2022 > 03
av David Whitworth
Vi stannar kvar på 1600-talet och gräver i den engelska sångskatten och dess historia. Bland de pionjär reformerta baptisterna var andliga sånger i sina sammankomster ett kontroversiellt ämne som kan låta lite främmande för oss.
1658 kritiserade två medlemmar i en partikulär baptistförsamling i Tiverton, Robert Steed och Abraham Cheare psalmsång med kör och ackompanjemang av musikaliska instrument. De sa att det tillhörde det gamla förbundet och var ogiltigt i det nya förbundet i Kristus. Men de förnekade anklagelsen om att de förkastade psalmen, hymnen och den andliga sången utan ackompanjemang.
På grund av det rådande politiska läget i England mellan1660-1689 upphörde psalmsång. Omständigheterna ändrades 1689 och att man kom igång med andliga sånger i församlingarna igen. Men då uppstod än en gång kontroverser i frågan. Detta ledde till hätsk debatt bland partikulär baptisterna i London. Två av de ledande baptisterna, Hanserd Knollys och William Kiffin stod på var sin sida i denna fråga. Knollys var gripen av andliga sånger medan Kiffin inte var så entusiastisk. När dessa två stora ledande personligheter inte var överens i frågan stod det klart att det skulle skapa akuta problem. Detta var inte någon storm i ett vattenglas. Det hotade en splittring bland församlingarna. Det verkade som om nästan hela Londons reformerta baptistiska ledarskap var involverad. Kontroversen blåste över och andliga sånger blev en accepterad del av de reformerta baptisternas sammankomster.
En av de tidigaste hymnskrivare i England var Thomas Ken (1637-1710) som blev biskop av Bath (inte badkaret utan staden!)1685. Han gav ut tre hymner och alla tre avslutade med en doxologi och denna översattes till svenska 1695
(Praise God from whom all blessings flow).
Pris vare Gud, som kärlek är!
Pris vare Gud på jorden här!
Pris vare Gud i änglars land!
Pris vare Fader, Son och And’!
John Mason (d 1694) var kyrkoherde i Water-Stratford och också en av tidigaste engelska andliga sångskrivare. Mycket beröm östes över honom. Puritanen Richard Baxter sa om honom att ’han var den engelska kyrkans ära’. Det sägs om honom att han var en gudfruktig man, en ivrig bedjare, ett ljus på predikstolen och ett mönster nedanförden!
Han var en av de första att bryta med den traditionella metriska psalmen och 1683 gav han ut en liten sångsamling. En sång med titeln ”I’ve found the Pearl of greatest price’ var bland dem och översattes till svenska ’Jag nu den pärlan funnit har’ och har åtta verser. Jag återger verserna 1, 2, 3 och 6:
Jag nu den pärlan funnit har,
Som är min själs begär.
Och denna pärla underbar,
Min Frälsare det är.
Upp därför nu, min själ, och sjung,
Besjung din Frälsare! Han din profet,
Din präst och konung,
Åt honom hyllning ge!
Han lärer mig sin sannings bud,
Sitt ord i Andens kraft,
Han medlar mellan mig och Gud,
Han härskar med all makt.
Se, Han är min rättfärdighet,
Min frid, min sällhetshöjd.
Ja, Han är min salighet, min krona
och min fröjd’.
Texten särpräglas om den bibliska läran av vad Kristus är i hans gemenskap med oss.
Isaac Watts (1674-1748). Han anses som andliga sångernas fader och var en kompositör av stora mått som komponerade ca 6000 sånger.
Han föddes i Southampton och var den äldste av nio barn. Hans pappa var medlem i en non-konformistisk församling. Watts var intellektuellt begåvad och vid tretton års ålder kunde han redan hebreiska, grekiska, franska och latin.
Han var missnöjd med den metriska psalmsången i församlingens sammankomster och påpekade detta många gånger för sin pappa. Det var en påtaglig brist på glädje och en slöhet i framförandet som han ogillade. Pappa tröttnade på hans gnäll och utmanade honom att skriva något bättre själv om han kunde! En vecka senare gav han församlingen sin första sång: ’Behold the Glories of the Lamb’. Sången blev väl mottagen av församlingen och detta öppnade upp en helt ny epok i den protestantiska andliga sångkompositionen.
1702 blev den gudfruktige Watts pastor i en fristående församling i London. Följande år drabbades han av sjukdomar som orsakade klen hälsa resten av hans liv. Sjukdomarna hindrade honom dock inte från att flitigt komponera så många andliga sånger.
1707 gav han ut en samling av andliga sånger med titeln ’Hymns and Spiritual Songs’. Denna samling innehöll de genom tiderna populäraste engelska sånger inklusive kanske hans finaste ’When I Survey the Wondrous Cross’ som jag återkommer till senare.
Isaac Watts var en mycket lärd man med ett vidsträckt anseende. Han skrev trettio teologiska teser, essäer inom psykologi, astronomi, filosofi, tre band predikningar och en lärobok om logik. Boken om logik var standard litteratur på Oxford, Cambridge, Harvard och Yale universiteten.
Men framförallt var han mest känd för sin samling sånger. Läromässig objektivitet och emotionell subjektivitet (eller huvudet och hjärtat) fyllde hans sånger och inte minst i sången ’När jag det dyra korset ser’ från 1707. Denna översattes av Anna Ölander men mycket har fallit bort i översättningen. Den innehåller fyra verser och jag skriver alla fyra verser på engelska och svenska för jämförelsens skull:
When I survey the wondrous cross
On which the Prince of Glory died,
My richest gain I count but loss,
And pour contempt on all my pride.
När jag det dyra korset ser,
På vilket fridens furste dog,
Ej jordens guld mig fröjdar mer.
Hans kärlek är mig övernog.
Forbid it, Lord, that I should boast,
Save in the death of Christ my God:
All the vain things that charm me most,
I sacrifice them to His blood.
Min enda ära vare då
Min Herre Jesu Kristi död!
Vad mig en vinning var, jag må
Det ge i helig offerglöd!
See! from His head, His hands, His feet,
Sorrow and love flow mingled down!
Did e’er such love and sorrow meet,
Or thorns compose so rich a crown?
Hans rika kärlek flödar ned,
Ifrån hans huvud, hand och fot.
O, kärleksflod så djup och bred,
Vem kan väl stå din våg emot?
Were the whole realm of nature mine,
That were an offering far too small:
Love so amazing, so divine,
Demands my soul, my life, my all.
Och ägde jag all världens glans,
En ringa gåva vore den.
En kärlek, brinnande som hans,
Begär min själ, mitt liv igen.
Fyra till av Isaac Watts sånger hittas i svensk översättning.
’Brist ut i fröjd, han kommen är’, är en uppmaning till glädje i Kristi födelse:
Brist ut i fröjd, han kommen är,
O jord, ta emot din kung.
Din hyllnings gärd nu honom bär,
Hans pris och ära sjung.
Hans spira är barmhärtighet,
Hans tron är idel nåd.
Hans rike är rättfärdighet
Och underfullt hans råd.
Du änglars kör, brist ut i fröjd.
Var mänskan prise Gud.
Må jord och himmel, dal och höjd
Upprepa samma ljud.
’Kom låt oss förenas här’ är en hyllning och lovsång till Jesus Kristus som Guds offerlamm, vår ställföreträdare som offrades på korset.
Denna består av fyra verser varav skriver jag verserna 1 och 3:
Kom, låtom oss förenas här
Med änglarna i höjd
Samt tusen, tusen helgon där
Och sjunger med stor fröjd:
Refräng:
Halleluja, pris Guds Lamm,
Som sig offrat på Golgata.
Halleluja, halleluja, halleluja,!
Amen.
Guds lamm på korset dog för oss
Och göt för oss sitt blod,
Att dem som tror ej skall förgås.
O tänk vad Gud är god.
Refräng.
’O Gud, vår hjälp i gångna år’ handlar om livets kortvarighet och våra prövningar kontra evighetens hopp. Sången har fyra verser. Jag skriver de första tre verserna:
O Gud, vår hjälp i gångna år,
Vår framtids hopp och frid,
Vårt värn, när storm kring jorden går,
Vårt hem för evig tid.
I hägnet av din tron din här
Kring dig du samlat har;
Din arm mot ondskans makter är
Vårt fäste och försvar.
Fort skyndar tiden som en ström
Och sköljer alla bort.
Vår levnad liknar mest en dröm,
Förgäten inom kort.
Den sista psalmen har samma tema, alltså vår vandring genom dödsskuggans dal är inte någonting att bävas för eftersom Gud är med och leder oss in i härligheten.
Sången har sex verser och heter ’Det finns ett land’. Jag skriver verserna 1, 4, 5 och 6.
Det finns ett land, där helgons här
I evig hugnad bor,
Där oförgänglig dagen är
Och glädjen ren och stor.
Alltjämt försagda bävar vi
För stormig, oviss färd
Och frukta dödens tyranni
På väg till okänd värld.
Men Gud vår bävan lugna vill
Och skingra tvivlens ve.
Det Kanaan vi längta till
Vårt öga klart skall se;
Ty från det berg, där Mose stod,
Vi se den andra strand.
Då skrämmer oss ej dödens flod
På färd till Livets Land.
Isaac Watts psalmer var banbrytande i den bemärkelsen att det var tonsatt teologi.
Det är värt att notera att John Milton (1608-1674) var den yngste kompositör någonsin. Han var femton år när han komponerade ’Let Us With a Gladsome Mind’ (1623). Han är författaren till den episka ’Paradise Lost’ mm. Han föddes i London och studerade vid Cambridge Universitet. Karriärmässigt blev han regeringstjänsteman under Oliver Cromwells regering och var politiskt och socialt engagerad. Miltons stora passion var dock hans författarskap.
Vi har bara nuddat vid 1700-talet men återkommer och nästa artikel kommer att handla om G. Händel och P. Doddridge mm.