Heliga Andens verk i de troende i väckelsetider

Av David Whitworth

Skönhetens industri är en av alla tiders lönsammaste industrier. Det satsas miljarder på skönhetsoperationer, kosmetika, spa, gör-om-mig, och gym o.s.v. Strävandet efter att se hälsosam, vacker och ung ut har sina mörka sidor med de kroppsliga och psykiska skador som ofta uppstår. Jag säger inte att allt detta är fel. Vi som troende har ändå ett ansvar att vårda våra kroppar så gott det går eftersom kroppen är den Heliga Andens tempel. Vi vet att dagen kommer då vi får förskönade kroppar som liknar Kristi uppståndelse kropp. Alla försök att försköna kroppen är ju dömt att misslyckas i sista änden och döden gör en narr av kroppsliga skönheten.

I motsats till detta är den skönhet som Gud förskönar oss med är djup, evig och bleknar aldrig. Bibeln kalla denna skönhet för helighet och det är heligheten som präglar hela Guds väsen och egenskaper. Gud skapade människan till sin avbild med syftet att återspegla sin helighet. Syndafallet förvrängde denna avbild (helighet eller härlighet) så att det knappt är igenkännligt i oss: "Alla har syndat och saknar härligheten från Gud" (Rom 3:23). Syndafallet lämnar djupa spår efter sig i hela vårt väsen alltså i förståndet, känslorna och viljan.

För en ordentlig förståelse av Andens verk i oss och i väckelsen är det avgörande att reda ut begreppet skönhet. Eftersom Gud är härlighetens Gud har vi en sann referensram för att kommer fram till en allmängiltig beskrivning av skönhet.

Psalm 19:2 kommer till tals i sammanhanget. "Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar Hans händers verk". Hela skapelsen är ett stort uttryck för Treenighetens mångfald och enhet. Universum bevittna denna symmetri, harmoni och skönhet som finns i Treenigheten. Vårt solsystem är ett lysande exempel som bibeltexten berättar för oss. Med öppna ögon kan vi iakttaga Guds skönhet och majestät runt om oss. Solens härlighet är bara en gnista gentemot Guds härlighet, vi kan knappt titta på solen en sekund utan att bli tillfälligt förblindade, hur är det då med Guds bländande helighet? Fågelsång på våren är som en symfoni, varje fågel har sin sång men tillsammans lyfts deras sånger med växande tonstyrka till fullkomlig harmoni. Vilken bild av denna enhet i mångfalden och mångfald i enheten som finns hos treenigheten! Ett lager nysnö på marken som glittrar i januarisolskenet lämnar efter sig ett övermäktigt intryck av Guds helighet. Blommorna är en förnimmelserik värld av färg och form vars kronblad sammanflätas till en rik gobeläng.

Centralt i skönheten är symmetri, det som utstrålar från Guds väsen och egenskaper och som bevittnas i treenigheten. Syndens elakhet förvrängde den symmetriska och sköna avbilden i oss. En människa utan Gud är ur balans och saknar harmoni och helighet i förståndet, känslorna och viljan.

Francis A, Schaeffer sammanfattade människans dilemma så här: "Människans likgiltighet till Gud orsaker ett teologiskt problem hos henne, som i sin tur orsakar en likgiltighet till sig själv, alltså ett psykologiskt problem, och det skapar i sin tur en likgiltighet till andra människor, ett sociologiskt problem"

Guds plan för oss är att återställa symmetrin, skönheten harmonin och heligheten i oss (Ef 1:4). Kort sagt Kristi avbild återställs i oss. Det är evangeliets kärna och fullkomnande.

Helgelse är Guds strategi för att förvandla oss till ett heligt folk. Vår Herre bad för sina lärjungar och för oss att Fadern: "Helga dem i sanningen, ditt ord är sanning" (Joh 17:17). Ordet är primärt i helgelseprocessen men Gud har andra metoder till sitt förfogande som ett komplement. Helgelse är Guds vilja och plan för oss (1Tess 4:3) och allt annat är sekundärt. Lägg märke till att det börjar med förståndet! Alltså sanningen tillämpas till förståndet. Paulus säger att vi är förvandlade genom tankens förnyelse (Rom 12:2). (Den bästa kommentar på denna vers är Ps 1:1-3). Därför är det viktigt att genomdränka våra tankar med Guds ord, eftersom det inte finns någon genväg till helgelse. Förloppet är livslångt och trots att vi är nya människor i Kristus finns det spår av synd att ta itu med. Det kännetecknande draget i helgelsen är den Helige Andens frukt (Gal 5:22-25) som mognar mer och mer. Allt som berör Jesus Kristus är heligt, härligt och skönt. Det gäller Hans person och liv, väsen och egenskaper, undervisning och gärningar. Evangeliet är om Kristi härlighet (2Kor 4:4), Hans rike är härlighetens rike och det är inte så konstigt att Han vill försköna sitt folk. Paulus ger oss det bästa uttrycket för detta: "Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden" (2 Kor 3:18).

Denna underbara vers fyller oss med glädje och om inte så är det dags att tänka om. Anden förskönar oss med Kristi härlighet till sanna äkta människor och det är den goda nyheten - evangeliet! Tänder inte detta en eld i våra hjärtan och en längtan efter detta?

Har vi någon aning om hur ful, förskräcklig och stinkande synden är? Har vi det så skulle vi bekämpa synd med alla bibliska resurser vi har till vårt förfogande. Varje synd vi besegrar är ett steg uppåt på helgelsens uppåtgående spiral och den fullbordas när vi når den himmelska härligheten.

Andens verk i oss intensifieras i väckelsetider. Guds folk får en förkrossande inblick i syndens förskräcklighet och detta leder till en drivande längtan efter helgelse. Helgelsen visar sig tydligt och kraftfullt i våra liv så att de ofrälsta varken kan dementera eller ignorera den. Så genomsyrar väckelsen då hela samhället.

Etiketter: väckelse

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln