John Leland (1754-1841)
Det är inte möjligt att nämna alla denna tidsperiodens värdiga män och utan tvekan kan vi kritiseras för urvalet. Syftet är att introducera några av den tidens ledare och att ge en bild om vidden av deras bragder genom Guds styrka och kraft.
Leland tillbringade mycket av sitt liv på resande fot men i femton år var han pastor i en församling i Virginia. Det var här han troendedöpte 700 människor. Statistiken kan vara missvisande i dessa korta biografier i jämförelse med några av dagens statistik. Frälsningen var betydelsefullare då och den lades inte fram som något lättvindigt. Ganos egen frälsning är ett exempel på detta. Det hände efter den djupaste syndaskuld och hans synd krossade honom så till den grad att han plågades och helvetets portar öppnade upp inför honom. Den liknade Bunyans upplevelse. Det kan inte förutsättas att alla dessa män var ortodoxa kalvinister i sin övertygelse om frälsningen. Leland sa att han var kalvinist och var väl medveten om skillnader mellan Gill, Fuller och Wesley. Han brottades med tanken om det bäste sättet att nå till syndare och leda dem till omvändelse.
John Leland trodde stark på samhällets frihet i vilka människor få tala och tillbedja Gud på sitt sätt. I sig var det en fin tanke men detta kan ha orsakat honom till att sätta sig emot trosbekännelser. Oavsiktlig bidrog han till den bibliska normens förfall som skulle följa. Han är ett exempel på en begåvad man vars obalanserade attityd senare bidrog till församlingarnas försvagande.