Julius Köbner del 1

Av David Whitworth

 
Köbner, jämte Oncken och Lehmann blev en trio som kallades tyska baptisternas klöverblad. Dessa män var baptistpionjärer på den europeiska kontinenten. Köbner blev Onckens högra hand och närmaste vän i baptistförsamlingen i Hamburg.
 
Berättelsen börjar i Odense, Danmark. Köbners föräldrar kom från Polen och hans far Isaak var judisk rabbin. Julius föddes 6 juni 1806 och kallades Salomon av sina föräldrar (förklaringen till namnbyte kommer längre ner). Han var det förste av Isaak och Hannes nio barn. Föräldrarna önskade att han en gång skulle bli rabbin.
 
Israel och den unga Salomon
Tre kilometer bort från Köbners hem bodde Israel. Han var en kär vän till familjen Köbner och till en stor uppmuntran. Familjen besökte ofta Israel på högtidsdagar. Israel utvecklade därvid ett allt större intresse för den stillsamma och inåtvände Salomon. Han var själv barnlös och ville fostra den unga Salomon, men Isaak och Hanne var inte öppna till förslaget. Slutligen gav de vika för vännens envishet men med ett villkor: Salomon skulle spendera sabbaten hos sina föräldrar.
 
Salomon spenderade en del av sin barndom i Israels hem. Där hittade Köbner den stillhet och ro han trivdes med. Han fick vara ensam och ostörd för att tänka och studera. Han utförde sina andaktsövningar som varje judisk pojke lärde sig från barnsben, men för dem saknade han dock ett levande intresse.
 
Salomons gudsbild
Han skrev om sitt förhållande till Gud en gång:
"Jag har min tillvaro av Gud. Han giver mig allt vad jag åtnjuter. Att älska Honom är därför min första och heligaste plikt. Jag älskar honom inte. Hur kan jag älska Honom, då jag inte känner Honom, inte kan bilda mig något begrepp eller någon föreställning om Honom! Gud är överallt, men formlös. Varken min fantasi eller mina tankar kunne finna Honom. Gud är för mig ett främmande, ofattbart väsen. Hur kan jag älska ett sådant!"
 
Genom sina studier blev Köbner bekant med den kristna tron. Kunde då lösningen på gåtan han brottades med finnas i Kristus, sann Gud och sann människa?
 
Köbner fullföljde sin gymnasieutbildning i Odense och bredvid grundämnena lärde han sig franska, tyska och engelska. Han hade lätt för att lära sig främmande språk och förvärvade goda kunskaper som skulle bli till stor nytta för honom senare i livet.
 
Vem är Jesus?
Vid 16 år gick han ur gymnasiet och det var nu dags att välja ett yrke. Han valde koppargravörsyrket. Efter två år var han färdig med sin utbildning och ansåg att det var dags att ge sig ut i den stora vida världen för att vidga sin horisont.
 
Salomon gav sig iväg till Lübeck, Tyskland. På resan hade han med sig hoppet om att han kunde finna ett slutligt svar på de frågor som inte gav honom någon ro. Han kunde inte komma ifrån den brännande frågan: Vem är Jesus?
 
Genom Guds försyn träffade han reformerta pastorn Johannes Geibel i Lübeck. Köbner och Geibel träffades flera gånger och Köbner sade om hans möten med Geibel:
"För första gången hörde jag varför Kristus hade kommit. Jag tog emot det mest värdefulla av alla gåvor nämligen, undervisningen om Kristi Gudom."
Geibels undervisning gav Salomon mycket, både för förstånd och hjärta.
Flyttlasset tog vägen till Hamburg, eftersom Köbner inte ville bli upptäckt av den stora koloni av danska judar i Lübeck.
 
Hamburg och äktenskapet
I Hamburg fick han anställning som gravör och höll språkundervisning. Bland hans elever i språkundervisningen fanns en ung kvinna, Juliane von Schröter som Köbner blev kär i och ville gifta sig med. Eftersom föräldrarna på både sidor hade invändningar mot äktenskapet var det nödvändigt att söka Danska kungens bifall, som blev beviljat.
 
Paret åkte till Danmark och vigdes i Gamborg, nära Ondense den 29 dec 1826. Det var då, innan de ingick äktenskapet som Salomon ändrade namnet till Julius Johannes Wilhelm vilka motsvarade Juliane Johanna Wilhelmine.
 
Väl tillbaka i Hamburg fortsatt Köbner med gravörs yrket. På sin fritid sökte han stimulans i studier, tänkande och litterär verksamhet. Han var en duktig diktare och diktens värld lockade hans rika fantasi. Han skrev pjäser som uppfördes på teatrar i Holstein. Julius var uppfinningsrik och ville alltid försöka förenkla arbetsmetoder i olika hantverk. Lite senare anställdes Köbner som stämpelsnidare hos ett företag i Hamburg, där firman ägde ett eget stilgjuteri. När han sedan slutade på företaget blev han fullt godkänd som boktryckare.
 
Julius Köbner var ett av Herren utvalda redskap som snart skulle användas för stora uppgifter i Guds rikes tillväxt. Men först måste han få en rikare upplevelse av Jesu Kristi nåd.
 
Oncken och paret Köbners frälsning
22 april 1834 bildades i Hamburg en baptistförsamling med Johann Oncken som pastor. Juliane Köbner fick snart höra om denna beryktade predikant. Hon föreslog att de skulle höra Oncken predika men Julius ville inte. Juliane trodde Oncken hade ett budskap med rikare innehåll att förkunna och bestämde att gå dit ensam och höra honom. Hon blev djupt gripen av predikan om syndens makt och om Kristus frälsande nåd. När hon kom hem berättade hon för Julius med vilken kraft Oncken predikade ordet. Juliane bad Julius enträget att gå och höra denna märkliga predikant. Till sist gav han med sig och följde med henne. Han överraskades av att höra ett budskap som liknade det som han hade hörde från Geibels tio år tidigare.
 
Han ställdes nu inför kravet på omvändelse och tro. Köbner ville gå hem och komma till klarhet genom studier och självprövning. Slutligen mottog han frälsning genom omvändelse och tro på Kristus.
 
Han började studera vuxendopet i ljuset av Nya Testamentet och kom fram till den baptistiska övertygelsen. Han döptes av Johann Oncken 17 maj 1836 och blev medlem i Hamburgs baptistförsamling. Strax efter blev Juliane troende och också hon blev döpt och medlem i församlingen.
 
För Oncken personligen och för baptismen i Tyskland betydde Köbners anslutning till församlingen långt mer än någon kunde ana. En sådan medkämpe var Oncken i stort behov av. Genom sitt skarpa intellekt, rikliga gåvor och outtröttlighet var han särskild väl utrustad för de uppgifter som Gud hade åt honom.
 
Julius och Juliane kände sig riktigt hemma och trivdes gott i gemenskap med dessa enkla troende människor.

Etiketter: baptist biografi

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln