Sjung för Herren en ny sång 11
av David Whitworth
Vi fortsätter på 1800-talet och Lina Sandell. I artikel tio har vi ett porträtt om hennes liv och nu följer vi upp det med att titta närmare på hennes sånger. Låt oss inte glömma att hon var ett av väckelsens barn och hennes sånger var en del av den uppsjö av psalmer och sånger som var frukten av väckelsen. Dessa sånger rotade sig verkligen i Guds folks själar och sjöngs med hänryckning.
Linas sånger och dikter ligger djupt i våra hjärtan och är därför tidlös. De troende kan lätt identifiera sig i hennes sorg, tacksamhet, glädje, korsets djup, kamp mot synd, helgelse och längtan efter Jesu återkomst osv. Motiven i hennes verk var natur och universum som inspirerades av de småländska skogar och sjöar som hon älskade så mycket.
Två av hennes populäraste sånger är ju ’Tryggare kan ingen vara’ och ’Blott en dag’. Det är svårt att säger vilken som är mest populär. Båda två är översatta till engelska. Vi börjar med den första och jag återger verserna ett och tre:
Tryggare kan ingen vara
än Guds lilla barnaskara,
stjärnan ej på himlafästet,
fågeln ej i kända nästet.
Ingen nöd och ingen lycka
skall utur hans hand dem rycka.
Han, vår vän för andra vänner,
sina barns bekymmer känner.
Översättningen:
Fear not little flock, for surely
God doth keep you more securely
Than the stars His power upholdeth,
Or the bird His care enfoldeth.
Neither grief nor joy can wrest them
From His Hand, and tough they test them
He’s a friend that never faileth
Knowing all that them assaileth.
Tankarna går till Rom 8:38-39 och Joh 10:28.
’Blott en dag’ som är minst lika populär är också översatt till engelska och jag återge verser 1 och 3.
Blott en dag ett ögonblick i sänder,
vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min faders händer,
skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han som bär för mig en faders hjärta,
han ju ger åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.
Hjälp mig då att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
ej min tro och ej den tröst förspilla
som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,
taga ur din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder,
tills jag nått det goda land.
Översättningen:
Day by day, and with each passing moment,
Strength I find to meet my trials here.
Trusting in my Fathers wise bestowment,
I have no cause to worry or to fear.
He whose heart is kind beyond all measure
Gives unto each day what He deems best
Lovingly: it’s part of pain and pleasure
mingling toil with peace and rest.
Help me then with ev’ry tribulation
So to trust thy promises, Oh Lord,
That I lose not faith’s sweet consolation
Offered me within Thy holy Word.
Help me, Lord, when toil and trouble meeting,
E’er to take, as from a father’s hand,
One by one, the days, the moments, fleeting
Till I reach the promised land.
Är inte denna psalm ett eko av 1Pet 1: 6-7? Den berättar för oss syftet med trons prövningar och den tröst och tålamod som det ger oss i Kristus.
Ännu en sång i hennes skattkammare.
Denna är en stridssång och en bön ’Kläd mig, Herre, i din vapenrustning’ som är tagen från
Ef 6:13-19. Sången innehåller fem verser varav jag skriver vers 1,2,4.
Kläd mig, Herre, i din vapenrustning,
Gör mig stark uti din starkhets makt,
Att ock jag må väl bestå i striden,
Tills en dag dig allt blir underlagt.
Spänn kring länderna din sannings bälte
Att min gång blir viss i dina bud.
Ikläd mig rättfärdighetens pansar,
Ser, det hör ju till min riddarskrud!
Sätt ock, käre Herre, på mitt huvud
Salighetens hjälm så blank och klar,
Fäst vid sidan Andens svärd och håll mig
Uti bön beständigt hos dig kvar.
Lina översatte några engelska sånger, varav en är ’Tell me the story of Jesus’ skriven av Fanny Crosby som på svenska är ’Låt mig få höra om Jesus’:
Låt mig få höra om Jesus,
skriv i mitt hjärta vart ord,
sjung för mig sången så dyrbar,
skönaste sång på vår jord,
sången som änglar i natten
sjöngo för herdar en gång:
Ära ske Gud i det höga,
frihet från bojornas tvång.
Refrängen
Låt mig få höra om Jesus,
skriv i mitt hjärta vart ord,
sjung för mig sången så dyrbar,
skönaste sång på vår jord.
Oscar Ahnfelt (1813-1882). Han föddes i Gullarp i Skåne. Han hade fem bröder och en syster. Som sextonåring tog Oscar studentexamen i Lund. Han tänkte bli präst och började studera teologi men tappade snart intresse. Hans kärlek till sång musik stod högre än allt annat och han var högt musikalisk begåvad.
Biskop Johan Henrik Thomander var en gammal vän till familjen Ahnfelt och när han 1840 åkte till riksdagen i Stockholm följde Oscar med för att söka en musikalisk utbildning i det Kungliga Musikkonservatoriet. Han ägnade all sin tid åt musik och 1841 startade Oscar ett sång-och gitarrinstitut. Ahnfelt upplevde en oro i själen som inte musiken kunde stilla.
Påskdagen 1841 hörde han C.O.Rosenius predika om Kristi uppståndelse kraft. Från den dagen framåt kunde han prisa Gud för Hans frälsande nåd. Han fortsatte med sina musiklektioner för att skaffa sig sitt levebröd. Bredvid detta tonsatte han musik till C.O.Rosenius och Lena Sandells sånger. Tanken att predika Ordet var för Ahnfelt avlägsen.
År 1845 eller 1846 var Rosenius bokad till att predika i Västergötland men han var strängt upptagen och istället skickade han Anhfelt. Rosenius hade redan tidigare förstått att han hade gåvan att predika och Gud välsignade Ahnfelts predikan. Hans rykte gick före honom och han blev alltmer en efterfrågad predikant. För honom blev det alltmer klart att han skulle ägna sig åt att predika. Så blev han ett stort redskap i väckelsens tjänst.
Teodor Truvé (1838-1910) föddes i Glimåkra i Skåne. Hans skolgång var kort och bristfällig men han uppvisade en stor lust att läsa. Han blev pånyttfödd av det levande Guds ordet 1856 i väckelsens tid som gick fram över norra Skåne och han förenade sig med baptisterna.
Efter någon tid började han predika i olika delar av landet. Det blev genast klart att Teodor hade predikogåvan. 1865 reste han till USA för att komma in på någon predikantutbildning och han fick utbildningen vid Colgate University.
Strax efter hemkomsten 1868 fick han en kallelse från Göteborgs första baptistförsamling att bli deras pastor och efterträdde F.O.Nilsson. Teodor blev trogen sin kallelse i 42 år till sin död. Han var en av baptisternas mest begåvade predikanter och i sina teologiska övertygelser var han en lärjunge till C.H.Spurgeon. Utöver hans predikoverksamhet var han en flitig författare och deltog också i nykterhetsarbete och söndagsskolans verksamhet. Under hela sin verksamma tid tillhörde Teodor Truvé baptistsamfundets förgrundsfigurer och mest ansedda män.
Men nu skall vi titta på hans andliga sångförfattarskap och hans översatta sånger från engelska. Jag återger ett par exempel från varje.
’O det sköna bibelordet’ är en psalm som lyfter fram kraften i Guds ord, välsignelse och hopp i livets alla prövningar. Den är kort med bara två verser:
O det sköna bibelordet,
Herrens eget dyra ord!
Lycklig är den själ, som tror det,
Salig redan på vår jord.
Uti nöden kan hon sjunga,
Under sorgen känna fröjd,
Prisa Gud med helig tunga,
Om ej glad, dock alltid nöjd.
O det sköna bibelordet,
Det kan hela alla sår,
Leda hem till fadersbordet
Den, som uti synden går.
Undan världens tusen snaror,
Satans dolda garn och list,
Undan syndens många faror
Leda ordet oss förvisst.
’Från urtidens klippa’ är en hyllning till Gud för den frid Han skänker oss i Kristus.
Den innehåller tre verser:
Från urtidens klippa,
Långt bortom vår tid,
Fram väller den floden,
som skänker oss frid.
Den flyter beständigt och stilla framåt,
Förtager vår smärta och stilla vår gråt.
Frid, frid, o Guds frid.
Det ljuvaste ord bland sorger och strid.
Den friden beror ej av ära och makt.
Den störas ej heller av hat och förakt.
Nej, mitt ibland oro och nöd och besvär
Vi äga den frid, som oss Herren beskär.
Frid, etc.
O mänska, den saliga friden blir din,
Blott öppna ditt hjärta och den kommer in.
Du friden skall äga, så säger din Gud,
Om blott du vill lyssna till kärlekens bud.
Frid, etc.
Jag avslutar artikeln med ett par av Teodors översättningar från engelska,
’Tell me the old, old story’ är en sång som handlar om att höra den gamla sanningen om Jesu kärlek-det som alltid är nytt. Den har tre verser men jag skriver endast den första versen.
Säg mig den gamla sanning
Om Faderns helga råd,
Om Jesus och hans kärlek,
Om Jesus och hans nåd.
Säg mig den nu så enkelt
Som till ett litet barn,
Ty jag är svag och hjälplös
I syndens dolda garn.
Säg mig den gamla sanning,
Säg mig den gamla sanning,
Säg mig den gamla sanning
Om Jesus och hans nåd!
’What a friend we have in Jesus’ är en av alla tiders största favorit.
Jag återger den första versen.
Vilken vän vi har i Jesus!
Han vill hjälpa och förmår.
Han vår börda själv han lätta,
När vår bön till honom går.
Ack, vi ofta friden missta,
Sorg och mörker blir vår lön,
Blott för att vi icke bära
All vår nöd till Gud i bön.
I nästa artikel fortsätter vi med 1800-talet.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
David Whitworth » Calvinismen i Historien Hugenotterna: ”Hej Åke! Tack för de uppmuntrande orden. Det var intressant att ta del av din h..”
-
Åke Sandahl » Calvinismen i Historien Hugenotterna: ”En mycket bra genomgång av hugenotternas framgångar på svensk mark! Eftersom jag..”
-
David Whitworth » Väckelsen i New York 1858 del 1: ”Hej Rune Tack för uppmuntran. Rolig att bloggen har varit till nytta på bönesam..”
-
Rune Lundström » Väckelsen i New York 1858 del 1: ”Tack för denna sammanfattning av böneväckelsen i USA. Ska berätta om den på en b..”
-
Jonas » Gunnar Westin - Den kristna friförsamlingen genom tiderna: ”Hej Anette Det finns en tydlig tradition till 1500-talat. Men, det finns också e..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
amerika kyrkoåret politisk teologi j.bunyan app b.keach j.owen m.loyd-jones församlingsplantering katolicitet dopet a.wiberg calvinpåsvenska apologetik helgelse predikan ecklesiologi bön biografi reformationen etik sverige traditionen böcker baptist troslära j.calvin pingst väckelse gudstjänst musik katekes anabaptist evangelium upplysningen konst k.barth j.edwards d.bonhoeffer film bibelteologi minibibliotek ungdom princeton ledarskap förbundsteologi m.luther