Lewi Pethrus beskrivning av pingströrelsens teologi
Lewi Pethrus beskriver den svenska pingstväckelsens tro på det här sättet:
”De lärouppfattningar, som varit kännetecknande för pingstväckelsen, sammanfaller till stor del med äldre ortodox luthersk uppfattning men skiljer sig dock därifrån på åtskilliga punkter. I fråga om helgelsen är den i hög grad påverkad av den wesleyanska uppfattningen. I dop- och församlingsfrågan sammanfaller dess åsikter med den äldre baptismens. Läran om andedopet, de andliga gåvorna och tjänsterna är ju mest kännetecknande för vår rörelse. I detta avseende har den knappast någon föregångare sedan apostlarnas dagar.” (från ”En såningsman gick ut” 1956 sid 17)
Äldre ortodox luthersk uppfattning
När Lewi Pethrus skriver äldre ortodox luthersk uppfattning kan man tro att han avser de stora dogmatikerna under 1600-talets början som till exempel Johann Gerhard. I svensk översättning finns numera Matthias Hafenreffer, Compendium som dåtida var en sammanfattning av den äldre ortodoxa uppfattningen och som svenska gymnasieelever använde. Enkelt kan man säga att Lewi Pethrus refererar Luther och de lutherska teologer som verkade under de följande 100 åren.
Frikyrkan har ofta lagt en bas för sin tro i den dominerande kristna rörelse som råder i kulturområdet. Så är 1689 års baptistbekännelse i England baserad på den protestantiska Westminsterbekännelsen 1646. Den svenska baptistpionjären Anders Wiberg hade en trosbekännelse med sig från USA 1855 som genomgick ändringar i luthersk riktning innan den antogs av Sveriges baptister 1861. När pingstväckelsen växte fram på Azusa Street i Los Angeles 1906 var det en i miljö av Metodistisk väckelse med starkt fokus på helighet. Snart kom den unga pingstväckelsen också att formas i reformatorisk riktning av baptister och presbyterianer som kom in i rörelsen.
Så man kan ta referensen till ”äldre luthersk uppfattning” som att den svenska Pingstväckelsen väljer att ta kulturområdets dominerande protestantiska teologi som sin bas och som en referens som visar att man står för en djup och stabil protestantisk teologi som är respekterad i Sverige, snarare än någon okänd svärmiskhet.
Den wesleyanska uppfattningen om helgelsen
John Wesley (1703-1791) var fostrad den Anglikanske kyrkan och grundade Metodismen. För Wesley är helgelsen viktig med målet att bli allt mer lika Jesus, bland annat genom att uttrycka sin tro i kärlek och på ett handfast sätt hjälpa människor att leva ett bättre liv.
Boken “Pentecostal Explorations for Holiness Today: Words from Wesley” av Randy Howard och Tony Richie diskuterar vad det innebar för den tidiga pingstväckelsen att formas av Wesleys lära om helgelsen och dess risker att hamna i lagiskhet.
De äldre baptisternas åsikter i dop- och församlingsfrågan
Andrew Fuller (1754 -1815) var en engelsk pastor och teolog som noggrant tänkte igenom baptisternas teologi och lade grunden för den mission som spred baptisternas tankar och det glada budskapet om Jesus över världen.
Fuller sammanfattar sin förståelse av den ny-testamentliga församlingens ordning såhär:
"De första kyrkorna var samlingar av trofasta män [och kvinnor], frivilligt förenade för det regelbundna tjänandet i ordet [förkunnelsen], förvaltning av de kristna förordningarna [dop och nattvard] och att ömsesidigt bistå varandra i tjänst för Kristus. Vi lär oss vidare att de styrdes av församlingsledare och församlingstjänare som de själva valt. Att församlingsledarna var en tillsynsfunktion, inte för andra pastorer, utan för Guds hjord och att styre och uppehållande av ordning i varje församling låg i församlingen själv. Att de olika medlemmarnas gåvor användes för främja kroppens [församlingens] väl och i fall av oreda så användes alla lämpliga metoder för att upprätta Kristi ära och få de berörda på bättre tankar."
Anders Wibergs baptistbekännelse 1861 beskriver dopet och församlingen på detta sätt:
”8. Vi tror att dopet bör erbjudas endast sådana, som själva har avlagt en trovärdig bekännelse av en levande tro på Kristus; att det bör förrättas genom att hela människans nedsänks i vatten; samt att det bör föregå upptagandet i medlemskap och deltagande i Herrens måltid.”
”9. Vi tror att en sann kristen församling är en gemenskap av troende och döpta kristna som har överenskommit med varandra att söka hålla allt vad Herren har befallt:
att hålla offentliga gudstjänster,
att under den Heliga Andes ledning, bland sig själva utvälja herdar eller äldste och tjänare (diakoner);
att utöva dop, Herrens måltid och kristlig församlingsdisciplin;
att befrämja gudsfruktan och broderlig kärlek;
att bidra till evangeliets utbredande;
—samt att varje sådan församling är en oberoende gemenskap, fristående i förhållande till alla andra kristna församlingar och erkänner endast Kristus som sitt överhuvud.”
Läran om andedopet, de andliga gåvorna och tjänsterna
När det gäller andedopet, de andliga gåvorna och de andliga tjänsterna så lade sig Lewi Pethrus nära den amerikanske pingströrelsen Assemblies of God som också beskriver sin teologi på webbplatsen https://ag.org/.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
David Whitworth » Calvinismen i Historien Hugenotterna: ”Hej Åke! Tack för de uppmuntrande orden. Det var intressant att ta del av din h..”
-
Åke Sandahl » Calvinismen i Historien Hugenotterna: ”En mycket bra genomgång av hugenotternas framgångar på svensk mark! Eftersom jag..”
-
David Whitworth » Väckelsen i New York 1858 del 1: ”Hej Rune Tack för uppmuntran. Rolig att bloggen har varit till nytta på bönesam..”
-
Rune Lundström » Väckelsen i New York 1858 del 1: ”Tack för denna sammanfattning av böneväckelsen i USA. Ska berätta om den på en b..”
-
Jonas » Gunnar Westin - Den kristna friförsamlingen genom tiderna: ”Hej Anette Det finns en tydlig tradition till 1500-talat. Men, det finns också e..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
politisk teologi j.bunyan amerika kyrkoåret b.keach j.owen app film m.loyd-jones d.bonhoeffer dopet calvinpåsvenska a.wiberg apologetik anabaptist predikan katekes musik biografi reformationen etik sverige traditionen böcker baptist troslära j.calvin pingst väckelse gudstjänst bön ecklesiologi helgelse evangelium konst upplysningen k.barth j.edwards katolicitet församlingsplantering ungdom bibelteologi minibibliotek förbundsteologi m.luther princeton ledarskap