Katekes 

Med bibelhänvisningar
Sammanställd av
 C.H. Spurgeon
1855

Jag är övertygad om att användningen av en bra katekes i våra familjer kommer att vara ett bra skydd mot tidens ökande villfarelser, och därför har jag satt samman denna lilla lärobok från Westminstersynodens katekes och baptistkatekesen, för användning i min egen församling. De som använder den i sina familjer eller i smågrupper ska anstränga sig att förklara betydelsen, men orden ska noggrant läras utantill, för de kommer att förstås bättre när åren går.  Må Herren alltid välsigna mina kära vänner och deras familjer, detta är bönen från deras tillgivne pastor.
C.H. Spurgeon

”Gör allt du kan för att bestå provet inför Gud, likt en arbetare som inte skäms, och som rätt hanterar sanningens ord.” (2 Tim 2:15 Svenskbibel)

Översättningen utgår från den utgåva som publicerades av Passmore and Alabaster 1872. För de frågor som Spurgeon tagit från Westminsters lilla katekes (WSC) använder vi som bas den översättning som används av Immanuelskyrkan i Tranås. För en fördjupning i det teologiska perspektiv som präglar Spurgeons katekes rekommenderas Heidelbergkatekesen i svensk översättning utgiven på Artos Norma förlag.

Bibelhänvisningar är kontrollerade mot www.svenskbibel.se och www.folkbibeln.net. Den översättning Spurgeon använde har dock vissa små skillnader varför verserna nedan från en annan översättning är en god komplettering.

Fråga 6: ”Ty tre är de som vittnar i himlen: Fadern, Ordet och den Helige Ande, och dessa tre är ett” (1 Joh 5:7 Reformationsbibeln)

Fråga 76: ”Och medan de färdades vägen fram, kom de till ett vatten. Då sade hovmannen: Se, här är vatten. Vad hindrar att jag döps?  Då sade Filippus: Om du tror av hela ditt hjärta, så må det ske. Och han svarade och sade: Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son.” (Apg 8:36-37 Reformationsbibeln)

 
Katekesens upplägg är: 
Fråga 
Svar

1. Vad är människans främsta ändamål?
Människans främsta ändamål är att förhärliga Gud (1 Kor 10:31) och åtnjuta honom för alltid (Ps 73:25-26).

2. Vilken regel har Gud givit till ledning för hur vi skall förhärliga och åtnjuta honom?
Den enda regeln till ledning för hur vi skall förhärliga och åtnjuta honom (1 Joh 1:3) är Guds ord, som ryms i Gamla och Nya testamentets skrifter (Ef 2:20 och 2 Tim 3:16).

3. Vad lär skrifterna i huvudsak?
Skrifterna lär i huvudsak vad människan skall tro om Gud och vad för plikt Gud fordrar av människan (2 Tim. 1:13; Pred 12:13)

4. Vad är Gud?
Gud är en ande (Joh 4:24), oändlig (Job 11:7), evig (Ps 90:2, 1 Tim 1:17) och oföränderlig (Jak 1:17) till sitt varande (2 Mos 3:14), vishet, makt (Ps 147:5), helighet (Upp 4:8), rättfärdighet, godhet och sannfärdighet (2 Mos 34:6-7).

5. Finns det mer än en Gud?
Det finns endast en (4 Mos 6:4) levande och sann Gud (Jer 10:10).

6. Hur många personer finns det i gudomen?
Det finns tre personer i gudomen: Fadern, Sonen och den helige Ande; och dessa tre är en enda Gud, av samma väsen, lika i makt och härlighet. (1 Joh 5:7, Matt 28:19)

7. Vad är Guds beslut?
Guds beslut är hans eviga syfte, enligt hans egen viljas råd, varigenom han har förordnat vadhelst som sker till sin egen ära (EF 1:11-12).

8. Hur utför Gud sina beslut?
Gud utför sina beslut i skapelsens (Upp 4:11) och försynens verk (Dan 4:32).

9. Vad är skapelsens verk?
Skapelsens verk är Guds frambringande av allting (1 Mos 1:1) ur ingenting med sitt Ords kraft (Hebr 11:3), på sex normala på varandra följande dagar (2 Mos 20:11) och allt mycket gott (1 Mos 1:31).

10. Hurdan skapade Gud människan?
Gud skapade människan, man och kvinna (1 Mos 1:27), till sin egen avbild i kunskap, rättfärdighet och helighet (Kol 3:10, Ef 4:24), med herravälde över skapelsen (1 Mos 1:28).

11. Vad är försynens verk?
Försynens verk är Guds heligaste (Ps 145:17), visaste (Jes 28:29) och kraftfullaste (Hebr 1:3) bevaring och styre av alla hans skapelser och alla deras verkningar (Ps 103:19, Matt 10:29).

12. Vilken särskild handling genom sin försyn utövade Gud mot människan i det tillstånd till vilket hon skapades?
När Gud skapat människan, ingick han i ett livsförbund med henne på villkor av fullkomlig lydnad (Gal 3:12): i det att han förbjöd henne med dödstraff att äta av trädet med kunskap på gott och ont (1 Mos 2:17).

13. Förblev våra första föräldrar i det tillstånd till vilket de skapades?
Våra första föräldrar, utlämnade till sin egen frihet, föll från det tillstånd till vilket de skapades genom att synda mot Gud (Pred 7:30), genom att äta av den förbjudna frukten (1 Mos 3:6-8).

14. Vad är synd?
Synd är varje brist på överensstämmelse med eller överträdelse av Guds lag (1 Joh. 3:4).

15. Föll hela mänskligheten i Adams första brott?
Hela mänskligheten syndade i och föll med Adam i hans första brott, eftersom förbundet slöts med honom, inte bara för honom utan för hans avkomma, som härstammar från honom genom vanlig fortplantning (1 Kor 15:22; Rom 5:12)

16. Till vilket tillstånd förde fallet mänskligheten?
Fallet förde mänskligheten till ett syndigt och eländigt tillstånd (Rom 5:18).

17. Vari består tillståndets syndighet vartill människan föll?
Tillståndets syndighet vartill människan föll, består i skulden för Adams första synd (Rom 5:19), avsaknad av ursprunglig rättfärdighet (Rom 3:10) och hela hennes naturs fördärv, vilket allmänt kallas för ”ursprungssynd” (EF 2:1; Ps 51:7); tillika med alla faktiska synder som utgår därifrån (Matt 15:19).

18. Vad är tillståndets elände vartill människan föll?
Hela mänskligheten förlorade genom fallet gemenskapen med Gud (1 Mos 3:8,24), befinner sig under hans vrede och förbannelse (Ef 2:3; Gal 3:10), och är således underställt det här livets alla eländen, själva döden, och helvetets eviga smärtor (Rom 6:23; Matt 25:41).

19. Lämnade Gud hela mänskligheten till att förgås i det syndiga och eländiga tillståndet?
Gud, som av sitt blotta välbehag från all evighet utvalde vissa till evigt liv (2 Tess 2:13), ingick i ett nådens förbund för att befria dem ur det syndiga och eländiga tillståndet och föra dem in i ett frälst tillstånd genom en friköpare (Rom 5:21).

20. Vem är Guds utvaldas friköpare?
Guds utvaldas ende friköpare är Herren Jesus Kristus (1 Tim 2:5), vilken, såsom Guds evige Son, blev människa (Joh 1:14), och så är och förblir, Gud och människa, i två skilda naturer och en person för alltid (1 Tim 3:16, Kol 2:9).

21. Hur blev Kristus, Guds Son, människa?
Kristus, Guds Son, blev människa genom att ta en sann kropp (Hebr 2:14) och en förnuftig själ till sig (Matt 26:38; Hebr 4:15), avlad av den helige Andes kraft i jungfrun Marias livmoder och född av henne (Luk 1:31; 35), dock utan synd (Hebr 7:26)

22. Vilka ämbeten utför Kristus såsom vår friköpare?
Såsom vår friköpare utför Kristus ämbetena profet (Apg 3:22), präst (Hebr 5:6) och kung (Ps 2:6), både i sitt förnedrade och i sitt upphöjda tillstånd.

23. Hur utför Kristus profetämbetet?
Kristus utför profetämbetet genom att han uppenbarar (Joh 1:18) Guds vilja för vår frälsning med sitt ord (Joh 20:31) och sin Ande (Joh 14:26).

24. Hur utför Kristus prästämbetet?
Kristus utför prästämbetet genom att han frambär sig själv, en enda gång, till offer för att gottgöra gudomlig rättfärdighet (Hebr 9:28) och försona oss med Gud (Hebr 2:17); samt i att han ständigt företräder oss (Hebr 7:25).

25. Hur utför Kristus kungaämbetet?
Kristus utför kungaämbetet genom att han underkuvar oss under sig själv (PS 110:3), styr och försvarar oss (Matt 2:6; 1 Kor 15:25), samt stävjar och besegrar alla sina och våra fiender.

26. Vari bestod Kristi förnedring?
Kristi förnedring bestod i att han föddes och det under ringa villkor (Luk 2:7), ställdes under lagen (Gal 4:4), utstod det här livets eländen Jes 53:3), Guds vrede (Matt 27:46) och korsdödens förbannelse (Fil 2:8); att han begravdes och förblev under dödens makt för en tid (Matt 12:40).

27. Vari består Kristi upphöjelse?
Kristi upphöjelse består i hans uppståndelse från de döda på tredje dagen (1 Kor 15:4), himmelsfärden, platsen på Gud Faderns högra sida (Mark 16:19), och hans återkomst till att döma världen på den yttersta dagen (Apg 17:31).

28. Hur blir vi delaktiga av friköpningen som Kristus förvärvade?
Vi blir delaktiga av friköpningen som Kristus förvärvade, genom att hans helige Ande (Tit 3:5-6) verksamt tillämpar oss den (Joh 1:12).

29. Hur tillämpar Anden oss friköpningen som Kristus förvärvade?
Anden tillämpar oss friköpningen som Kristus förvärvade, genom att verka tro i oss (Ef 2:8) och därigenom förena oss med Kristus, i vår verksamma kallelse (Ef 3:17).

30. Vad är verksam kallelse?
Verksam kallelse är Guds Andes verk (2 Tim 1:9) varigenom, överbevisningen om vår synd och vårt elände (Apg 2:37), upplysningen av vårt förstånd i kunskapen om Kristus (Apg 26:18) och förnyelsen av våra viljor (Hes 36:26), han övertygar och förmår oss att omfatta Jesus Kristus fritt tillbjuden oss i evangeliet (Joh 6:44-45).

31. Vilka förmåner är de verksamt kallade delaktiga av i det här livet?
De verksamt kallade blir i det här livet delaktiga av rättfärdiggörelse (Rom 8:30), barnaskap (Ef 1:5), helgelse, och de åtskilliga förmåner som i det här livet antingen åtföljer eller utgår från dem (1 Kor 1:30).

32. Vad är rättfärdiggörelse?
Rättfärdiggörelse är en akt av Guds fria nåd, varigenom han förlåter oss alla våra synder (Rom 3:24; Ef 1:7) och godtager oss såsom rättfärdiga i sin åsyn (2 Kor 5:21), endast på grund av Kristi rättfärdighet oss tillräknad (Rom 5:19) och mottagen genom tro allena (Gal 2:16; Fil 3:9).

33. Vad är barnaskap?
Barnaskap är en akt av Guds fria nåd (1 Joh 3:1), varigenom vi upptas i Guds barns antal och har rätt till alla deras förmåner (Joh 1:12; Rom 8:17).

34. Vad är helgelse?
Helgelse är det verk av Guds Ande (2 Tess 2:13), varigenom vi till hela människan förnyas efter Guds avbild (Ef 4:24) och blir förmögna att alltmer dö bort från synden och leva för rättfärdigheten (Rom 6:11).

35. Vilka är de förmåner som i det här livet åtföljer eller strömmar från rättfärdiggörelse, barnaskap och helgelse?
De förmåner som i det här livet åtföljer eller strömmar från rättfärdiggörelse (Rom 5:1-2, 5), är: visshet om Guds kärlek, samvetsfrid, glädje i den helige Ande (Rom 14:17), tillväxt och slutlig ståndaktighet i nåden (Ords 4:18; 1 Joh 5:13, 1 Pet 1:5).

36. Vilka förmåner får de troende av Kristus vid döden?
Vid döden görs de troendes själar fullkomliga i helighet (Hebr 12:23) och förs omedelbart in i härligheten (Fil 1:23; 2 Kor 5:8; Luk 23:43); och deras kroppar, alltjämt förenade med Kristus (1 Tess 4:14), vilar i graven (Jes 57:2) tills uppståndelsen (Job 19:26).

37. Vilka förmåner får de troende av Kristus vid uppståndelsen?
Vid uppståndelsen uppväcks de troende till härlighet (1 Kor 15:43), erkänns och frikänns öppet på domedagen (Matt 10:32), samt görs fullkomligt saliga både i själ och kropp i det fulla åtnjutandet av Gud (1 Joh 3:2) i all evighet (1 Tess 4:17)

38. Vad ska hända med de onda efter döden?
De ondas själar kastas vid döden in i helvetets plågor (Luk 16:22-24), och deras kroppar ska ligga i sina gravar till uppståndelsen, och den stora domedagen (Ps 49:15).

39. Vad ska hända med de onda vid domedagen?
Vid domedagen ska de ondas kroppar uppväckas ur sina gravar, och ska dömas, tillsammans med sina själar, till outsägliga plågor jämte djävulen och hans änglar för alltid (Dan 12:2, Joh 5:28-29; 2 Tess 1:9; Matt 25:41).

40. Vilken regel uppenbarade Gud först för människans lydnad?
Den regel som Gud uppenbarade först för människans lydnad var morallagen (5 Mos 10:4; Matt 19:17), som är sammanfattad i de tio budorden.

41. Vad är summan av de tio budorden?
Summan av de tio budorden är, att älska Herren vår Gud med hela vårt hjärta, med hela vår själ, med hela vårt förstånd, och vår nästa som oss själva (Matt 22:37-40).

42. Vilket är det första budet?
Det första budet är: ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.”

43. Vad påbjuder det första budet?
Det första budet påbjuder oss att känna (1 Krön 28:9) och bekänna Gud såsom ende sanne Guden och vår Gud (5 Mos 26:17), och att sålunda tillbe och förhärliga honom (Matt 4:10).

44. Vilket är det andra budet?
Det andra budet är: ”Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud, som låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen, ja, tredje och fjärde släktledet, när man hatar mig, men som visar nåd mot tusen släktled när man älskar mig och håller mina bud.”

45. Vad påbjuder det andra budet?
Det andra budet påbjuder oss, att motta, iaktta (5 Mos 32:46; Matt 28:20) och hålla hel och ren varje sådan gudstjänst och ordning som Gud bestämt i sitt ord (5 Mos 12:32).

46. Vad förbjuder det andra budet?
Det andra budet förbjuder oss att tillbe Gud med bilder (5 Mos 4:15-16), eller på något annat sätt än det som är bestämt i hans ord (Kol 2:18).

47. Vilket är det tredje budet?
Det tredje budet är: ”Du skall inte missbruka herrens, din Guds namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.”

48. Vad påbjuder det tredje budet?
Det tredje budet påbjuder oss att heligt och vördsamt bruka Guds namn (Ps 29:2), titlar, attribut (Upp 15:3-4), förordningar (Pred 4:17), Ord (Ps 138:2) och gärningar (Job 36:24; 5 Mos 58-59).

49. Vilket är det fjärde budet?
Det fjärde budet är: ”Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.”

50. Vad påbjuder det fjärde budet?
Det fjärde budet påbjuder oss att hålla sådana tider heliga för Gud som han har bestämt i sitt ord, uttryckligen en hel dag av sju, till att vara en helig sabbat för honom (3 Mos 19:30; 5 Mos 5:12).

51. Hur skall sabbaten helgas?
Sabbaten skall helgas genom en helig vila hela den dagen, även från sådana världsliga sysslor och avkopplingar som är lovliga på andra dagar (3 Mos 23:3); och hela tiden skall tillbringas i de offentliga och enskilda övningarna av Guds tillbedjan (Ps 92:2-3; Jes 58:13-14), utom så mycket som upptas av gärningar av nöd och barmhärtighet (Matt 12:11-12).

52. Vilket är det femte budet?
Det femte budet är: ”Hedra din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.”

53. Vad påbjuder det femte budet?
Det femte budet påbjuder oss att bevara den heder och fullgöra de plikter vilka åligger oss i våra olika ställningar och förbindelser såsom överordnade (Ef 5:21-22; Ef 6:1,5; Rom 13:1), underordnade (Ef 6:9) eller likar (Rom 12:10).

54. Vilket skäl fogas till det femte budet?
Det skäl som fogas till det femte budet är ett löfte om långt liv och välgång åt alla dem som håller detta bud, så långt som det tjänar Guds ära och deras eget goda (Ef 6:2-3).

55. Vilket är det sjätte budet?
Det sjätte budet är: ”Du skall inte mörda”.

56. Vad förbjuder det sjätte budet?
Det sjätte budet förbjuder oss att orätt beröva vårt eget (Apg 16:28) eller vår nästas liv (1 Mos 9:6), och vad helst som tenderar därtill (Ords 24:11-12).

57. Vilket är det sjunde budet?
Det sjunde budet är: ”Du skall inte begå äktenskapsbrott”.

58. Vad förbjuder det sjunde budet?
Det sjunde budet förbjuder oss alla okyska tankar (Matt 5:28, Kol 4:6), ord (Ef 5:4; 2 Tim 2:22) och uppförande (Ef 5:3).

59. Vilket är det åttonde budet?
Det åttonde budet är: ”Du skall inte stjäla”.

60. Vad förbjuder det åttonde budet?
Det åttonde budet förbjuder oss allt som orätt hindrar eller kan hindra våra egna (1 Tim 5:8; Ords 28:19; Ords 21:6) eller vår nästas tillgångar och egendom (Ef 4:28).

61. Vilket är det nionde budet?
Det nionde budet är: ”Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.”

62. Vad påbjuder det nionde budet?
Det nionde budet påbjuder oss, att uppehålla och främja sanning människor emellan (Sak 8:16), samt vårt eget (1 Pet 3:16; Apg 25:10) och vår nästas goda namn (3 Joh 1:12), i synnerhet vid vittnesmål (Ords 14:5, 25).

63. Vilket är det tionde budet?
Det tionde budet är: ”Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller till hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.”

64. Vad förbjuder det tionde budet?
Det tionde budet förbjuder oss allt missnöje med våra villkor (1 Kor 10:10), avund eller bedrövan inför vår nästas goda (Gal 5:26), och alla missriktade själsrörelser och känslor till allt som är dennes (Kol 3:5).

65. Är någon människa förmögen att fullkomligt hålla Guds bud?
Ingen idel människa är sedan fallet förmögen att fullkomligt hålla Guds bud i det här livet (Pred 7:20), utan bryter dagligen mot dem i tanke (1 Mos 8:21), ord (Jak 3:8) och gärning (Jak 3:2).

66. Är alla brott mot lagen lika avskyvärda?
Vissa synder är i sig själva, och med anledning av olika försvårande omständigheter, mer avskyvärda i Guds åsyn än andra (Joh 19:11, 1 Joh 5:16).

67. Vad förtjänar varje synd?
Varje synd förtjänar Guds vrede och förbannelse, både i det här livet och i det kommande (Ef 5:6; Ps 11:6).

68. Hur kan vi undgå hans vrede och förbannelse på grund av vår synd?
För att undgå Guds vrede och förbannelse på grund av vår synd, måste vi tro på Jesus Kristus (Joh 3:16), förlitande oss endast på hans blod och rättfärdighet. Denna tro åtföljs av omvändelse från det förflutna (Apg 20:21) och leder till helighet i framtiden.

69. Vad är tro på Jesus Kristus?
Tro på Jesus Kristus är en frälsande nådegåva (Hebr 10:39), varigenom vi mottager (Joh 1:12) och vilar på honom allena för vår frälsning (Fil 3:9), såsom han framställs i evangeliet (Jes 3:22).

70. Vad är omvändelse till liv?
Omvändelse till liv är en frälsande nådegåva (Apg 11:18), varigenom syndaren, utifrån en sann känsla av sin synd (Apg 2:37) och uppfattning av Guds barmhärtighet i Kristus (Joel 2:13), vänder sig med sorg och hat från sin synd till Gud (Jer 31:18-19), med full avsikt och strävan efter ny lydnad (Ps 119:59).

71. Vilka är de yttre medel varigenom den helige Ande förmedlar oss friköpningens välgärningar?
De yttre och vanliga medel varigenom den helige Ande förmedlar oss Kristi friköpnings välgärningar, är ordet, genom vilka själar frambringas till andligt liv; dopet, Herrens måltid, bönen och begrundandet över bibelordet, genom vilka troende uppbyggs ytterligare i deras heligaste tro (Apg 2:41-42; Jak 1:18).

72. Hur blir ordet verksamt till frälsning?
Guds Ande gör läsningen, men i synnerhet predikan av ordet, till ett verksamt medel för syndares överbevisning och omvändelse (Ps 19:8), samt uppbyggelse i helighet och tröst (1 Tess 1:6), genom tro till frälsning (Rom 1:16).

73. Hur skall ordet läsas och höras för att det skall bli verksamt till frälsning?
För att ordet skall bli verksamt till frälsning måste vi uppmärksamma det med flit (Ords 8:34), förberedelse (1 Pet 2:1-2) och bön (Ps 119:18), mottaga det i tro (Hebr 4:2) och kärlek (2 Tess 2:10), lägga det på minnet (Ps 119:11) och öva det i våra liv ( Jak 1:25).

74. Hur blir Dop och Herrens måltid andligt hjälpsamma?
Dop och Herrens måltid blir andligt hjälpsamma, inte från någon kraft i dem eller i honom som utdelar dem (1 Kor 3:7; 1 Petr 3:21); utan endast av Kristi välsignelse (1 Kor 3:6) och hans Andes verkan i dem som genom tro mottager dem (1 Kor 12:13).

75. Vad är dop?
Dop är en förordning i Nya Testamentet, instiftad av Jesus Kristus (Matt 28:19), att för den som döps vara ett tecken på hans gemenskap med honom, i hans död, begravning och uppståndelse (Rom 6:3; Kol 2:12), av dennes inympande i honom (Gal 3:27), av syndernas förlåtelse (Mark 1:4; Apg 22:16), och på dennes överlåtelse att leva ett nytt liv åt Gud genom Jesus Kristus (Rom 6:4-5).

76. Till vilka ska dopet utdelas?
Dopet ska utdelas till alla de som verkligen bekänner omvändelse till Gud (Apg 2:38; Matt 3:6; Mark 16:16; Apg 8:12, 36-37; Apg 10:47-48), och tro på vår Herre Jesus Kristus, och till ingen annan.

77. Ska bekännandes spädbarn döpas?
Bekännande troendes spädbarn ska inte döpas, eftersom det varken finns bud om eller exempel på deras dop i de heliga skrifterna (2 Mos 23:13; Ords 30:6).

78. Hur förrättas dopet rätt?
Dopet förrättas rätt genom nedsänkning, dvs. neddoppning av personens hela kropp i vatten (Matt 3:16; Joh 3:23), i Faderns, Sonens och den helige Andes namn, enligt Kristi instiftelse och apostlarnas bruk (Matt 28:19-20), och inte genom bestänkning eller begjutning med vatten, eller genom att doppa delar av kroppen, efter människors tradition (Joh 4:1-2; Apg 8:38-39).

79. Vad är de rätt döptas plikt?
Det är de rätt döptas plikt, att hänge sig själva till en ordnad lokal kristen församling (Apg 2:47; 9:26; 1 Petr 2:5), så att de kan leva oklanderligt efter alla Herrens bud och föreskrifter (Luk 1:6).

80. Vad är Herrens måltid?
Herrens måltid är en förordning i Nya Testamentet, instiftad av Jesus Kristus, vari Kristi död framvisas genom att giva och mottaga bröd och vin enligt hans instiftelse (1 Kor 11:23-26); och de värdiga mottagarna blir, inte på ett kroppsligt och köttsligt sätt utan genom tron, delaktiga av hans kropp och blod, med alla hans välgärningar, till deras andliga näring och tillväxt i nåden (1 Kor 10:16).

81. Vad fordras för det värdiga mottagandet av Herrens måltid?
Det fordras av dem som värdigt vill deltaga i Herrens måltid, att de prövar sig själva om sin urskiljningsförmåga angående Herrens kropp (1 Kor 11:28-29), sin tro genom vilken de närs av honom (2 Kor 13:5), sin omvändelse (1 Kor 11:31), kärlek (1 Kor 11:18-20) och nya lydnad (1 Kor 5:8); så att de inte, genom att komma ovärdigt, äter och dricker en dom över sig själva (1 Kor 11:27-29).

82. Vad innebär orden, ”till dess han kommer”, som används av aposteln Paulus med avseende på Herrens måltid?
De lär oss tydligt att vår Herre Jesus Kristus ska komma en andra gång; vilket är till glädje och hopp för alla troende (Apg 1:11; 1 Tess 4:16).