Traktatens betydelse i väckelsen
av David Whitworth
Under tider när evangeliets ljus hotas med utsläckning, griper Gud in. Eftersom Han är Sanningens Gud kan Sanningen aldrig släckas helt. Men ofta brinner ljuset lågt. Det kan finnas en hel del skäl som bidrar till detta.
Den första hälften av 1800 talets Sverige var mörkrets tid och grymt var det. Ett citat från E.J.Ekman upplyser och beskriver tidevarvet med klar språk:
”Det mörker, som i andligt hänseende rådde i vårt land under 1800-talets förra hälft, må i sanningen kallas fruktansvärt. Okunnighet om Gud, vidskepelse och ett lastbart levnadssätt gick såsom vanligt hand i hand med varandra. Prästerna, folkets andliga ledare, intresserade sig ofta mera för kortleken än för Bibeln, och de flesta av dem hade mera smak för gästabud och starka drycker än för det bröd, som giver världen liv. Kyrkans tjänare hade dock ett stort välde över folket. Prästen var vid denna tid liksom både Gud och kung för folket.”
Mot denna bakgrund förberedde Gud väckelsen. Inför varje väckelse banar Gud vägen för ett mäktigt verk. Han har många strängar på sin lyra och är inte begränsad hur Han går till väga för att upprätta sitt verk.
I Skottland i början av 1800-talet hade Gud sina redskap som Han formade och kallade till att bana vägen för väckelsen. John Paterson och Ebenezer Henderson kom till Sverige 1807. Henderson stannade kvar i Göteborg, Paterson fortsatte sin resa till Stockholm för att föra fram sin ambition om bibel- och traktatspridning. Han bemöttes väl av Herrnhutaren och grosshandlare G. Th. Keyser och en rad andra Herrnhutare som var varma till visionen. Bibel- och traktatspridningen var helt okänd i Sverige och övriga Skandinavien vid den tiden. 1808 fick Paterson till stånd Evangeliska Sällskapet som verktyg för traktat- och bibelspridningen. Henderson och Paterson uppmärksammade en påtaglig brist på biblar och uppbyggelselitteratur hos ett sådant läskunnigt folk som svenskarna.
Både Paterson och Henderson gav sig i kast med att översätta engelska traktater med hjälp av sina Herrnhutiska vänner. Det första i en lång rad var Andrew Fullers ”The Great QuestionAnswered”. (Swar på den hufwud frågan: Hwad skall jag göra, att må bliva salig?). Flera följde skrivna av män som Richard Baxter, Philip Dodderidge, John Berridge, John Newton, J. C. Ryle osv. Traktaterna omfattade 4-20 sidor. Stöd kom från Religious Trakt Society (R.T.S) som ställde upp med traktater och ekonomiskt stöd. British & Foreign Bible Society (B & FBS) försåg dem med stöd till att trycka Svenska Biblar.
1809 stiftades Evangeliska Sällskapet (E.S) för att sprida svenska, finska och eventuellt samiska traktater hand i hand med biblar. En viktig förutsättning för Sällskapets verksamhet var just läskunnighet och katekeskunskap hos det svenska folket. Det blev en stor efterfrågan för dessa traktater som blev alltmera väl mottagna av så väl präster som herrnhutarna och folk i allmänhet. Det spreds närmare 100,000 traktater under E.S första år.
Paterson och Henderson lämnade landet 1812 för andra uppgifter som väntade dem i Finland och Ryssland.
1815 delades traktat och bibel verksamheten upp av praktiska skäl. Det ansågs förbättra och förenkla ett samarbete med B& FBS i London med ett separat verksamhet och så föddes Svenska Bibel Sällskapet (S.B.S).
1820 dalade intresse för Bibel- och traktatspridningen. Flera skäl bidrog till ett svagare intresse. Men än en gång ingrep Gud!
Metodisten och entreprenören Samuel Owen, som bodde och arbetade i Stockholm, skickade efter en huspredikant från Skottland för sin familj och anställda. George Scott kom till Sverige 1830 för att tjäna Owen. Scotts verksamhet sträckte sig snart långt utanför Owens omgivning. Han förnyade bl.a. livet i E.S och S.B.S. Han reste ända upp till Norrland och spred traktater och biblar på sin färd. Nu var det på nytt ett stort uppsving av intresse för biblar och traktater som gjorde sig gällande.
Scotts arbete mellan 1830-1842 var ett stort steg i Guds led till den kommande väckelsen.
C.O Rosenius, F.O.Nilsson, Anders Viberg och andra kom under hans inflytande och som senare skulle bli brinnande facklor i väckelsens tjänst. Nilsson och Viberg blev ivriga traktatspridare.
Lokala traktatföreningar växte som svampar ur jorden från omkring 1850 i bl.a. Stockholm och Jönköping. EFS bildades som en traktatsällskap. Kolportörer anställdes för att sprida traktater och biblar. Det var vid denna tid ett stort flöde av traktater som nu inkluderade traktater översatta från tyska och franska. Tills konventikel-lagens avskaffande 1858 var lekmannaverksamhet olaglig. Men dessa kolportörer var i själva verket predikanter som samlade folk till Ordets förkunnelse.
Traktaterna innehöll de väsentliga bibliska läror om rättfärdiggörelse, omvändelse, helgelse osv. De var nära förknippade med väckelsen i Sverige. Traktaternas oerhörda betydelse för väckelsen får aldrig underskattas.
1800-talets första hälft var epokgörande för det som Gud skulle uträtta i Sverige.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
David Whitworth » Calvinismen i Historien Hugenotterna: ”Hej Åke! Tack för de uppmuntrande orden. Det var intressant att ta del av din h..”
-
Åke Sandahl » Calvinismen i Historien Hugenotterna: ”En mycket bra genomgång av hugenotternas framgångar på svensk mark! Eftersom jag..”
-
David Whitworth » Väckelsen i New York 1858 del 1: ”Hej Rune Tack för uppmuntran. Rolig att bloggen har varit till nytta på bönesam..”
-
Rune Lundström » Väckelsen i New York 1858 del 1: ”Tack för denna sammanfattning av böneväckelsen i USA. Ska berätta om den på en b..”
-
Jonas » Gunnar Westin - Den kristna friförsamlingen genom tiderna: ”Hej Anette Det finns en tydlig tradition till 1500-talat. Men, det finns också e..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
politisk teologi j.bunyan m.luther kyrkoåret ungdom minibibliotek bibelteologi m.loyd-jones församlingsplantering katolicitet dopet a.wiberg calvinpåsvenska apologetik predikan helgelse katekes bön biografi reformationen j.calvin sverige traditionen böcker baptist troslära etik pingst väckelse gudstjänst musik ecklesiologi anabaptist evangelium upplysningen konst k.barth j.edwards d.bonhoeffer film app j.owen b.keach förbundsteologi amerika princeton ledarskap