Väckelsens frukt del 1
Av David Whitworth
En väckelse utan följder i församlingslivet och samhället är ingen sann väckelse.
Väckelsen är utan undantag den Helige Andes verk som börjar med att Guds folk genomdränks av Gud. Följden blir en överväldigande känsla av Guds helighet, närvaro och makt som verkar i öppen syndabekännelse och omvändelse i bön. Brustna relationer upprättas kristna emellan, de upplivas från sin slöhet, försoffning och passivitet. Det är ett Guds verk som ingen kan missa.
1800-talets väckelse i Sverige rymde en intellektuell frigörelse som förde de troende till ett högre livsplan. Det blev en stor befrielse från prästernas och kyrkans förmynderi. Det ofrånkomliga uppbrottet skapade ett stort behov bland de väckta att samlas för gemenskap och då föddes frikyrkorörelsen. Till att börja med samlades de i all enkelhet till Ordets förkunnelse, bön, sång och gemenskap. Under väckelsens början formas en mycket stark längtan att ofta samlas till Ordets förkunnelse och bön, som blev det centrala i församlingslivet. Nu samlades kristna till sina ”möten” i en friare form men ändå med ordning. Det var i detta sammanhang som de troende kunde växa, komma till uttryck och utöva sina gåvor. Det fanns en känsla av delaktighet som var grogrunden för en motkultur. De väckta blev kända som läsare eftersom de läste Bibeln först och sen litteratur på en bred front.
Utvecklingen ledde till studiecirklar, sen till folkhögskolor och bildningen blev en viktig komponent i församlingslivet. Utbildningens koncept anammades av samhället och arbetarrörelsen startade sina studiecirklar. Detta ledde till bildandet av föreningar. Det var ett kulturellt genombrott i allra högsta grad. Gunnar Hallingberg skriver i sin bok om de frikyrkliga möten och verksamhets former: 'Den demokratiska fostran som låg i att anordna möten, gå på möte, begära ordet, tala och argumentera kan knappast överskattas'. (se fotnot). Det var den första enklare formen av ett demokratiskt forum med sin offentlighetsprincip. Dessa termer var ju inte på väckelsefolkets läppar, inte heller hade de planer på att skapa sådana förutsättningar. Det största intresset för dem var att samlas som medlemmar i församlingen. Detta ledde till ett ökat ansvar och att de fick identifiera sig med andra väckta troende. Framför allt fick de tillsammans ära och förhärliga Gud i församlingen och sitt eget liv.
Sångkulturen blev ett starkt inslag i församlingens liv. Lina Sandell och Oskar Ahnfelt var barn av, väckelsen. Tillsammans skrev och tonsatte de en mängd folkkära andliga sånger. Kristna sjöng dessa sånger kollektivt med hjärtats glädje, körer formades som berikade väckelsens kultur. Kör- och allsångskulturen i samhället har sina rötter i väckelsen.
Det sociala ansvarstagandet var någonting som väckelsen förnyade hos de troende. En person som verkligen blev omtalad var Emilie Petterson, "Mormor på Herrestad". Emilie var en kvinna utan motstycke med ett hjärta av guld, driftighet och en enorm arbetskapacitet.
Berättelsen börjar med hennes flytt tillsammans med sin man från Tyskland 1814 p.g.a. Napoleonkriget. De köpte gården i Herrestad i Kärda socken utanför Värnamo, och den blev ett centrum för hennes verksamhet samt väckelse.
Bland hennes bragder var ett barnhem och en skola för fattiga utsatta barn, hennes "gråsparvar". Hon ordnade missionsbön i sitt hem en gång i månaden på måndagskvällar. Folk strömmade dit från när och fjärran, gården myllrade med folk. Måndagsmötena höll på i 3 timmar med bön, sång och Ordets förkunnelse. Präster som predikade var Peter Fjellstedt, C.O. Rosenius och P.M. Elmblad men också lekmän. Hon startade en arbetsförening då tiderna var kärva och "Mormor" kände en stor nöd för de fattiga familjerna som var grannar med henne. Hon satte kvinnor i arbete med att sy kläder i ull och lin som köptes in med ekonomiskt stöd från sina vänner i Tyskland. Kläderna såldes sedan vidare. Idén var hjälp till självhjälp. Hon skickade ut kolportörer som predikade Ordet och delade ut biblar samt traktat.
Peter Wieselgren är ett namn som dyker upp i alla sammanhang vad gäller 1800-talets väckelse.
Wieselgren var en mäktig förkunnare i Ordet med talarkonst utöver det vanliga och många människor kom till tro genom honom. Han uppmärksammade ett skriande behov av att göra en insats mot alkoholproblemet som härjade i landet.
George Scott fick i början på 1830-talet tillsammans med Samuel Owen igång en nykterhetsförening men utan stor framgång. Vändpunkten kom 1836 med ett besök av en amerikansk pastor, Robert Baird, den store nykterhetens förkämpe. Denna ädla man gav ut en bok med titeln på svenska Historisk teckning av nykterhetsföreningar i Nord-Amerikas Förenta Stater. Boken var en inspirationskälla av stora mått och av stor historisk betydelse i den europeiska nykterhetsrörelsen. Inte minst för Scott och Sverige, så Bairds besök kom lägligt. Scott fick den knuff och uppmuntran som han behövde i sin kamp mot alkoholmissbruket. Det blev så småningom början på en stor landsomfattande nykterhetsrörelse.
Scott kom i kontakt med Skånska nykterhetsrörelsen och dess ledare Peter Wieselgren. Redan från sin gymnasietid hade Wieselgren ett intresse för nykterhet och lite senare startade han en nykterhetsrörelse som, med grundprincipen måttlighet, misslyckades. Genom hans förbindelse med Scott och Owen fördes han in på absolutistprincipen. 1836 bildade Wieselgren Västerstads Nykterhetsförening efter Scott och Owens modell. Det bildades föreningar i fem län som hade nära 3000 medlemmar. 1838 gjorde han en resa genom sex län. På sin färd upptäckte han 30 föreningar med 15000 medlemmar. Familjelivet höjdes till en högre nivå, kvinnovåldet minskade drastiskt i hemmet och barnen fick en nyfunnen kärlek samt trygghet. Marknaderna kom inte heller undan väckelsens och nykterhetens inflytande. Istället för berusade och våldsamma män var stämningen lugn, istället för svordomar och glåpord pratade folk gärna om frälsningen och det Eviga i mötet med varandra. Marknadsvakterna blev arbetslösa!
Väckelsen förändrade alltså de kristnas liv genom en starkare gudsrelation och detta påverkade i sin tur samhället.
Fotnot
Några av ovanstående tankar kommer ifrån Gunnar Hallingbergs Läsarna 1800-talets folkväckelse och det moderna genombrottet (Atlantis)
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
David Whitworth » Calvinismen i Historien Hugenotterna: ”Hej Åke! Tack för de uppmuntrande orden. Det var intressant att ta del av din h..”
-
Åke Sandahl » Calvinismen i Historien Hugenotterna: ”En mycket bra genomgång av hugenotternas framgångar på svensk mark! Eftersom jag..”
-
David Whitworth » Väckelsen i New York 1858 del 1: ”Hej Rune Tack för uppmuntran. Rolig att bloggen har varit till nytta på bönesam..”
-
Rune Lundström » Väckelsen i New York 1858 del 1: ”Tack för denna sammanfattning av böneväckelsen i USA. Ska berätta om den på en b..”
-
Jonas » Gunnar Westin - Den kristna friförsamlingen genom tiderna: ”Hej Anette Det finns en tydlig tradition till 1500-talat. Men, det finns också e..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
j.bunyan amerika kyrkoåret politisk teologi j.owen app b.keach församlingsplantering film d.bonhoeffer dopet upplysningen konst apologetik helgelse anabaptist ecklesiologi musik biografi reformationen etik sverige traditionen böcker baptist troslära j.calvin pingst väckelse gudstjänst bön katekes predikan evangelium calvinpåsvenska a.wiberg k.barth j.edwards katolicitet m.loyd-jones minibibliotek ungdom bibelteologi ledarskap förbundsteologi m.luther princeton