Den lågkyrkliga väckelsen i Sverige

Av David Whitworth

Guds gärningar i Sverige på 1800-talet är gripande och fascinerande. Det var ett viktigt skede i den svenska historiens utveckling. Detta blogginlägg gör inga anspråk på en utförlig beskrivning, ett sådant försök är dömt till att misslyckas, ämnet är alldeles för omfattande. Jag kan bara försöka att ge en översikt. Exempelvis är de människor som Gud reste upp i väckelsens syfte som nämns här bara ett axplock och säkerligen har ni en egen uppfattning om vem som ska vara med eller inte. Man kunde lyfta fram norrlandsläseriets betydelse för väckelse men det ligger utanför ramen för det här inlägget.

Det skulle vara ett grovt misstag att inte börja med George Scott som var en grundfigur i väckelsens tjänst. Alla de äldre kyrkohistorikerna är överens om att hans betydelse för väckelsen är enastående.

Bakgrunden, i vilken George Scott framträdde, kan sammanfattas med Peter Fjellstedts ord:

"Den allra största delen människor ... är nedsänkt i en råhet, som är förskräcklig och en därmed alltid förenad lastbarhet, grov eller förfinad, som sätter varje uppmärksam människovän i bävan."

George Scott växte upp i ett gudfruktigt hem i Skottland, som gav honom en god grund att bygga på efter sin frälsning. Han blev uttagen som predikant för metodistkretsen 1829 och Gud bekräftade den kallelsen med väckelse några månader senare. Hans ambition var att följa i John Wesleys fotspår och han ägde en brinnande längtan för människors frälsning i likhet med sin läromästare.

1830 flyttade han till Stockholm. Efter ett år kunde han predika på svenska och snart lockade han till sig många människor från alla samhällsskikt. 1832 upplevde han väckelse.

Scott efterlämnade ett stort arv från sin 12 års långa verksamhet i Sverige. Han grundade tillsammans med Peter Wieselgren nykterhetsrörelsen. Scott förnyade verksamheten för spridning av traktat och biblar, grundade den banbrytande söndagsskolerörelsen, var initiativtagaren till det första föreningen för mission och mycket annat.

Scotts vänkrets sträckte sig långt ut i landet och bland alla samhällsklasser, han berörde många människors liv inte minst de blivande väckelsetjänarna. Han hade ett starkt inflytande i Rosenius, Wibergs och Nilssons liv som han rekryterade till verksamheten i Stockholm. Dessa män tog del av Scotts visa vägledning som skulle tjäna dem i det verk som Gud hade stakat ut för dem.

Väckelsen på 1800-talet i Sverige var helt olik andra väckelser. Istället för ett utvalt redskap kallade Gud många redskap för att främja väckelsen som artade sig i olika former. Dessa framträdde från alla samhällsskikt. Efter Scotts landsflykt 1842 blev Rosenius så småningom pastor i den Engelska kyrkan, som var centrum för Scotts verksamhet. Under Rosenius ändrades namnet på kapellet till Betlehem kyrkan. Här hade den kommande väckelsen sin utgångspunkt i den låglutherska kyrkan. Bredvid honom stod Peter Fjellstedt, Hans Jakob Lundborg och Oskar Ahnfelt. Bland de ledande var dessa fyra de främste. Väckelsen var lågluthersk.

Den största av dessa, enligt mig, var Fjellstedt. Rent intellektuellt var han utan motstycke. Han var ett språkgeni som kunde tala 12 språk, skriva på 16 samt förstå och läsa 30 språk. Vidare läste han medicin, botanik, kemi, astronomi, mineralogi och zoologi. Han gjorde snabba framsteg i samtliga ämnen. Trots hans stora intellektuella kapacitet var han en av de ödmjukaste människor som någonsin har funnits.

Efter sin teologiska utbildning i Lund prästvigdes han 1828, därefter hyste han en längtan att bli missionär. Det var inte förrän 1831 som det blev aktuellt då han skickades ut till Indien.  Det blev dock kortvarigt p.g.a. paret Fjellstedts känslighet för det varma klimatet som de blev sjuka av. Efter en tids återhämtning blev han utsänd till Turkiet men det fungerade inte heller. Han förflyttades till Bulgarien men inte ens det fungerade. Så avslutades missionstjänsten.

1842 fick han uppdrag att bli resepredikant för missionen. Det var just i denna Guds kallelse som Fjellstedt kom till sin rätta. I nära 40 år reste han land och rike runt dels för att predika men också för att intressera Guds folk för missionen. Han drog till sig stora samlingar människor var än han predikade och med väckelse som efterföljd.

Väckelsens frammarsch var nyanserad och uppmärksamheten riktas nu mot Jönköping året 1836. Per Magnus Elmblad flyttade till staden som adjunkt till prosten i Kristine kyrka. Han predikade inte bara på söndagarna utan höll varje fredag bön med predikan. På första fredagen var det bara vaktmästaren som kom men det störde inte Elmblad han predikade ändå, trots vaktmästarens förslag att inställa morgonbönen. Snart nådde rykten ut i staden om "den galne prästen" som predikade i en tom kyrka. Nyfikenhet väcktes hos Jönköpingsborna som strömmade in i kyrkan för att höra "den galne prästen" och väckelse blev ett faktum. Ett år senare förflyttades han från staden p.g.a. motstånd. En liten krets bildades emellertid kring honom. De som ingick i kretsen var bl.a. hovrättsrådet M.C. Ramn och prästfrun Pauline Westdahl som ivrade för bibel- och traktatspridning. Missnöjda med kyrkans behandling av Elmblad, började de med egna samlingar hos varandra och i en del andra hem. Den eld som Elmblad tänt brann långt efter hans flytt från Jönköping. Vid dessa sammankomster blomstrade lekmannaverksamheten och här predikade C.J. Lindberg, Swening Johansson och Oskar Ahnfelt m.fl. som besökte staden.

Vid omkring år 1850 var det ett stort antal troende i Jönköping och staden blev medelpunkt för väckelsens spridning i Småland samt närliggande landskap. K.V. Almkvist som var lärare i Jönköping ivrade för ett traktat- och bibelspridningssällskap. Den längtan delade han med andra och 1853 bildades Jönköpings traktatsällskap. Styrelsen bestod av M.C. Ramn, Almkvist, T.H. Odenkrants och andra. Den första kolportören var C.J. Lindberg. Ett år senare kallades Swening Johansson till sällskapets tjänst och andra följde efterhand. Dessa kolportörer var mäktiga i Ordets förkunnelse samtidigt som de delade ut sina biblar och traktat. Väckelsen spred sig som en löpeld i Jönköpings län.

Nästa gång ska vi titta på den frikyrkliga väckelsen.

Etiketter: sverige väckelse

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln