Vad är upplysning

Vad är upplysning?
Red. Brutus Östling
Symposion, 1989
 
Isaac Newton
James Gleick
Historiska Media, 2005
 
Visst är den något speciellt med Sverige, vi älskar verkligen upplysningen. Var annars hör man så ofta tankar om att ersätta politiker med vetenskap för att styra landet, eller åsikten om att fria tidningar med politisk färg borde ersättas av statliga objektiva nyheter? Ett land där det är så är lätt att vinna argument genom att utnämna någon till mörkerman eller motståndare till framskridandet. Men vad är upplysning?
 
Upplysning – vetenskap som erfarenhet av verkligheten
I slutet av 1500-talet började en viktig uppgörelse med gammal auktoritetstro inom naturvetenskapen. Den brittiske filosofen Francis Bacons ”Det nya verktyget” 1620, visar på en ny vetenskaplig metod där man tydlig bygger kunskapen på erfarenhet av verkligheten. John Locke ger med ”Avhandling om det mänskliga förståndet” 1689, en revolutionerande teori om det mänskliga medvetandet. För Locke är det individens erfarenhet av verkligheten ger kunskap.
 
Kraften i det mänskliga förståndets förmåga att förstå och förklara verkligheten med hjälp av experiment visas av Isaac Newton med ”Naturvetenskapens matematiska principer” 1687. Newton sätter vetenskapen på en stabil matematisk grund och än idag är en stor del av undervisningen på naturvetenskapligt gymnasium och högskolans ingenjörsutbildningar i harmoni med Newtons fysik.
 
Upplysning – en grund för revolution och religionskritik
Bacon, Locke och Newton inspirerade till en uppgörelse med auktoritetstro som fick vidare betydelse än naturvetenskapen. Den franska Encyklopedien som utgavs 1751–80, gav i det hierarkiska och förtryckande Frankrike upphov till en uppgörelse med orättvisor i samhället och en hierarkisk stelnad religion. Upplysningstankarna var en del av bakgrunden till den franska revolutionen 1789–99. I Preussen ville Fredrik den store, som blev kung 1740, vara en ”filosof på tronen” och genom politiska reformer verka upplysningens anda, istället för revolutionen en upplyst despot som förbättrar samhället.
 
Vad är upplysning?
Den tyska filosofen Immanuel Kant, undersåte i Fredrik den stores rike, kom att se behovet av att definiera vad upplysning är, utgav han 1784 skriften ”Vad är upplysning?”. Inledningen lyder:
 
”Upplysning är människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet. Omyndighet är oförmågan att göra bruk av sitt förstånd utan någon annans ledning. Självförvållad är denna omyndighet om orsaken till densamma inte ligger i brist på förstånd, utan i brist på beslutsamhet och mod att göra bruk av det utan någon annans ledning. Sapere aude! Hav mod att göra bruk av ditt eget förstånd! lyder alltså upplysningens valspråk.”
 
Luther - Det allmänna prästerskapet som ett bemyndigande
Det är intressant att reflektera över hur Martin Luthers protestantiska reformation är just ett sådant bemyndigande. När Luther 1517 spikade ”De 95 teserna om avlatens innebörd”, startades något helt nytt. Luther ger läran om det allmänna prästerskapet och Bibeln på folkspråket så att var och en kan läsa den Heliga Skrift och bilda sig en egen förståelse av de eviga sanningarna i Guds ord. Den kyrka som följde Luther kom sedan inte att dra de fulla slutsatserna Luthers undervisning och kom, särskilt i Sverige, att behålla en hel del av den gamla kyrkans hierarkiska ordning.
 
Brittisk kongregationalism - endast Jesus Kristus som överhuvud
I England uppstod en väckelse 1580-talet, kongregationalismen, där man ville myndigförklara alla troende och leva i fria självständiga och obundna församlingar. I dessa församlingar accepterade man inte påvar, biskopar och andra hierarkier, endast Jesus Kristus är församlingens överhuvud.
 
Ur denna rörelse strömmade senare än mer radikala kristna som på Bibelns grund ifrågasatte barndopet och så skapade fria församlingar där man döper först efter bekännelse av tro. Så uppstod den brittiska baptiströrelsen, den första baptistförsamlingen grundades i Amsterdam 1609.
 
Frikyrkan och upplysningen
Om vi med Kant utgår från att ”omyndighet är oförmågan att göra bruk av sitt förstånd utan någon annans ledning”, följer det då inte att frikyrkorörelsen på väldigt många sätt är en upplysningsrörelse. Fria församlingar, frivilligt medlemskap, det allmänna prästerskapet, bibelstudier är tolkning bryts mot tolkning, är inte det här en rörelse där varje medlem får ”göra bruk av sitt förstånd utan någon annans ledning”? Här har vi också en del i frikyrkans motvilja mot trosbekännelser, skrivna böner och allt som har en doft av hierarki och annat som fjättrar samvetet eller förhindrar individens direkta kontakt med Gud.
 
Här är en utmaning för oss idag. Är vi en rörelse som bemyndigar individen? Eller har vi ibland skapat en hierarkisk struktur som ibland omyndigförklarar våra medlemmar?

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln