När Guds eviga beslut hotas del 2

Av David Whitworth 

En blick som blev ett stort ögonblick

I sista delen av del 1 följde vi Israels historia efter den första återvändning till landet från fångenskapen (537 f.Kr) under Serubbels ledningen. Den andra återvändningen var under Esras ledning (457 f.kr). Judas existens i landet var till början lovande. Templet återuppbyggdes efter en del svårigheter och var blickpunkten för Judas tillbedjan efter de torftiga åren i Babylon.

Snart visade det sig att folket föll tillbaka i synd och det var då dags för Gud att gripa in och genom Esras bön skedde ett uppvaknande bland sitt folk. Allt det finns i Esras bok.

Esras och Nehemjas böcker var från början en bok. Denna blog kommer att ta upp fortsättningen av Israels historia utifrån Nehemjas bok.
 

Nehemja och hans bön

Nehemja härstammade från det Judiska släktet och han var en hög uppsatt man i perserkungen Artasastas hushåll. Han hade tillträde till kungen och var hans gunstling.

I bokens första kapitel nådde nyhet till Nehemja om Judas tillstånd i landet och det var bedrövligt. Folket led av stor nöd och vanära. Jerusalems murar var helt förstörda och portarna var nerbrända. (vers 3) Detta vägde tungt på Nehemjas hjärta (vers 4). I vers fem vände han sig till Gud i bön. Denna bön är en av ett antal böner i Esras-Nehemjas böcker som är lärorika och värda att studera. Lägg märke till Nehemjas närmande till Gud i bön. Det började med tillbedjan (vers 5) och inte med problemet. Hans ödmjukhet visar sig i syndebekännelse för folket och för sig själv. Han åberopar Guds barmhärtighet medveteten om att det var den enda lösningen till problemet eftersom det var just synd som var grunden till förhållandet i landet. Han bad Gud att höra honom och bevilja honom framgång (vers 11).
 

Guds svar

Gud svarade på Nehemjas bön på det mest oväntade sättet. Nehemja gjorde som vanligt sina dagliga sysslor i kungens tjänst och kungen uppmärksammade hans bedrövade blick (2:2) och ville veta orsaken. Då förklarade Nehemja för kungen vad han hade på sitt hjärta (2:3), och blev tillfrågad av kungen vad han begärde (2:4). Då vände han sig i sitt hjärta till Gud i bön och svarade sen kungen: ...om det behagar kungen.... sänd mig då till Jerusalem...så att jag kan bygga upp den igen(2:5) och han fick då tillstånd att åka till Jerusalem.

Nehemjas bön var kort och det lär oss att det finns tider och stunder där det krävs ett snabbt beslut och att överlämna beslutet till Gud innan vi handlar. Be oavbrutet säger Paulus (1Tess 5:17). Versen är en uppmaning att leva i bönens attityd som betyder att ta tillvara de stunder vi kan i bönens tjänst. Det kan vara när vi står i kö eller när vi väntar på någon/någonting. Eller som stunden kräver som vi sett med Nehemja. Detta är en naturlig del och följd av tiden vi sätt undan till vår dagliga bön.
 

Blicken och ögonblicket

Under Guds försyn ledde Nehemjas sorgliga blick till ett stort ögonblick i Judas liv(2:1). Vid hans ankomst till landet och översyn över Jerusalems murar visade sig att nyheterna som nått honom inte var någon överdrift. (1:3).

Utan murar var ju staden sårbar och Nehemja satte igång med murarnas uppbyggnad (kap4-6). Som alltid med ett gudsverk och som natten följer dagen, kom häftig motstånd, illvilja och hån. Detta varken hindrade eller deprimerade Nehemja och han visade därmed    vilken stor ledare han var.

Bygg upp Jerusalems murar! är budskapet till oss, alltså Sanningens murar. Det finns inget annat sätt att beskydda Jesu Kristi församlingen på än att bygga upp Guds folk i Ordet. Utan Bibelns grundläggande sanningar är församlingen sårbar och då blir kristna vilseledda och förvirrade. Ser vi inte detta idag?

I kapitel 8 och 9 se vi Guds svar på Nehemjas bön. (kap 1). Låt oss följa förloppet eftersom det är mycket vi kan lära oss från principerna i dessa kapitel som innehåller väckelsens förutsättningar.
 

Esras Predikan

I Nehemja kap.8 träder den gudfruktiga Esra fram än en gång och denna gång för att predika. Med lagboken, Guds Ord, i handen kom han fram till folket (v 2). Han stod på en hög träställning som var en slags plattform. Varför? Ville han synas för att dra uppmärksamhet till sig själv? Nej, svaret hitta vi i vers 5: Esra öppnade boken inför allt folkets ögon ty han stod högre än allt folket. Uppmärksamheten riktades åt Guds Ord och hans närvaro på en hög träställning i allas åsyn var bevis på att när han öppnade Ordet kunde alla observera Ordets centrala plats.

Av detta kan vi lära oss hur det står till mellan församlingen och Guds Ord. Var står talarstolen? (om det över huvud taget finns en talarstol). Står den centralt eller är den undanskuffad för att skapa plats för kören, "kristna" rockbandet (suck!) och allt annat som brukar vara med i sammanhanget? Om det är det sistnämnda då lever församlingen på underhållningen och det är ohälsosamt och kommer inte att klara sig i långa loppet. Om talarstolen står var det skall stå, så är det ett gott tecken på en hälsosamt tillstånd i församlingen.

Men vidare i vers fem och sex, när Esra öppnade Guds ord, föll det en vördnad och ödmjukhet över folket och de stod upp. Esra prisade Gud och folkets gensvar var: Amen, Amen! och de böjde sig ner och tillbad Gud med ansiktet mot marken. Har vi en sådan vördnad och ödmjukhet när vi öppnar Ordet? Bibeln är inte någon "pappers-påve" som vi tillber utan det är Guds Ord. Ordet från en annan dimension. Vi ställer oss under dess auktoritet och det borde skapa i oss vördnad och ödmjukhet och en längtan att be.
                        

Predikans Principer

I verserna sju och åtta kommer vi fram till själva predikan. Återigen finns det ovärderliga principer som vi kan ta till oss. Dessa tretton män och leviterna läste ur boken, ur Guds lag, och utlade texten tydligt så att man förstod det som lästes (8:8). Deras uppgift var att undervisa folket i lagen. Hur uppnådde de syftet då? Jo, de utlade texten tydligt. Om en predikant skall predika Ordet måste han själv vara väl insatt i Ordet och för att undervisa måste han har någonting att undervisa om innan han kan lägga ut texten tydligt.

Romarbrevet innehåller en sammanfattning av den kristna trons väsentligaste läror. Är en predikant insatt i dessa läror då är han väl rustad till att lägga ut texten tydligt och tillämpa den. Hela syftet och målsättningen är att Guds folk ska förstå och ta till sig Ordet och bli uppbyggda i sin tro.

Den första församlingen i Jerusalem samlades och höll troget fast vid apostlarnas lära (Apg 2:42). I denna vers har vi mönstret för den lokala församlingens sammankomster där Sanningen står i centrum och allt kretsar kring detta. Paulus kallar den lokala församlingen för den levande Gudens församling, sanningens pelare och grundval (1Tim 3:15) En församling har ingen rätt att kalla sig en församling om den inte uppfyller det kriteriet.

Tillbaka till texten. Genom Esras predikan uppväckte Gud sitt folk som kom till omvändelsen och tro (9:2) och detta uttrycktes i Bibelns längsta bön.

En församling som vill se ett uppvaknande bland sitt folk är en församling som ber tillsammans och där församlingens liv grundas på Sanningen-hela Guds Ord.

Etiketter: väckelse evangelium

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln