Anders Wibergs uppväxt

Av David Whitworth

 
Anders Wiberg kom att bli en av de tydligaste ledarna i den tidiga svenska baptiströrelsen. Han växte upp i ett tidigt svenskt 1800-tal präglat av andlig nöd.
 
Hemmalivet
Anders Wiberg föddes 17 juli 1816 i byn Vi, Hälsingtuna socken i Hälsingland. Hans föräldrar var bönder. Familjelivet var ett tragiskt kapitel. Hans far led av spritproblem och blev dödad av en granne. En kväll var båda männen berusade och kom i ett bråk som ledde till Anders pappas död. Lille Anders var då bara sju år gammal. Efter faderns död tog hans mamma hand om hemmet, som hon skötte med kärlek och vishet. Enligt honom själv var han tacksam för den uppfostran han fick av sin mamma.
 
Anders tidigaste och starkaste intryck av evangeliets kraft upplevde han hos Norrlandsläseriets sammankomster i stugorna i grannskapet. En sjöman vid namnet Poussads predikan gjorde ett djupt och bestående intryck på honom.
 
Studentåren
 På våren 1827 flyttade Anders till elementärskolan. Efter ett par år i skolan fick han ett jobb i en handelsbod. Under tiden upplevde han någonting som han sent skulle glömma. Han gick och badade med två andra pojkar. Anders kom för långt ut i vattnet och sjönk till botten då han inte kunde simma. Han greps nu av stor förskräckelse för döden men klarade sig med livet i behåll. Han uppfylldes av tacksamhet till Gud för att Han räddat honom och ville ge sitt liv åt Herren.
 
Wiberg började nu läsa Bibeln och god kristen litteratur, som John Bunyans Det heliga kriget. Därefter uppfylldes han av en oemotståndlig längtan att studera. Anders fick studera under den gudfruktige prästen Olof Stålberg under läsåret 1830-1831. Medan han studerade latin hade han Gossners utläggning av Nya testamentet uppslagen bredvid sig. Stålberg hade glömt sina kunskaper i det grekiska språket men det var inget hinder för den ivrige Anders. Då studerade han språket på egen hand, 14 år gammal!
 
Wibergs studier gick vidare när han på sommaren 1832 kom under prästen Lars Landgrens ledning. Anders gjorde raska framsteg i sina studier och ansågs vara mogen att söka till gymnasiet i Gävle 1833. Hans framgångar på gymnasiet var beundransvärda men hans andliga liv var i gungning. Än hade det inte skett något sant frälsningsverk i honom.
 
Uppsala
 Sommaren 1835 tog Wiberg studenten vid gymnasiet i Gävle och började som student i Uppsala. "Här var jag blottställd för ungdomsfrestelser, för vilka jag dukade under" skrev han senare. Universitetsstudierna avbröts på grund av att hans ekonomi var kärv. Då tog han tjänst som privatlärare hos en framstående familj. Under tiden studerade han grekiska och hebreiska till långt in på natten. Detta hade en skadlig effekt på hälsan.