Reformationens sociala och politiska sammanhang

The Reformation – A Brief History
Kenneth G. Appold
Wiley-Blackwell, 2011

Den geniale Luther och den bibelpredikande Calvin. Vi berättar gärna om deras uppgörelse med medeltidens vidskepelse och avgudadyrkan, om hur budskapet om Jesus återigen fick lysa klart utan att grumlas av filosofins spetsfundigheter och den medeltida kyrkans korrumperade ledning. Men, reformationen skedde inte i ett vakuum.

Kortfattat berättar Kenneth G. Appold om reformationen med stöd av den senaste forskningen. Syntesen och de stora penseldragen är behållningen av den här boken. För en mer nyanserad bild av reformationen bör den kompletteras av Timothy Georges bok ”Theology of the Reformers”. Inte minst avsnittet om reformationen i Norden gör boken läsvärd.

Några sociala och kulturella aspekter av reformationen:

• I slutet av medeltiden hade läget sakta hårdnat för den stora massan i Europa som bestod av bönder. Arrenden höjdes och många bönder närmade sig mer och mer slaveri under feodalherrarna. Det faktum att präster och biskopar ofta var en del av den utsugande överheten gav en social oro som också riktades mot kyrkan. Det fanns kollektiv längtan efter en annan social verklighet, om frihet och rättvisa villkor - socialt och politiskt och religiöst. En sådan sak som att få välja sin egen pastor var högt på önskelistorna. Initialt satte bönderna stora förhoppningar till Luther, men Luther kom att på flera sätt svika dem. Böndernas ofta mer anabaptistiska rörelser i den radikala reformationen överlevde endast som en förföljd minoritet. Man kan undra vad det kunde ha blivit av en bondebaserad reformation bestående av enkla lokala självstyrande församlingar.
• De fria städerna och furstarna var ofta trötta på inblandning från den hierarkiska kyrka som styrdes från Rom. Det var den här vägen reformationen kom att ta, inte böndernas väg. Så också i Sverige där Gustav Vasa kanske mest var intresserad av den katolska kyrkans egendom.
• Korruptionen inom kyrkan och prästernas och biskoparnas bristande moraliska föredöme gjorde folket besvikna. Genom mendikantordnarna, eller tiggarordnarna, gav munkväsendet ett svar med moraliska föredömen som gav resonans i de djupa folklagren. En viktig lärdom är att det också i dag finns en folklig längtan efter moraliska förebilder. Hur möter kyrkan av idag denna längtan? Kanske är helgelseförkunnelse och utlevd helgelse inte bara bibliskt och bra, utan också en central del av evangelisation.