John Owen

Engelsmannen John Owen (1616–1683) var en av sin tids mest betydande teologer. I formen av korta frågor och svar förklarar han i sin mindre katekes från 1645 den kristna trons centrum för de yngre. Enkelt och kortfattat får vi en inblick i den radikala reformrörelse bland engelska protestanter som var djupt påverkade av kyrkofadern Augustinus tankar om Guds handlande i frälsningen. 

John Owens teologi hade viktiga inflytanden på de brittiska baptisterna. Till exempel så läste och citerade Andrew Fuller honom flitigt. Även Charles Spurgeon skriver mycket uppskattande om Owen. Även om Owen var kongregationalist och därför har en annan dopsyn, så ger Owen en viktig bakgrund till baptisterna.

Owens mindre katekes

1. Varifrån kan vi lära oss alla sanningar om Gud och om oss själva?
Från den Heliga Skrift, Guds ord.

2. Vad lär oss skrifterna om Gud?
Att Han är evig, oändlig, heligaste Ande, som har skapat alla ting och gör med dessa vad Han önskar.

3. Finns det bara en Gud?
Endast en till sitt väsen och varande, men en i tre skilda personer, Fader, Son och helig Ande.

4. Vad mer lär oss skrifterna om Gud som vi borde veta?
Hans beslut och hans verk.

5. Vilka är Guds beslut gällande oss?
Hans eviga syften att frälsa vissa genom Jesus Kristus, till sin äras pris, och fördöma andra för deras synder.

6. Vad är Guds verk?
Hans handlingar eller verk av hans makt, varigenom Han skapar, uppehåller och styr allting.

7. Vad krävs av oss från Allsmäktig Gud?
Helig och andlig lydnad, i enlighet med hans lag som han gett till oss.

8. Är vi förmögna att göra detta själva?
Nej, inte på något sätt, eftersom vi är syndfulla i vår natur kan vi inte göra goda gärningar.

9. Hur hamnade vi detta tillstånd, vi som först skapades till Guds avbild, i rättfärdighet och oskuld?
Genom våra första föräldrars fall, de som bryter förbundet med Gud, förlorar hans nåd och som förtjänar hans förbannelse.

10. På vilket sätt kan vi bli befriade från detta eländiga tillstånd?
Endast genom Jesus Kristus.

11. Vem är Jesus Kristus?
Gud och människa förenade i en person, för att bli en medlare mellan Gud och människan.

12. Vad är Han för oss?
En konung, en präst och en profet.

13. Hur utövar Han sin kungliga makt gentemot oss?
I att omvända oss till Gud genom sin Ande, underkasta oss sin lydnad, och härska över oss genom sin nåd.

14. Vad består framför allt hans utövande av hans prästerliga ämbete för oss av?
I att erbjuda sig själv som ett rätt offer på korset, som tillfredsställer Guds rättvisa för våra synder, tar bort hans förbannelse från oss, och för oss fram till honom.

15 Hur utövar han sitt profetiska ämbete gentemot oss?
I att uppenbara för våra hjärtan, från närvaron hos sin Fader, vägen och sanningen genom vilka vi ska komma till honom.

16. I vilken ställning utövar Jesus Kristus dessa ämbeten?
Först i en låg ställning av förnedring på jorden, men nu en härlig ställning av upphöjelse i himlen.

17. För vilkas skull gör Kristus allt detta?
Bara för hans utvalda.

18. Vad är Kristi kyrka?
Den allomfattande gemenskap av Guds utvalda, kallade att tas upp som hans barn.

19. Hur blir vi medlemmar av denna kyrka?
Genom en levande tro.

20. Vad är levande tro?
Själens förvissade vila i Guds löften om barmhärtighet i Jesus Kristus, för förlåtelse av synder här och härlighet i framtiden.

21. Hur får vi denna tro?
Genom Guds Andes verksamma arbete i våra hjärtan, som fritt kallar oss från naturens tillstånd, till ett tillstånd av nåd.

22. Räknas vi som rättfärdiga för vår tro?
Nej, bara för Kristi rättfärdighet, som fritt tillräknas oss, och som tas emot genom tro.

23. Är det något mer som krävs av oss förutom tro?
Ja, omvändelse också, och helighet.

24. Vad är omvändelse?
Att avstå från all synd, med gudfruktig sorg över vad vi har begått.

25. Vad är den helighet som Gud begär av oss?
Allomfattande lydnad till Guds vilja som uppenbarats för oss.

26. Vilka är de troendes förmåner?
För det första, förening med Kristus; för det andra, att tas upp som Hans barn; för det tredje, de heligas gemenskap; för det fjärde, rätt till det nya förbundets sigill; för det femte, kristen frihet och för det sjätte, kroppens uppståndelse till evigt liv.

27. Vad är sakramenten, eller sigill, för det nya förbundet?
Synbara tecken på Guds andliga löften, som gjorts för oss genom Jesu Kristi blod.

28. Vilka är dessa?
Dopet och Herrens måltid.

29. Vad är dop?
En helig förordning, varigenom,  bestänkta med vatten enligt Kristi instiftelse, vi genom hans nåd blir Guds barn, och har förbundets löften beseglade till oss.

30. Vad är Herrens måltid?
En helig förordning från Kristus, instiftad för att andligen delge Hans kropp och blod till troende, representerade genom bröd och vin, välsignat, brutet, upphällt, och mottaget av dem.

31. Vilka har rätt till detta sakrament?
Bara de som har del i Jesus Kristus genom tro.

32. Vad är de heligas gemenskap?
En helig förening av hela Guds folk, delaktiga i samma Ande, och lemmar av samma mystika kropp.

33. Vad är syftet med allt detta?
Guds ära i vår frälsning. Ära vare Gud i höjden!

Tilläg till katekesen

Owens katekes är fokuserad på grundläggande sanningar om Jesus Kristus. I förordet skriver Owen att han senare planerar att skriva en kort förklaring över Herrens bön, de tio budorden och några delar av trosbekännelsen. Dessa korta förklaringar kom aldrig att förverkligas.  För att skapa ett mer heltäckande och användbart dokument har vi därför bifogat:

  • Herrens bön i 1996 års version med ”prövning” ändrat till ”frestelse”.
  • De tio budorden i 2 Mos 20 med den uppdelning i tio bud som används av den ortodoxa kyrkan och av protestanter i Owens tradition.
  • Nicenska trosbekännelsen i 1996 års översättning med det västerländska latinska tillägget ”och Sonen” tillagt inom hakparentes samt ”den heliga Anden” ändrat till ”den helige Ande”.
  • Tre uttdrag ur Savoydeklarationen från 1658 som John Owen var medredaktör för.

Herrens bön

Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske,
på jorden så som i himlen
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem
som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för frestelse,
utan rädda oss från det onda.

Ditt är riket, din är makten och äran,
i evighet. Amen.

De tio budorden

  1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
  2. Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden - Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem.  
  3. Du skall inte missbruka HERRENS, din Guds, namn. 
  4. Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. 
  5. Hedra din far och din mor. 
  6. Du skall inte mörda. 
  7. Du skall inte begå äktenskapsbrott. 
  8. Du skall inte stjäla. 
  9. Du skall inte bära falskt vittnesbörd. 
  10. Du skall inte ha begär.

Nicenska trosbekännelsen.

Vi tror på en enda Gud,
allsmäktig Fader,
skapare av himmel och jord,
av allt synligt och osynligt.

Vi tror på en enda Herre, Jesus Kristus,
Guds ende Son,
född av Fadern före all tid,
ljus av ljus,
sann Gud av sann Gud,
född, inte skapad,
av samma väsen som Fadern,
på honom genom vilken allt blev till;
som för oss människor och vår frälsning
steg ner från himlen,
blev människa av kött och blod
genom den helige Ande och jungfru Maria,
korsfästes för vår skull under Pontius Pilatus,
led döden och begravdes,
uppstod på den tredje dagen
i enlighet med skrifterna,
steg upp till himlen,
sitter på Faderns högra sida
och skall återvända i härlighet
för att döma levande och döda,
och vars välde aldrig skall ta slut.

Vi tror på den helige Ande,
som är Herre och ger liv,
som utgår från Fadern [och Sonen],
som tillbeds och äras med Fadern och Sonen
och som talade genom profeterna.
Vi tror på en enda, helig,
universell och apostolisk kyrka.
Vi erkänner ett enda dop,
till syndernas förlåtelse.
Vi väntar på de dödas uppståndelse
och den kommande världens liv.
Amen.

Om Skriften och koncilierna

Den högsta domaren genom vilken alla religiösa stridigheter skall avgöras och alla konciliebeslut, äldre författares åsikter, människors läror och enskilda andar skall prövas, samt i vilkens utlåtande vi skall vila, kan inte vara någon annan den heliga Skrift överlämnad genom den helige Ande. I denna Skrift som så överlämnats står vår tro fast beslutad.

Om treenigheten

I gudomens enhet finns det tre personer, av samma substans, makt och evighet: Gud Fadern, Gud Sonen, och Gud den helige Ande. Fadern är inte av någon, vare sig född eller utgående; Sonen är evigt född av Fadern; den helige Ande utgår evigt från Fadern och Sonen. Denna lära om Treenigheten är grunden för all vår gemenskap med Gud och vår trygga avhängighet av Honom

Om Kristi natur

Guds Son, den andra personen i Treenigheten, sann och evig Gud, av en enda substans och jämlik med Fadern, antog då tiden var fullbordad människans natur med alla dess väsentliga egenskaper och allmänna svagheter, dock utan synd; avlad av den helige Andes kraft i jungfrun Marias livmoder, av hennes substans. Därigenom blev två hela, fullkomliga och skilda naturer – gudomlighet och mänsklighet – oskiljaktigt förenade tillsammans i en enda person, utan förvandling, sammanblandning eller förväxling. Denna person är sann Gud och sann människa, dock en Kristus, den ende medlaren mellan Gud och människa.