Vad måste jag göra för att bli frälst? - Andrew Fullers traktat
Av David Whitworth
Den brittiska pastorn, teologen och missionsledaren Andrew Fuller (1754 -1815) ställde samman en småskrift för att sprida budskapet om Jesus. Sådana småskrifter kallas traktater och har haft en stor betydelse väckelsen i Sverige och världen över.
Fullers traktat The Great Question Answered, var i sin ursprungsform en del av hans bok The Complete Works Of Andrew Fuller. Inslaget blev två artiklar i The Missionary Magazine i England. Båda delarna slogs ihop till ett traktat utgiven av Religious Tract Society (R.T.S) 1803. Av alla R.T.S. traktater var Fullers den populäraste och spreds ut i den växande missionen till alla världsdelar.
Ebenezer Henderson stod för svenska översättningen som fick titeln Swar på hufvud frågan: hwad skall jag göra, att må bliva salig? som först såg dagens ljus 1808. Den gavs ut i 5000 ex under Evangeliska Sällskapet (E.S) regi. Sedan spreds det under ett 50 tal-år. 1856 övertogs den av E.F.S. och utgavs i förbättrad översättning av Anders Wiberg. I likhet med det engelska originalets popularitet i världen blev den Sveriges populäraste. Traktaten blev inkörsporten till flera människors frälsning. Bredvid andra traktater blev den mycket efterfrågad av präster så väl som lekmän i traktatspridningens tjänst på alla håll och kanter i Sverige.
Traktatens text hämtades från Apostlagärningarna:
”Och efter att ha fört ut dem frågade han: ˮNi herrar, vad måste jag göra för att bli frälst?ˮ De svarade: ˮTro på Herren Jesus, så ska du och alla i ditt hus bli frälst.ˮ”
(Svenskbibel Apg 16:30-31)
Introduktionen skildrar folkets okunnighet om frälsningens väg, då okunnighet och likgiltighet är självförvållat. Tillståndet kan inte ursäktas eller bortförklaras inför Gud. Fuller fortsätter sin förklaring till att det är människans fördärvade natur som är grunden till hennes okunnighet och likgiltighet. Hon intresserar sig för det som är här och nu, alltså det materiella, och har inte det minsta intresse för sitt eviga tillstånd. Människans syndiga natur och uppror mot Gud kan inte skyllas på hennes uppfostran eller andra påhitt. Hon står inför Gud skyldig och dömd och har en medfödd medvetenhet om evig dom, samt ett samvete som fungerar som en väckarklocka. Det finns inga undanflykter från Gud, vi alla förtjänar en eviga dom.
Fuller utmanar traktatens läsare att begrunda dessa allvarliga frågor med sådana ordalag som "Undfly lammets vrede" och" Tänk på vreden som kommer". Fångvakten i Filippi väcktes med dessa frågor när han konfronterades med döden, då blev evigheten en verklighet och angelägenhet hos honom. Som svar på hans fråga förklarade Paulus frälsningens väg för honom.
Fuller fortsätter med en rad bibelverser som framställer evangeliets innehåll och mening. Här är han kristallklar med betoning på Guds helighet och rättfärdighet som vi har kränkt och står under hans vrede. Det finns bara ett sätt som vi försonas med Gud och det är genom Kristi blods utgjutelse på korset. Gud gjorde det som vi inte kunde göra själva, nämligen avvärja sin vrede från oss och utgjuta den på Kristus. Han har betalat lösesumman med sitt eget blod och vi försonas med Gud. Kristi rättfärdighet tillräknas oss genom tro och således är vi rättfärdiggjorda. Hans blod renar oss från all synd och vi får syndernas förlåtelse och frid med Gud. Förutsättningen är att vi övertygas om synd, rättfärdighet och dom och kommer till Kristus i omvändelse och tro som är gåvor från Gud.
En klargörande utläggning av de centrala lärorna om frälsningen uppföljs av fem varningar om de faror som kan står i vägen för ett äkta frälsningsverk. T.ex. Se upp för en tro som vi själva åstadkommer och som blir grunden för vår rättfärdiggörelse inför Gud. Detta är inget annat än ett försök att prestera egen rättfärdighet.
Fuller avslutar traktaten med uppmaningen att söka efter den frälsningen i Kristus som uppenbaras i evangeliet och vänder bort från vårt eget försök. Äkta frälsning bär med sig frukt och det finns en mängd bibliska bevis om frälsningens visshet, en sådan är kärlek till vår syskon i Kristus. Vi blir väl medvetna om bevis, säger Fuller, när det för med sig en glädje i hoppet om frälsningen genom Kristi död. Denna död som är anpassad efter vårt behov som dömda syndare.
Väckelsen är en del av den helige Andens ämbete. Han är sanningens Ande, och i väckelsen är det alltid sanningen som står centralt av vilken helige Anden välsignar. Petrus predikan på pingstdagen hämtades från GT och resulterade i omkring 3000 människors frälsning. De ovanstående lärorna i Fullers traktat var de som Anden välsignade stort i 50 år. 1800-talets väckelse i Sverige kom utifrån att Guds Ords frälsningsväg predikades med kraft eftersom det behagade Anden att välsigna sanningen.
Vad var Reformationen om inte en ny upptäckt av Bibelns läror som spred sig som en löpeld genom Europa och förändrade kontinenten grundligt för alltid. Luther, Calvin och andra predikade Bibeln i sin helhet på ett sätt som befriade människor från medeltidens mörker och gav ett helhetsperspektiv på livet vilket genomsyrade den europeiska kulturen och förändrade den bortom all igenkännande. Reformationen var i allra högsta grad ett Guds verk som inte i den vildaste fantasin kan betecknas som ett stort misstag. Ett Guds verk är aldrig ett misstag och att antyda något annat är hädelse.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
David Whitworth » Calvinismen i Historien Hugenotterna: ”Hej Åke! Tack för de uppmuntrande orden. Det var intressant att ta del av din h..”
-
Åke Sandahl » Calvinismen i Historien Hugenotterna: ”En mycket bra genomgång av hugenotternas framgångar på svensk mark! Eftersom jag..”
-
David Whitworth » Väckelsen i New York 1858 del 1: ”Hej Rune Tack för uppmuntran. Rolig att bloggen har varit till nytta på bönesam..”
-
Rune Lundström » Väckelsen i New York 1858 del 1: ”Tack för denna sammanfattning av böneväckelsen i USA. Ska berätta om den på en b..”
-
Jonas » Gunnar Westin - Den kristna friförsamlingen genom tiderna: ”Hej Anette Det finns en tydlig tradition till 1500-talat. Men, det finns också e..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
j.bunyan amerika kyrkoåret politisk teologi j.owen app b.keach församlingsplantering film d.bonhoeffer dopet upplysningen konst apologetik helgelse anabaptist ecklesiologi musik biografi reformationen etik sverige traditionen böcker baptist troslära j.calvin pingst väckelse gudstjänst bön katekes predikan evangelium calvinpåsvenska a.wiberg k.barth j.edwards katolicitet m.loyd-jones minibibliotek ungdom bibelteologi ledarskap förbundsteologi m.luther princeton