2022

av David Whitworth


Vi har hunnit fram till 1700-talet som blev ett århundrade av stora kompositörer och deras storslagna psalmer. Vi har börjat så smått i artikel 6 med Isaac Watts som absolut tillhör denna skara. En som också tillhör denna kategori och som komponerade en av mina favoritsånger var Charles Wesley. Mer om honom senare. Först ut är Georg Friedrich Händel (1685-1759).
 
Johann Sebastian Bach har sagt att: ’All musiks syfte och mål är att spegla Guda prakt och uppnå själens förfriskande’. Det var också Händels synsätt och målsättning i sina kompositioner.
 
Händel föddes i Halle, Tyskland 1685. Han började sin levnadsbana som juridikstudent men bytte bana och bestämde sig istället för att satsa på en musikalisk karriär. Det var hans opera ’Rinaldo’ som förde honom till London för första gången 1710. Han reste tillbaka till London 1712 och där levde han resten av sitt liv.
 
Hans berömda och mest älskade verk är det mäktiga oratorium ’Messias’ av vilken den mäktiga Halleluja kören är en del. Det finns en av Händels kompositioner på svenska som hette ’O fröjden er därav, I Jesu vänner’ skriven 1747 och har tre verser:
 
Dig tillhör äran, o Guds rena Lamm,
Som ditt blod har gjutit uppå korsets stam.
Törne krönte konung, tag vår hyllningsgärd,
Du, blott du, o Jesus, är all ära värd.
Dig tillhör äran, o Guds rena lamm,
Som ditt blod har gjutit uppå korsets stam.
 
Seger du vunnit över ondskans makt.
Även dödens välde är dig underlagt.
Intet oss förfärar, när du med oss är.
Hjältemod de svaga ger du, Herre kär.
Dig tillhör äran, etc.
 
Frälsare tag oss i din tjänst envar.
Giv oss kraft från höjden, som du lovat har.
För din unga skara ut till helig strid,
För den an till seger – giv sist evig frid.
Dig tillhör äran, etc.
 
Philip Doddridge (1702-1751) var den yngste av tjugo barn. Han föddes med klen hälsa och inget hopp om överlevnad. Men trots den dystra diagnosen överlevde han och blev Watts efterföljare som kompositör. Han var son till en nonkonformistisk pastor och höll fast till familjs övertygelser.
 
Doddridge fick en övertygelse att bli pastor som blev bekräftat och med visshet om sin kallelse studerade han vid ett nonkonformistiskt seminarium. Så småningom tog han emot en pastorskallelse i Castle Hill i Northampton. Där tjänade han församlingen i tjugoett år.
 
Doddridge var också en flitig författare och en av hans mest berömda verk är ’The Rise and Progress of Religion in the Soul’. Boken ledde till William Wilberforce frälsning som var förkämpen för slaveriets avskaffande. Doddridge skrev över fyrahundra andliga sånger som för det mesta blev sammanfattningar av hans predikningar. Den mest kända av alla är ’Oh Happy Day’ (O sälla dag). The Edwin Hawkins Singers spelade in sången och släppte den 1968 och som blev mycket populär.
 
O sälla dag, då jag av Gud
Blev klädd i salighetens skrud.
Väl må min själ med helig fröjd
Lovsjunga Gud i himlens höjd.
 
Refräng:
Sälla dag, sälla dag, när Jesus tog min synd på sig.
Av idel nåd han frälste mig,
Nu leder han mig på sin stig.
Sälla dag, Sälla dag, när Jesus tog min synd på sig.
 
O fröjdas nu, min själ, hav tröst,
Dig vila helt vid Jesu bröst.
Vik aldrig från hans helga spår,
Ny nåd för varje dag du får.
Refräng.
 
Sin kärlek han ej från mig tar,
Han sörjer för mig alla dar,
Och till mitt sista andedrag
Välsignar jag min frälsningsdag.
Refräng.
 
 
Det finns ytterligare en sång av Doddridge på svenska ’Nåd är ett härligt ord’ som understryker Guds nåd i frälsningen.
 
Nåd är ett härligt ord,
Väl den rätt förstår.
Och genom himlar över jord
Dess glada budskap går.
 
Det var Guds dyra nåd,
Som redde livets stig;
Guds underbara frälsningråd
Är evig nog för mig.
 
En huldrik nåd det är,
Som lärer mig den stig,
Som upp till himlens sällhet bär
Och dit ledsagar mig.
 
Av idel nåd jag får
Den krona Gud beskär,
Av nåd jag in i himlen går.
Hur prisvärd nåden är!
 
Bland andliga sångsförfattare finns det ett namn som är prominent på 1700-talet. Om jag nämner ’Amazing Grace’ då vet de flesta vem det är - John Newton (1725-1807). Judy Collins spelade in sången 1970 och den blev en global megahit. Det är förbluffande att den blev så populärt med hänsyn till texten. Det sägs att det finns över 6,600 inspelningar av denna. Artister som Elvis Presley, Aretha Franklin, Johnny Cash och Willie Nelson och många andra har spelat in den.
 
Newton komponerade 280 psalmer men ’Amazing Grace’ är alla tiders mest älskade sång. ’Glorious Things of Thee Are Spoken’ är också älskad av troende.
 
Vad är historien bakom ’Amazing Grace’?
 
Hans mamma var trofast i att undervisa lille John i skrifterna. Men hon gick bort när han var sju år. Därefter upplevde han en besvärlig barndom som ledde till ett upproriskt och lösaktigt liv. Han avskydde allt som hade med makt och myndighet att göra. Mot sin vilja gjorde Newton värnplikten i den kungliga flottan men rymde därifrån. Han blev tillfångatagen och piskades men han övertygade då överheten att släppa honom fri från tjänsten i flottan, men istället fick han ovillkorligen tjäna en slavhandlare. Handlaren var skoningslös mot den unge Newton som tjänade slavhandlaren på en teplantage i Afrika.
 
Han blev förflyttad till ett slavfartyg och under en resa 1748 seglade slavfartyget in i en våldsam storm. Det skrämde upp honom och han ropade till Gud om nåd. Senare erkände han att han inte var frälst i det ögonblicket men det var början.
 
Newton blev själv sjökapten på flera slavfartyg. Han gjorde många turer mellan Afrika och Storbritannien. Senare erkände han att han behandlade dessa människor med avsky. På en resa 1754 blev han våldsamt sjuk och då lämnade han livet till sjöss och människohandeln som han nu avskydde. 1764 blev han pastor i anglikanska kyrkan i staden Olney.
 
Några år senare träffade han William Wilberforce och skrev ett häfte ’Thoughts Upon the African Slave Trade’ som en hjälp till Wilberforce i hans kamp mot slaveriet. Häftet beskrev slavhandelns fasa. Wilberforce ville lämna politiken men Newton övertygade honom om att stanna kvar och kämpa mot eländet i parlamentet. Dessa två gick i bräschen för att avskaffa slaveriet. Denna kamp blev framgångsrik när parlamentet förbjöd slaveriet 1807.
Det var genom alla dessa upplevelser som ’Amazing Grace’ föddes.
 
Sången skrevs 1772 men gavs ut först 1779 i USA där den blev mest populär.
Den innehåller fyra verser:
 
Amazing grace! how sweet the sound
That saved a wretch like me;
I once was lost, but now am found;
Was blind, but now I see.
 
‘Twas grace that taught my heart to fear,
And grace my fears relieved;
How precious did that grace appear
The hour I first believed!
 
Through many dangers, toils, and snares,
I have already come:
‘Tis grace that brought me safe thus far,
And grace will lead me home.
 
Yes, when this heart and flesh shall fail,
And mortal life shall cease,
I shall possess within the vail
A life of joy and peace.
 
Den fjärde versen är den korrekta skriven av John Newton men byttes ut av den amerikanska författaren Harriet Beecher Stowe som är med i alla inspelningar.
 
Det finns en texttrogen översättning på svenska, skriven av Minna Joki som har artist namnet Celtic Woman. Den har titeln ’Otrolig nåd’.Den fjärde versen i hennes översättning är tyvärr en repris av den första versen.
Det finns en översättning som har titeln ’Oändlig nåd’ från 1983. Den är någorlunda bra fast avviker till en stor del från Newtons text, fjärde versen är inte ens i närheten.
 
Jag återger de första två verserna av Celtic Womans version uppföljd av det första två verserna av ’Oändlig nåd’ för jämförelse.
 
’Otrolig nåd’
 
Otrolig nåd, vilket ljuvt ljud,
Som räddade en sate som jag
En gång var jag förlorad, men nu har jag hittats
Jag var blind, men nu kan jag se.
 
Det var nåden som lärde mitt hjärta att frukta
Och nåden som mildrade rädslan
Hur dyrbar tedde sig den nåden då
Den timme jag först fann tron.
 
’Oändlig nåd’
 
Oändlig nåd mig Herren gav
Och än idag mig ger.
Jag kommit hem, jag vilsen var,
Var blind, men nu jag ser.
 
Guds Nåd, jag skälvde inför den,
Men sedan gav den ro,
Och aldrig var den större än
den dag jag kom till tro.
 
Så här långt i dessa sju bloggar har vi sett andliga sånger och psalmers utveckling från de bibliska psalmerna till de mer fristående texterna. Dessa texter om än fristående hade sin grund i Bibeln. Sångerna, som vi har sett, genomsyras helt av de grundläggande bibliska lärorna och samtidigt lärde sig Guds folk Bibeln på ett sätt som gjorde det lättare att komma ihåg.
 
Nästa artikel kommer att handla om en av tidens största sångförfattare-Charles Wesley och några till.

Läs hela inlägget »
Etiketter: baptist, gudstjänst, musik

av David Whitworth

 
Vi stannar kvar på 1600-talet och gräver i den engelska sångskatten och dess historia. Bland de pionjär reformerta baptisterna var andliga sånger i sina sammankomster ett kontroversiellt ämne som kan låta lite främmande för oss.
 
1658 kritiserade två medlemmar i en partikulär baptistförsamling i Tiverton, Robert Steed och Abraham Cheare psalmsång med kör och ackompanjemang av musikaliska instrument. De sa att det tillhörde det gamla förbundet och var ogiltigt i det nya förbundet i Kristus. Men de förnekade anklagelsen om att de förkastade psalmen, hymnen och den andliga sången utan ackompanjemang.
 
På grund av det rådande politiska läget i England mellan1660-1689 upphörde psalmsång. Omständigheterna ändrades 1689 och att man kom igång med andliga sånger i församlingarna igen. Men då uppstod än en gång kontroverser i frågan. Detta ledde till hätsk debatt bland partikulär baptisterna i London. Två av de ledande baptisterna, Hanserd Knollys och William Kiffin stod på var sin sida i denna fråga. Knollys var gripen av andliga sånger medan Kiffin inte var så entusiastisk. När dessa två stora ledande personligheter inte var överens i frågan stod det klart att det skulle skapa akuta problem. Detta var inte någon storm i ett vattenglas. Det hotade en splittring bland församlingarna. Det verkade som om nästan hela Londons reformerta baptistiska ledarskap var involverad. Kontroversen blåste över och andliga sånger blev en accepterad del av de reformerta baptisternas sammankomster.
 
En av de tidigaste hymnskrivare i England var Thomas Ken (1637-1710) som blev biskop av Bath (inte badkaret utan staden!)1685. Han gav ut tre hymner och alla tre avslutade med en doxologi och denna översattes till svenska 1695
 
(Praise God from whom all blessings flow).
Pris vare Gud, som kärlek är!
Pris vare Gud på jorden här!
Pris vare Gud i änglars land!
Pris vare Fader, Son och And’!
 
John Mason (d 1694) var kyrkoherde i Water-Stratford och också en av tidigaste engelska andliga sångskrivare. Mycket beröm östes över honom. Puritanen Richard Baxter sa om honom att ’han var den engelska kyrkans ära’. Det sägs om honom att han var en gudfruktig man, en ivrig bedjare, ett ljus på predikstolen och ett mönster nedanförden!
 
Han var en av de första att bryta med den traditionella metriska psalmen och 1683 gav han ut en liten sångsamling. En sång med titeln ”I’ve found the Pearl of greatest price’ var bland dem och översattes till svenska ’Jag nu den pärlan funnit har’ och har åtta verser. Jag återger verserna 1, 2, 3 och 6:
 
Jag nu den pärlan funnit har,
Som är min själs begär.
Och denna pärla underbar,
Min Frälsare det är.
 
Upp därför nu, min själ, och sjung,
Besjung din Frälsare! Han din profet,
Din präst och konung,
Åt honom hyllning ge!
 
Han lärer mig sin sannings bud,
Sitt ord i Andens kraft,
Han medlar mellan mig och Gud,
Han härskar med all makt.
 
Se, Han är min rättfärdighet,
Min frid, min sällhetshöjd.
Ja, Han är min salighet, min krona
och min fröjd’.
 
Texten särpräglas om den bibliska läran av vad Kristus är i hans gemenskap med oss.
 
Isaac Watts (1674-1748). Han anses som andliga sångernas fader och var en kompositör av stora mått som komponerade ca 6000 sånger.
 
Han föddes i Southampton och var den äldste av nio barn. Hans pappa var medlem i en non-konformistisk församling. Watts var intellektuellt begåvad och vid tretton års ålder kunde han redan hebreiska, grekiska, franska och latin.
 
Han var missnöjd med den metriska psalmsången i församlingens sammankomster och påpekade detta många gånger för sin pappa. Det var en påtaglig brist på glädje och en slöhet i framförandet som han ogillade. Pappa tröttnade på hans gnäll och utmanade honom att skriva något bättre själv om han kunde! En vecka senare gav han församlingen sin första sång: ’Behold the Glories of the Lamb’. Sången blev väl mottagen av församlingen och detta öppnade upp en helt ny epok i den protestantiska andliga sångkompositionen.
 
1702 blev den gudfruktige Watts pastor i en fristående församling i London. Följande år drabbades han av sjukdomar som orsakade klen hälsa resten av hans liv. Sjukdomarna hindrade honom dock inte från att flitigt komponera så många andliga sånger.
 
1707 gav han ut en samling av andliga sånger med titeln ’Hymns and Spiritual Songs’. Denna samling innehöll de genom tiderna populäraste engelska sånger inklusive kanske hans finaste ’When I Survey the Wondrous Cross’ som jag återkommer till senare.
 
Isaac Watts var en mycket lärd man med ett vidsträckt anseende. Han skrev trettio teologiska teser, essäer inom psykologi, astronomi, filosofi, tre band predikningar och en lärobok om logik. Boken om logik var standard litteratur på Oxford, Cambridge, Harvard och Yale universiteten.
 
Men framförallt var han mest känd för sin samling sånger. Läromässig objektivitet och emotionell subjektivitet (eller huvudet och hjärtat) fyllde hans sånger och inte minst i sången ’När jag det dyra korset ser’ från 1707. Denna översattes av Anna Ölander men mycket har fallit bort i översättningen. Den innehåller fyra verser och jag skriver alla fyra verser på engelska och svenska för jämförelsens skull:
 
When I survey the wondrous cross
On which the Prince of Glory died,
My richest gain I count but loss,
And pour contempt on all my pride.

 
När jag det dyra korset ser,
På vilket fridens furste dog,
Ej jordens guld mig fröjdar mer.
Hans kärlek är mig övernog.
 
Forbid it, Lord, that I should boast,
Save in the death of Christ my God:
All the vain things that charm me most,
I sacrifice them to His blood.

 
Min enda ära vare då
Min Herre Jesu Kristi död!
Vad mig en vinning var, jag må
Det ge i helig offerglöd!
 
See! from His head, His hands, His feet,
Sorrow and love flow mingled down!
Did e’er such love and sorrow meet,
Or thorns compose so rich a crown?

 
Hans rika kärlek flödar ned,
Ifrån hans huvud, hand och fot.
O, kärleksflod så djup och bred,
Vem kan väl stå din våg emot?
 
Were the whole realm of nature mine,
That were an offering far too small:
Love so amazing, so divine,
Demands my soul, my life, my all.

 
Och ägde jag all världens glans,
En ringa gåva vore den.
En kärlek, brinnande som hans,
Begär min själ, mitt liv igen.
 
Fyra till av Isaac Watts sånger hittas i svensk översättning.
 
’Brist ut i fröjd, han kommen är’, är en uppmaning till glädje i Kristi födelse:
 
Brist ut i fröjd, han kommen är,
O jord, ta emot din kung.
Din hyllnings gärd nu honom bär,
Hans pris och ära sjung.
 
Hans spira är barmhärtighet,
Hans tron är idel nåd.
Hans rike är rättfärdighet
Och underfullt hans råd.
 
Du änglars kör, brist ut i fröjd.
Var mänskan prise Gud.
Må jord och himmel, dal och höjd
Upprepa samma ljud.
 
’Kom låt oss förenas här’ är en hyllning och lovsång till Jesus Kristus som Guds offerlamm, vår ställföreträdare som offrades på korset.
Denna består av fyra verser varav skriver jag verserna 1 och 3:
 
Kom, låtom oss förenas här
Med änglarna i höjd
Samt tusen, tusen helgon där
Och sjunger med stor fröjd:
 
Refräng:
Halleluja, pris Guds Lamm,
Som sig offrat på Golgata.
Halleluja, halleluja, halleluja,!
Amen.
 
Guds lamm på korset dog för oss
Och göt för oss sitt blod,
Att dem som tror ej skall förgås.
O tänk vad Gud är god.
Refräng.
 
’O Gud, vår hjälp i gångna år’ handlar om livets kortvarighet och våra prövningar kontra evighetens hopp. Sången har fyra verser. Jag skriver de första tre verserna:
 
O Gud, vår hjälp i gångna år,
Vår framtids hopp och frid,
Vårt värn, när storm kring jorden går,
Vårt hem för evig tid.
 
I hägnet av din tron din här
Kring dig du samlat har;
Din arm mot ondskans makter är
Vårt fäste och försvar.
 
Fort skyndar tiden som en ström
Och sköljer alla bort.
Vår levnad liknar mest en dröm,
Förgäten inom kort.
 
Den sista psalmen har samma tema, alltså vår vandring genom dödsskuggans dal är inte någonting att bävas för eftersom Gud är med och leder oss in i härligheten.
Sången har sex verser och heter ’Det finns ett land’. Jag skriver verserna 1, 4, 5 och 6.
 
Det finns ett land, där helgons här
I evig hugnad bor,
Där oförgänglig dagen är
Och glädjen ren och stor.
 
Alltjämt försagda bävar vi
För stormig, oviss färd
Och frukta dödens tyranni
På väg till okänd värld.
 
Men Gud vår bävan lugna vill
Och skingra tvivlens ve.
Det Kanaan vi längta till
Vårt öga klart skall se;
 
Ty från det berg, där Mose stod,
Vi se den andra strand.
Då skrämmer oss ej dödens flod
På färd till Livets Land.
 
Isaac Watts psalmer var banbrytande i den bemärkelsen att det var tonsatt teologi.
 
Det är värt att notera att John Milton (1608-1674) var den yngste kompositör någonsin. Han var femton år när han komponerade ’Let Us With a Gladsome Mind’ (1623). Han är författaren till den episka ’Paradise Lost’ mm. Han föddes i London och studerade vid Cambridge Universitet. Karriärmässigt blev han regeringstjänsteman under Oliver Cromwells regering och var politiskt och socialt engagerad. Miltons stora passion var dock hans författarskap.
 
Vi har bara nuddat vid 1700-talet men återkommer och nästa artikel kommer att handla om G. Händel och P. Doddridge mm.

Läs hela inlägget »

Att leda en församling innebär inte bara själavård, förkunnelse och undervisning utan också beslut och vägval. Det innebär många utmaningar att navigera rätt i ett senmodernt och multikulturellt Sverige. Att vara rotad i Bibel och den egna kristna traditionen är nödvändigt. Men, det är också nyttigt att ha bredare insikter i allmän kyrkohistoria och kyrkokunskap. Här ett förslag till ett litet referensbibliotek för detta syfte.
 
Allmän kyrkohistoria - Från Jesus till kyrkan idag
Carl-Erik Sahlberg
2021, STH Academic
 
Varje referensbibliotek behöver en översikt över kyrkans historia. Ett viktigt bidrag i denna bok är bredden där väckelserörelser och kyrkohistoriens förlorare finns med. Det är också fint att så mycket plats ges åt de sista hundra årens kristendom med martyrium och rörelsen mot kyrkan i syd. Med sina 350 sidor är boken ganska kortfattad och översiktlig, därför kan det vara en god idé att komplettera genom att slå upp saker i nationalencyklopedin för att få vidare perspektiv och insikter från "det teologiska etablissemanget".
 
Kyrka i Sverige - En introduktion till svensk kyrkohistoria
Martin Berntson, Bertil Nilsson, Cecila Wejryd
2014, Artos
 
Med Artos förlag kan man vänta sig en allmänkyrklig vinkel på svensk kyrkohistoria och det är det som ges. Ganska tydligt driver man tesen om den långa reformationen i Sverige, en reformation som har andra drivkrafter än ett rent evangelium och som aldrig riktigt bryter med det romersk-katolska arvet. En fin översikt över svensk kyrkohistoria.
 
Lågan som inte kunde släckas - Upptäck reformationens hjärta
Michael Reeves
2019, Reformedia
 
Ett fint till komplement till Sahlberg är denna bok som ger en djupare genomgång av reformationen från ett reformatoriskt perspektiv. Reformationens bredd med Luther, Zwingli, Calvin, den radikala reformationens anabaptister och den anglikanske kyrkans medelväg. I slutet av boken finns också ett appendix om reformationen i Sverige som ger ett perspektiv som är nyttigt att ha med sig vid läsning av "Kyrka i Sverige".
 
Kristen gudstjänst - En introduktion
Stina Fallberg Sundmark (red.)
2018, Artos
 
För det här syftet är det här inte en handbok i hur man firar gudstjänst, utan snarare en bred översikt över hur olika kyrkotraditioner firar gudstjänst och därmed en viktig referens för allmän kyrkokunskap. Namnkunniga författare och väl redigerad. En bra och nyttig översikt.

Läs hela inlägget »

Den protestantiska kyrkan på 1600-talet hade varit djupt smittad av skolastikernas intellektuella och torftiga inverkan. Denna rörelse värnade om den ’rena läran’ på bekostnad av ett liv i gemenskap med och lydnad till Kristus. Hjärtat uteslöts helt och förståndet var det enda som gällde. Predikan liknade mera en teologisk diskussion än ett Kristuscentrerat budskap. Som en följd av detta bristfälliga förhållande spred sig en andlig slöhet och lösaktighet i församlingarna.
 
I vårt land, såväl som i andra protestantiska länder, fanns de män som strävade efter att leda utvecklingen i en annan riktning. Men det behövdes ett stort gudsverk för att hejda och vända denna negativa utveckling och den kom genom pietismen.
 
Philip Jacob Spener (1635-1705) och August Hermann Francke (1663-1727) var de två stora män som grundade och satt sitt avtryck på denna rörelse. Spener var en mycket lärd man samtidigt som han visade föga intresse för lärostrider, men istället låg intresset i personlig gudfruktighet och dess bruk i det praktiska livet. Han var en trons och bönens man.
 
Spener såg med klarsynthet skadorna som de torftiga skolastikerna orsakade i Kristi församling och han utgav 1675 pietismens största verk ’Pia desideria’ (Fromma önskemål). Här, i detta verk, kastade han ljus över det allmänna förfallet och anvisade vägar till församlingslivets förnyelse. Detta skulle äga rum genom fördjupad kunskap i Bibeln och predikans inriktning på uppbyggelse och lekmannens deltagande i det kyrkliga arbetet.
 
August Hermann Francke var pietismens andra stora ledare. Han upplevde en rask omvändelse ’Som man vänder en hand så var allt tvivel borta ur mitt hjärta’, sa han. Han var impulsiv, energisk och kamplysten och hade en helt annan läggning än Spener. Han fick stor betydelse som professor vid universitet i Halle, där präster utbildades och en hel del svenskar studerade.
 
Den andliga kraften som pietismen framställde skulle ta sig uttryck inte bara i predikans förnyelse utan också i psalmförfattarskap. De tidiga svenska psalmerna formades till en viss del efter den pietistiska modellen.
 
Pietistisk sångförfattare i Tyskland
 
Pietismens första sångsamling utgavs av Franckes svärson Johan Anastasius Freylinghausen (1670-1739). Den utkom i två delar 1704 och 1714 och innehöll 1,500 sånger. Freylinghausen skrev minst 44 psalmer.
 
Den i högsta grad begåvade i pietistiska sångkretsen i Halle var Christian Friedrich Richter (1676-1711). Han kom till Halle i tidiga år för att först studera medicin och sen teologi. Han visade sina medicinska färdigheter i samarbete med sin yngre bror genom ett flertal kemiska experiment som blev av stor medicinsk betydelse. En av hans psalmer ’Hos kristna städs glänser det invärtes livet’ inspirerades av Kol 3:3,4; Ps 45 och Höga V 1:6 och som påstås vara hans mest kända och berömda. Tyvärr har jag inte hittat någon text till hans psalmer.
 
Gottfried Arnold (1666-1714) var en betydelsefull sångförfattare i de pietistiska kretsarna i Tyskland. Han var högutbildad, hade en livlig fantasi och orolig läggning. Han arbetade som lärare, universitetsprofessor och präst men med oro i själen sökte han ständigt nya arbetsfält.
Arnolds psalmförfattarskap var fyllt av brinnande iver och vördnad för Guds majestät samt glödande kärlek till Kristus. Vi tar ett smakprov på en av hans sånger. ’Seger giv, du segerrike’, vers, 1 och 4:
 
Seger giv, du segerrike.
Konung, till din kamp oss vig.
Ingen man i provet svike,
När du för ditt rikes krig,
Lys och led vår trängda skara.
Hör, till dig i bön vi fly:
Låt oss snart ur natt och fara
Se din frihets morgon gry.
 
Kärlek, som du gav i döden,
Låt oss renas i ditt namn
Och, förklarade ur nöden
Tag oss sist i Salig hamn.
Du är trofast. Ja, den skara.
Som på dina vägar går,
Såsom drömmande skall vara,
När din frihets timme slår.
 
I de pietistiska kretsarna finns en hel del psalmskrivare. Ett av de mera kända namnen i den teologiska världen är Johann Albrecht Bengel (1687-1752). Han var en teolog av stora mått som de äldre kommentarerna gärna citerar. John Wesley skrev, ’det finns ingen kommentator som jag vet om som är jämlik Bengel’. Han hade ett varmt pietistiska hjärta som var förenat med en djuptänkt bibeltrogen teologi.
 
Pietismen i Sverige
 
Till Sverige hade pietismen kommit redan på 1670-talet. Den växte så småningom i styrka och nådde på 1720-talet sin bästa tid. Rörelsen började i mer förnäma kretsar och bland de ledande männen var Elias Wolker (1660-1733. Adlad von Walker).
 
Svenska pietismens första sångsamling, ’Mose och Lamsens Wisor’, skrevs av Georg Lybecker. Första upplagan utkom 1717, året efter Lybeckers död. Den innehöll 61 sånger men senare utökades den efterhand till 137 sånger.
 
Pietismens psalmer formades stark av Höga visans stämning samt de gammaltestamentliga profeternas anda. En omfattande bibelkunskap har också påverkat författandet.
 
Carl Gustav Österlings (d. 1732) samling av psalmer kallades ’Österlings visor’. Han var med i Karl XII:s ryska krig och blev liksom många andra tillfångatagen i Pultava 1709. Efter frigivning blev han generalauditör. I hans sångbok har vi den översättningen av tyska psalmen ’Hos kristna städs glänser det invärtes livet’. En senare bearbetning till ett lättare språk resulterade i en text som inte liknade den tyska ursprungstexten och den andra versen har ingen motsvarighet i den tyska urtexten.
 
Hos kristna städs glänser det invärtes liv,
Fast solen dem invärtes svärtat och bränt;
Vad skatter dem himmelens konung har givit,
Det har inget otrogen rönt eller känt.
Vad världen ej fattar,
Ej söker och skattar,
Det pryder så skönt deras ödmjuka sinne,
Det andliga livet, som glöder därinne.
 
Guds folk går med öknamn försmädat på jorden,
Dess härlighet göms under stofthyddans larv;
Men hög är dess adel, ovansklig dess orden,
Och himmelsk dess budskap och evigt dess arv.
Vill världen dem gäcka,
De är dock täcka;
Vill världen dem tränga och jaga dem fjärran,
De har dock ett hem och en boning hos Herren.
 
Lars Linderot (1761-1811). Han föddes i Jörlanda socken i Bohuslän. Han började predika redan innan han var 17 år i Kungälvs kyrka. Vid universitet i Lund studerade han teologi och blev prästvigd vid 25 års ålder. Senare var han komminister i Tölö nära Kungsbacka. Han var en stor väckelse predikant.
 
Det är sagt att i Linderots predikningar möttes de av ’den robusta realismen’. Denna gav också återsken i hans sånger. Ett känslosamt fyllt kristet liv var inte någonting för honom. Strävan och kamp betonades starkt i hans sånger och ett gott exempel är ’Ingen hinner fram till den eviga ron’. Denna har fem verser, men jag skriver v. 1, 2 och 4:
 
Ingen hinner fram till den eviga ron,
Som sig ej eldigt framtränger.
Själen måste utstå en kamp för den tron,
Varpå vår salighet hänger.
Porten kallas trång, och vägen heter smal.
Hela Herrens nåd är ställd uti ditt val,
Men här gäller tränga, ja, tränga sig fram,
Annars är himlen förlorad.
 
Hindren äro många, gör motstånd, min själ,
Satan dig nåden ej unnar.
Träng dig framom allt som vill hindra ditt val,
Övergiv världenes brunnar.
Lyd ej hennes röst, som ropar: Följ med oss!
Ty, min dyra själ, du måste då förgås.
Nej, för Jesu kärlek, jag råder och ber:
Strid i Guds kraft för din krona.
 
Aldrig blir du insläppt i himmelens land,
Skriften den tydligen säger,
Aldrig kastas ankar på himmelens strand,
Om du sann tro icke äger.
Tron ska rädda dig så framt du räddas skall;
Därför, käre, hör och res dig från ditt fall.
Bättra dig och tro Jesu Ljuvliga ord.
Detta, ja, detta är vägen.
 
Pietismen var en respons till skolastikens andefattiga lära och tyvärr inte utan sina brister. Mysticismen var ett av de ovälkomna inslagen i rörelsen och kan spåras ibland i deras andliga sånger.
 
Nästa blogg kommer att handla om engelska sånger.

Läs hela inlägget »
Etiketter: gudstjänst, musik, sverige