gamla testamentets profeter talar om. Varje predikant skall i sina predikningar kunna visa att det han säger överensstämmer med Bibelns innehåll. Detta är sanningens och kunskapens enda källa.

Petrus fortsätter med sitt bevis att denne Jesus är uppstånden av vilka de alla är vittnen till. Detta är ett vittnesbörd som inte kan motbevisas. Han är inte bara uppstånden utan också upphöjd (vers 33). Detta som ägde rum i universums centrum är för oss obegripligt. Vi har nått en punkt där språket inte räcker till. Här står vi i tysthet inför Gud.

Stegen mot frälsningen

Nu i vers 36 berätta Petrus att just ”denne Jesus som ni korsfäste, Honom har Gud gjort både till Herre och Messias.” Han är både Gud och människa. I vers 36 är alltså cirkeln sluten med orden Petrus började med i vers 23 ”Jesus…var en man.” Detta var första steget.

Detta budskap hade en förkrossande effekt på det samlade folket. Nu kommer vi till nästa steg. Det ”högg till i hjärtat på dem” (vers 37). Alltså helige Anden ”överbevisar världen om synd, rättfärdighet och dom” (Joh 16:8). Medlet var Bibeln (dåvarande GT) som är ett tvåeggat svärd: ”Ty Guds Ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att det skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar” (Hebr 4:12). Detta är andra steget från förståndet till känslorna. Svärdet drevs djupt in i hjärtat på folket och det blottade synd och uppror mot Gud så till den grad att de förkrossades och kunde inte annat än söka svar på deras fråga: ”Bröder, vad ska vi göra”? I det sista steget påverkades viljan. Sann omvändelse börjar med förståndet, går vidare till känslorna och viljeakten är det sista och är utfallet av de två föregående.

Petrus svar kommer i vers 38.”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna.

Petrus’ predikan på pingstdagen är vägledande för varje predikant. I nästa blogg fortsätter vi med Petrus andra predikan i kapitel 3.