Kalvinismen i historien Reformerta holländare

Av David Whitworth


Detta är den sista bloggen om de tre reformerta folkslag som gjorde Sverige till sitt hemland. Holländarna kommer nu att uppmärksammas. Reformationen genomborrade den holländska folksjälen.

Gud är allvetande därför är all kunskap Guds kunskap. Den kunskapen är enhetlig och det finns inget utrymme för att dela upp kunskap i teologiska och filosofiska frågor. I likhet med vallonerna och hugenotterna tolkade och tillämpade holländarna Guds Ord i varje sfär av de mänskliga aktiviteterna.

För dessa kalvinister rådde ingen dikotomi mellan det ’andliga’ och det ’världsliga’. De levde inte i spänning mellan två världar utan den andliga präglade deras vardagliga liv och gjorde det till en enhet.

Den holländske reformerte Abraham van Eijck var inkallad till att grunda handelsstaden Göteborg och att bygga hamnen som blev en viktig knutpunkt i handeln med England. Van Eijck blev också ledare för det Nordiska Handelskompaniet.

Bröderna Momma
Många holländska affärsmän flyttade till Stockholm på 1600-talet. Men de främsta var kanske bröderna Momma, Willem, Abraham och Jakob. Många av dessa framsynta kalvinister bodde kring Maria kyrka på Södermalm som blev centrum för de nyinflyttade köpmännen.

Willem från Amsterdam var tjugo år gammal när han besökte Göteborg 1621 med intensioner av att starta ett mässingsbruk vid Mölndalsån men det blev aldrig av. Tjugo år senare bosatte han sig i Nyköping och kom igång med sitt mässingsbruk som exporterade stångjärn till Holland.

Abraham var den första av bröderna som flyttade till Sverige men Jakob följde strax efter. Dessa två bröder ledde Stockholms främsta grosshandelsföretag som exporterade stångjärn, koppar, mässing och tjära. Holland var mottagare av femtio procent av exporten från Stockholm. Bröderna Mommas företag importerade vin, salt kryddor och tyger.

De två bröderna blev mest kända för sin banbrytande verksamhet i Lappland där de började med brytning i koppargruvorna i Svappavaara. De blev senare adlade av Karl XI och fick namnet Reenstierna.

Den svenska exporthandeln förflyttades undan för undan alltmer från Holland till England och England mottog 1669 mer stångjärn än Holland. 1653 tog Abraham och Jakob kontakt med en av de mest inflytelserika hugenotter familjer i London som hade grundat ett av de största handelshus. De inriktade sig primärt på att importera mässing, stångjärn och koppar från Sverige till England.

Momma Reenstierna bröderna hade ett nätverk som i stort sett bestod av reformerta köpmän. Hugenotten Thomas Legendre var brödernas ortsombud i den franska hamnstaden Rouen och var stadens ledande köpman. Han var ägare till ett handelshus och hade senare mycket kontakter med de reformerta i Stockholm.

Framgångarna för bröderna gick överstyr och ledde tyvärr till deras fall, i synnerhet för Jakob Momma. Deras ambitiösa planer att utöka sina affärsverksamheter till att inkludera andra projekt drev dem till lättsinne och planerna blev alldeles för grandiosa. Handeln med stångjärn minskade och några år in på 1670-talet blev det till deras stora fall.

De kalvinska holländarna höll sina gudstjänster till en början i Lillienhoffs hus vid Götgatan som var residens till den nederländske ministern. Senare hölls de i van der Nootska palatset som blev den nederländska ambassaden. 1690 blev detta en lokal för en holländsk reformert församlingsplantering och 1757 köpte församlingen van der Nootska palatset för att ha som sin möteslokal.

En av de äldste i församlingen var slottsträdgårdsmästaren Johan Horleman som adlades till Hårleman 1698 och han var far till arkitekten Carl Hårleman. Medlemmar i församlingen inkluderade slottsstenhuggaren Anders Brokamp, porträttmålaren Martin Mitjens, köpmannen Sophonias Kruger och arbetschef Reinhold Gilfelt. Familjen Grill var ännu inget stort namn men skulle snart bli den ledande familjen i det svenska näringslivet.

Grill familjen
Olikt hugenotterna var de holländska kalvinisterna inte tvungna att fly hals över huvud från sitt hemland. Guldsmeden Anthoni Grill flyttade till Sverige för att han kallades 1658 som riksvärdie till Myntverket i Stockholm. Han gjorde ett namn för sig som: ’kunnig, allvarlig och from man som var skicklig att prägla mynt, hantera vikter och värdera olika länders myntsorter’.

Anthonis barnbarn Carlos och Abraham, byggde tillsammans på 1700-talet ett framgångsrikt handelshus i Stockholm som till sextioåtta procent exporterade till Holland. Abrahams son Claes var också framgångsrik i utrikeshandeln och som ägde ett rederi, skeppsvarv och järnbruk. Han hade ett stort intresse för vetenskap och var medlem i Vetenskapsakademin. Carl von Linné kallade honom ’vetenskapernas stora gynnare’. 1753 blev han direktör i det Ostindiska kompaniet. Det Grillska handelshuset täckte över hela Europa.

’Lite märkvärdigt är det kanske att alla dessa stora handelshus av utländsk och i regel reformert härkomst inte blev ännu mer synliga i Stockholms stadsbild när de utgjorde en så kulturell och ekonomisk ledande samhällsgrupp.’ (Frederic Bedoire).

Var än kalvinismen var allmänt utbredd blev det till stora fördelar och ledde till stora framgångar i industri, kultur, utbildning och vetenskap. Samhällslivet blev innehållsrikare och de troende med utkorelsens lära i ryggraden var helt förvissade om vem de var och syftet med att Gud kallade och utrustade dem för att bidra till samhällets uppbyggelse och välmående. Därför var det lätt för dem att ge sig helhjärtade in i sina respektive kallelser drivna av längtan att förhärliga Gud. Enkelhet och en hög personlig moral var en grund i den kalvinska livsstilen. Denna livsstil gav akt på Guds Ords auktoritet och lära.

Jag lämnar över sista ordet till Frederik Bedoire:
Det skeende som beskrivs…förebådar vårt moderna samhälle. Vi finner avståndstagande till auktoritära system och strävan mot medbestämmande, liksom vilja att skapa ekonomiska, sociala och religiös nätverk utanför den redan etablerade. Som en röd tråd löper högvärderandet av arbetet och det samband mellan kalvinska religionen och handeln med varor och pengar som är en av drivkrafterna till industrialism.

Etiketter: sverige j.calvin

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln