Anders Gerdmar Guds ord räcker

Guds ord räcker - Evangelisk tro kontra romersk-katolsk
Anders Gerdmar
Areopagos, 2016
 
Ny i tron hamnade jag i en bönegrupp som leddes av en man som senare konverterade till den romersk-katolska kyrkan. Han var öppen med vad som rörde sig inom honom, och helt klart kändes ju ett inflytande från det katolska. Snarare än att dras med åt de hållet, så födde det i mig studier av reformationen och frikyrkans historia. Det var en sådan befrielse att upptäcka 1689 års baptistbekännelse med dess klara och rena formulering av den protestantiska tron. Jag träffade min katolske vän i helgen och tackade för den omsorg han visade en gång för länge sedan. Men, samtidigt var det en sorg att en man med sådan tydlig kärlek till Jesus och sådan glädje i Bibeln en gång såg sig tvungen att söka sig bort från frikyrkan och sedan aldrig kom tillbaka.
 
Nu på senare år har det blivit på modet i frikyrkan och bland lutheraner att återupptäcka det djup som finns i kyrkans första odelade tusen år. Många har hanterat det moget och låtit det berika en protestantisk teologi och ett protestantiskt gudstjänstliv. Andra har blivit överväldigade av kyrkofäder och glammig liturgi. Åter andra har låtit det gå längre än en fruktbar dialog och så sett det som en naturlig konsekvens att konvertera till den romersk-katolska kyrkan.
 
Det är tydligt att många har lämnats med frågor om frikyrkligt, protestantiskt och katolskt. Därför är det mycket välkommet med Anders Gerdmars bok ger en hjälp att tänka klarare i dessa frågor. Det är helt och klart så att Guds ord räcker, tradition och läroämbete behövs inte för att känna Guds vilja. Man behöver inte bli romersk katolik för att vara kristen. Och sedan har vi ju de läror i den romerska-katolska kyrkan som saknar stabil bas i Bibeln, Gerdmar nämner till exempel: bibelsyn, kyrkosyn, synen på Maria, skärseld, avlat och nattvard.
 
Andra har ju skrivit om det här, det är ju egentligen sedan reformationen inga verkliga nyheter. Men, tre saker gör den här boken unik och viktig:
 

• Det är en djupt själavårdande bok och den kom också till i själavårdande syfte. Mjuka och enkla resonemang grundande i Guds ord och samtidigt präglade av empati och inlevelse. Ja, det sägs även själavårdande saker också till den som valt att stå kvar i katolskt sammanhang för att dela evangelium i där.
• Saklighet präglar boken och Gerdmar undviker lätta poänger. Till exempel bygger kritiken av katolsk teologi på en läsning av katolska kyrkans katekes, ett modernt och officiellt dokument som katolska kyrkan själva satt i som norm för undervisning. Likaså tar Gerdmar hänsyn till Andra Vatikankonciliet och de förändringar i lära som skedde där. En del saker som t.ex. puritanerna upprörde sig är ju faktiskt i mycket överspelade och åtgärdade av den katolska kyrkan själv. Det är just det att Gerdmar bemöter den nyanserade katolska teologin som gör boken så stark.
• Gerdmars högkyrkliga bakgrund tillsammans kontakten med karismatiska katoliker ger också en särskild förmåga att kunna se frågorna från båda sidor och göra dem rättvisa. Och visst är det lättare att sätta kyrkofäderna i rätt ljus om man har väl beläst i dem, precis som att det är lättare att bemöta de katolska teologernas bibeltolkning om man själv ligger på högsta akademiska nivå i forskning kring Nya Testamentet.

 
Efter nu ha läst sista sidan i boken är den spontana känslan en djup glädje över Bibeln som Guds ord. Vi ska varken lägga till eller dra ifrån i Guds ord, det är reformationens klara undervisning.
 
”Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, tillrättavisning, upprättelse och fostran i rättfärdighet, så att gudsmänniskan blir fullt färdig, väl rustad för varje god gärning.”
(2 Tim 3:16-17 Folkbibeln)