Robert Nozick Anarki stat och utopi

Anarki, stat och utopi
Robert Nozick
Timbro, 2019. Ursprungligen ”Anarchy, State, and Utopia” 1974
 
The Cambridge Companion to Nozick's Anarchy, State, and Utopia
Red. Ralf M. Bader
Cambridge University Press, 2011
 
Ända sedan den romerske kejsaren Konstantin den store valde att se sig som kristen år 312 så har förhållande med staten och kristendomen varit underligt.  Då Gustav Vasa själv utnämnde svenska biskopar 1530 formades Sverige av statskyrkotanken. Och även sedan den statliga lutherska kyrkan frigjordes från staten år 2000 så har det funnits en grundtanke om att Svenska kyrkan ska vara en statens vän som servar svenska folket med dess andliga behov. Individen har i Sverige också en närmast unik tilltro till statens som sin vän vilket öppnar för en stat som tar hand om folket från vaggan till graven och där frihetslängtan både politiskt och religiöst ofta kan ses som något illojalt.
 
Som en bomb på samhällsfilosofernas lekplats
I det röda 70-talet slår en bok av Robert Nozick (1938–2002) ner som en bomb på samhällsfilosofernas lekplats. Det är ”Anarki, stat och utopi” som 1974 argumenterar för att en stat är moraliskt berättigad, men att denna stat inte ska vara större en än en minimalstat. Hela resonemanget bygger på individens rättigheter och individens frihet att göra egna val.
 
Många försökte avfärda Nozick och hans idéer som stod i kontrast till tanken på en stat som till allt större del styr och rättar till samhället på alla områden och alla nivåer. Därför är det intressant att vid en omläsning 2020 Nozick 2020 också ta med ”The Cambridge Companion to Nozick's Anarchy, State, and Utopia” från 2011 som visar att Nozicks politiska filosofi fortsatt är intressant, relevant och värd att studera.
 
Inte en idealstat utan flera utopiska samhällen
Den tredje, avslutande och intressantaste del av boken behandlar drömmen om idealstaten, ”Utopia”. Omvälvande menar Nozick att eftersom människor är olika och har olika drömmar och prioriteringar så är det inte en idealstat som är den bästa för alla människor, utan ett ramverk av minimalstatens som i sig har plats för människor att tillsammans samlas i associationer för att förverkliga olika utopier där man ordnar dessa på olika sätt och där var och en har möjligheten att tillsammans med likasinnade bygga ett utopiskt samhälle som passar just dem.
 
Frikyrkotanken
Översatt till religionens område innebär Nozicks idéer att hela tanken med en statlig kyrka är helt mysko och idén om en moraliskt bindande folkkyrka är lika orimlig. I ett fritt land måste det vara lagligt, men också förebildligt, att låta individer samlas i olika religiösa sammanslutningar som bäst möter varje individs tanke om idealförsamlingen eller idealsamfundet. Allt annat är statskyrkotänkande i olika varianter.

Är det inte en tanke som både är spännande och kreativ, att vi tjänar Guds rike bäst genom olika församlingar och olika församlingsrörelser som genom olika betoningar, olika teologier, olika gudstjänstformer och olika styrelseformer når människor på olika sätt. Eftersom människor är olika som tjänas de bäst på olika sätt.
 
Och för att det här ska fungera så behöver vi en stat som så lite som möjligt lägger sig i hur människor lever sina liv och lever ut sin tro.

Etiketter: baptist ecklesiologi

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln