Jean Calvin del 2
Av David Whitworth
Redan på 1400-talet höjdes röster för att åstadkomma reformer den katolska kyrkan för att kyrkan var fullständigt korrumperad. Uppropet kom från de mest lojala inom kyrkan men också från dem som stod utanför. Ändå möttes den svidande kritiken med likgiltighet. Kyrkans hierarki utförde några kosmetiska förändringar men det saknades genomgripande reformer.
Det krävdes ett antal förändringar inom kyrkan gällande strukturen, moralen och tillbedjan som var korrupta. Teologin lämnades oberörd och togs emot med belåtenhet.
För reformatorer stod läran högst på dagordningen som var källan ur vilken alla andra reformer flödade. Reformation var först och främst en teologisk väckelse. Luther, Zwingli och Calvin och en rad andra ansåg deras primära uppgift var att predika och upplysa om Bibelns stora läror som medeltidens skolastiker hade försummat eller mörklagt.
1509 föddes en liten pojke i staden Noyon i Picardy, nordöstra Frankrike. Han var son till en advokat som var anställd i katolska katedralen i samma stad. Pojkens namn var Jean Cauvin, bättre känd som Jean (Johannes) Calvin. Pga. familjens sociala bakgrund var de bland samhällets förnämsta familjer. Jean var mycket intellektuellt begåvad och detta skulle visa sig lite senare.
Calvins far hade utstakat pojkens liv till att bli präst i den katolska kyrkan och 1523 lämnade Jean med tre andra pojkar hemstaden för att studera på Paris Universitet. Claude de Hangest var en av de tre medresenärerna och var Calvins närmaste vän. Jeans far, Gérard Cauvin, var en flitig arbetare i Noyons kyrkans tjänst och genom detta fick han kontakt med områdets mest inflytelserika familjer. Till dessa kretsar hörde familjen de Hangest. Familjen tog ett stort intresse i Jean och deras herrgård blev hans andra hem.
För Calvin var det spännande att bor i Paris, som var en stad med så många nya och spännande saker att upptäcka. Ändå kändes de första dagarna i huvudstaden främmande för honom. I sina tankar återvände unga Jean tillbaka till Noyon och till familjen.
Han började studera franska och latin på Collège de la Marche och han trivdes med studentlivet. Calvin lärde sig latin av en av dåtidens bäste lärare, Mathurin Cordier. Cordier gjorde tydligen ett stort intryck på Calvin eftersom han många år senare ägnade sin kommentar på 1 Thessalonikerna Brev åt sin gamla språklärare. Jean utmärkte sig även på latin.
När han var klar med studierna på Collège de la Marche flyttade han till Collège de Montaigu där han studerade teologi i förberedelse för livet som präst. Universitetet var smutsigt, dystert, mycket dålig mat och stränga regler. Skolans språk var på latin så det var förbjudet att tala franska. Calvin satsade allt på sina studier, hans läsning var i stort sett medeltidens skolastikers litteratur. Duns Scotus, Gabriel Biel och Wilhelm av Occam var hans daglig litterära mat.
Reformationen i Tyskland hade fått ett fotfäste och under denna tid skrev Luther stora mängder litteratur. I Frankrike ställdes allvarliga frågor som gav allvarliga svar om reformationen. Men tidens omvälvning berörde inte Calvin det minsta. Han hade lärt sig att låsa in sig och att inte släppa in 'världen’. Han levde i sin egen lilla värld och brottades med den spetsfundiga skolasticismen.
Samtidigt som Jean studerade teologi blev hans far Gérard osams med ämbetsmännen i Noyons katedral. Grunden till problemet låg i praktiska frågor mer än teologiska. Då bestämde sig Gérard att det var dags att sonen avslutade sina teologiska studier och studera till advokat istället! Det var ett yrke som gav stora förmåner och var mycket mer lönsamt förklarade pappan för Jean.
Den 19 årige teologi studenten lydde sin far och bytte sina teologistudier till juridik. Han lämnade Paris för att först läsa i Orleans och senare Bourges. Calvin gjorde förbluffande framsteg under Frankrikes bästa advokat, den berömde Pierre de L'Estoiles undervisning. Jean var ihärdig och utan motstycke i sina disciplinerade studier. Han åt mycket lite och sov knappt en tredjedel av natten. Hans självdisciplin var stenhård och varje morgon upprepade han allt han hade lärt sig dagen innan. Hans minneskapacitet ökade starkt och han beundrades av både vänner och ovänner. Calvins intensiva studier bidrog till hans svaga hälsa senare i livet.
Jeans tänkande var fast grundad i teologin och hans juridiska studier krävde hårt arbete och han behövde nu tänka på ett annat sätt. Han hade dock ett encyklopediskt förstånd som kunde bemästra alla ämnen han gav sig i på. Den unga studenten bemästrade ämnena så grundligt att han kunde hoppa in för professorerna när de ville vara lediga.
Dessa år på Orleans och Bourges öppnade upp en hel ny värld för Calvin. Han upplevde en intellektuell befrielse och renässansens anda genomsyrade honom. Han kunde ta del av det fria tänkandet, noggranna lärdomar och utmärkt litteratur. Han lärde sig grekiska som öppnade dörren till den klassiska gamla grekiska litteraturen.
Mot slutet av 1520-talet hade den andliga revolutionen gjort sig känd utanför Tysklands gränser. Pierre Robert Olivétan, Calvins kusin, och hans grekiska lärare Volmar var redan fångade av reformationens lära. Nu var reformationens lära mycket aktuell och i konversationen var det ett ständigt ämne. Men Calvin var inte lätt övertygad och stod emot den nya läran men han hade ändå en glödande längtan efter sanningen och vände sig till Bibeln för att få svar på sina frågor. Han utnyttjade sin naturliga fyndighet, som han hade skaffat i sina juridiska och filosofiska studier, för att tolka religiösa frågor. Jean upptäckte mer och mer att han hade invändningar mot katolska kyrkans lära.
1531 dog Gérard Cauvin, hans pappa, helt oväntat. Nu var han fri att själv bestämma hur han ville forma sitt liv. Juridik var trist och inget för honom tyckte han. Han bestämde sig för att återvända till Paris och studera på universitet. Sålunda öppnades ett nytt och spännande skede i Jean Calvins liv.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
David Whitworth » Calvinismen i Historien Hugenotterna: ”Hej Åke! Tack för de uppmuntrande orden. Det var intressant att ta del av din h..”
-
Åke Sandahl » Calvinismen i Historien Hugenotterna: ”En mycket bra genomgång av hugenotternas framgångar på svensk mark! Eftersom jag..”
-
David Whitworth » Väckelsen i New York 1858 del 1: ”Hej Rune Tack för uppmuntran. Rolig att bloggen har varit till nytta på bönesam..”
-
Rune Lundström » Väckelsen i New York 1858 del 1: ”Tack för denna sammanfattning av böneväckelsen i USA. Ska berätta om den på en b..”
-
Jonas » Gunnar Westin - Den kristna friförsamlingen genom tiderna: ”Hej Anette Det finns en tydlig tradition till 1500-talat. Men, det finns också e..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
j.bunyan amerika kyrkoåret politisk teologi j.owen app b.keach församlingsplantering film d.bonhoeffer dopet upplysningen konst apologetik helgelse anabaptist ecklesiologi musik biografi reformationen etik sverige traditionen böcker baptist troslära j.calvin pingst väckelse gudstjänst bön katekes predikan evangelium calvinpåsvenska a.wiberg k.barth j.edwards katolicitet m.loyd-jones minibibliotek ungdom bibelteologi ledarskap förbundsteologi m.luther princeton