Didache i hemgruppen

Under våren har vi gått igenom en riktigt gammal text från den tidiga kyrkan i en hemgrupp. Det är Didache – De tolva apostlarnas träning, skriven någon gång mellan år 50 och 100. En viktig inspiration har varit boken ”Efter Kristus – Att följa Jesus med hjälp av Didaché” av Tobias Hadin och Kristoffer Lignell.
 
Här är några erfarenheter:
 

  • Didache är inte Bibel. En viktig utgångspunkt är att Didache varken är eller försöker vara Bibel. Texten är lättast att förstå som en utbildningsmaterial till en kurs för nya kristna i en renlärig församling i den kristna kyrkans första århundrade. Vi har tänkt oss att en klassisk evangelisk förkunnelse, typ den som finns i Paul Washers ”Det allra viktigaste - Evangeliets kraft och budskap” har varit vägen in i tron för de som går den här lärjungaträningen och att fokus här läggs på praktisk undervisning för den som redan kommit till tro. Att Didache inte är Bibel innebär också att vi kan tillåta att de som skrivit inte alltid tänkt färdigt och att de tycks ha haft bristande tillgång till Paulus brev, att det här blir utgångspunkt för ett samtal om sund teologi. Samtidigt är ekona från Bibeln, särskilt Matteusevangeliet, tydliga och med en välvillig tolkning så är det inget som direkt skär sig mot Bibeln. 
  • Didache kommer ur levande församlingspraktik. Det märks väldigt väl att det här är praktisk undervisning som slipats mot ett levande församlingsliv. Det är något djupt pastoralt över det hela som faktiskt gör väldigt gott in i en frikyrkoförsamling i vår tid. Vi har haft en individuell praktisk utmaning mellan varje träff, och det har varit förunderligt hur väl texten har gjort sig för detta. Även om kulturen på flera sätt var annorlunda så är många av de frågor de behandlar oerhört tillämpbara rakt i våra svenska vardagsliv. Visst kan det vara vackert att läsa ökenfäder och ökenmödrar, men som manual i vardagskristendom är Didache verkligen svårslagen. 
  • Didache har den fria församlingens teologi. Katoliker och högkyrkliga vill ju gärna göra Didache till sin och vrider och bänder tolkningar så att det ska passa. Vi har nog tyckt att Didache stämmer påfallande väl med vår friförsamlingsverklighet, med troendedop, karismatiska profeter, enkel församlingsordning, lärjungaskap och allt.. Här finns varken påvar eller biskopar, endast profeter, församlingsföreståndare och församlingstjänare. Vi provade också liturgin för tacksägelsemåltiden praktiskt och fann den vacker och enkel. Något som borde studeras mera är hur högkyrkliga akademiker översätter in biskopar i gamla texter, där församlingsföreståndare är en mer naturlig översättning.

.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln