2018 > 01

Konst och musik i frikyrkans gudstjänst
Robin Johansson
Carl Media, 2012
 
Worship in the Melting Pot
Peter Masters
The Wakeman Trust, 2002
 
You are what you love
James K.A. Smith
Brazos Press, 2016
 
En enkel introduktion till frikyrkans gudstjänstform
Robin Johansson skriver inifrån svensk frikyrklighet och ger i det här lilla häftet på 28 sidor en mycket fin introduktion till frågorna om konst och musik i gudstjänsten. Han menar att frikyrkans gudstjänst präglas av två riktningar:
 
·      Relevans – ”Viljan att nå ut”
·      Puritanism – ”Längtan efter en enkel och avskalad gudstjänst”
 
Båda riktningarna har viktiga styrkor, men samtidigt risker och svagheter. Robin Johansson gör en god analys av svagheterna och visar hur det idag i många frikyrkoförsamlingar lett till en påtagligt sekulariserad gudstjänst. En viktig insikt i häftet är att formen är en del av budskapet, till exempel att rockmusikens form gör att den även med kristna texter riskerar att förmedla något annat än den eviga kristna tron.
 
Det här lilla häftet passar väl för att läsa i en församlingsledning eller en gudstjänstutvecklingsgrupp. Man behöver inte dela slutsatserna för att dra god nytta av analysen.
 
Ett försvar av reformationens gudstjänst
Flera äldre bröder och systrar berättar om hur de känner sig förfrämligade från den rörelse de älskar när mötena på Nyhemsveckan ändrat form och nya former av musik och utryck har ersatt det traditionella i söndagsgudstjänsten. Här kommer Peter Masters, pastor i Spurgeons gamla kyrka, till deras försvar, sätter ord på deras tankar och ger dem teologiska verktyg att förklara varför något har gått förlorat.
 
En enkel och avskalad gudstjänst med vackra psalmer ackompanjerade av värdiga instrument låter fokus läggas på Guds ord och evangelium, allt i respekt för Guds helighet. Nogsamt försvarar boken den traditionella gudstjänsten med rötter i reformationen tillsammans med analys av relevanta texter ur Bibeln.
 
Peter Master visar med allt tydlighet att den puritanska riktningen i frikyrkans gudstjänst inte behöver leda till sekularisering om vi tar vara på det rika arv vi har från reformationen och låter det arvet leva och frodas i sin särart.
 
Nu är ju Peter Masters ju inte direkt något föredöme i nyans eller politisk korrekthet, och de som tillhör de karismatiska delarna av frikyrkligheten får vara beredda på att bli lite provocerade av en hel del i den här boken. Nyttigt och uppfriskande!
 
Vi formas av vanor och liturgier
Vad vi älskar formas av våra vanor. Vad vi tillber formar våra hjärtan på djupet. Det innebär att gudstjänstformer, bönevanor och levnadssätt har stor betydelse för hur vår tro formas. James K.A. Smith ger argument för en traditionell kristen gudstjänst och förklarar hur denna gudstjänstform är ett formande budskap i sig. En riktigt spännande bok som öppnar ögonen för vanans makt att omskapa det andliga livet. Kanske det viktigaste idag att läsa om när det gäller hur kyrkan i samtidens västvärld ska hantera den inre sekulariseringen.
 
Slutsatser
Tre röster med olika utgångspunkter och olika slutsatser har ändå några gemensamma insikter om den kristna gudstjänsten. Och det viktigaste som håller samman är hur den traditionella gudstjänsten formar kristen tro på ett bra sätt och att det leder till sekularisering när man släpper in världens liturgier i gudstjänsten.

Läs hela inlägget »

Av David Whitworth


Människor i de sammanhang som baptistpionjären Anders Wiberg rörde sig i och samtidigt ett sammanhang och en bakgrund till baptistväckelsen.

Ahnfeldt Oskar
Ahnfelt föddes 1813 i Gullarps prästgård i Lunds stift. Han blev frälst under Rosenius predikan 1841 och såg denne som sin andlige fader. Ahnfeldt var en andlig sångförfattare, tonsättare och väckelsepredikant. Han var en av de fyra stora väckelsepredikanterna i den lågkyrkliga väckelsen.
 
Betelseminariet
Vid baptistsamfundets tredje årskonferens 1861 fattades beslutet att bygga ett institut i Stockholm för predikant- och pastorsutbildning. Anders Wiberg fick i sin resa till USA en garant från A.B.M.U. för ekonomiskt stöd till upprättandet av skolan. Den 1 oktober 1866 började seminariet sin verksamhet. Knut Oskar Broady anställdes som rektor och Wiberg, Adolf Drake, G. Palmqvist, Johan Alexander Edgren, Johan Erik Nyström och Knut Arvid Östergren anställdes som lärare. Första årskullen bestod av nio elever. Studietiden bestämdes till tre år och kursplanen upptog följande ämnen: Matematik, fysik, geografi, fysiologi, geologi, astronomi, svenska, engelska, historia, logik, psykologi och nationalekonomi. De teologiska ämnen som ingick var: dogmatik, isagogik, exegetik, symbolik, prenotioner (religionens väsen och filosofiska och psykologiska grunder), homiletik, pastoralteologi, grekiska och hebreiska.
 
Bonar Andrew
Bonar föddes i Edinburgh och fick en utbildning vid Edinburghs universitet. Bonar började sin pastorstjänst i den skotska kyrkan som på 1800-talet infiltrerades av liberalismen. Bonar och några av hans pastorskollegor drog sig ur kyrkan och grundade den Skotska Fria Presbyterianska kyrkan, där Bibelns slutgiltiga auktoritet stod i centrum i kyrkans teologi och liv. Bonar blev pastor i Glasgow. Han var intellektuellt begåvad, gudfruktig, en kärleksfull pastor och en uppskattad författare.
 
Elmblad Per Magnus
Elmblad föddes i Kronobergs län. Han blev student i Lund 1827 och filosofie doktor 1835. Han flyttade senare till Jönköping, närmare bestämt år 1836, för att börja som pastorsadjunkt i Kristine kyrkan. Efter sin ankomst till staden började han med morgonbön på fredagarna i kyrkan då han undervisade i Jesaja bok. Första gången var det endast kyrkvaktmästaren som kom. Han sa till Elmblad att han lika gärna kunde ställa in morgonbönen eftersom han var den enda som hade kommit. Elmblad svarade att kyrkvaktmästaren alltför väl behövde höra Guds Ord. Detta väckte stor uppmärksamhet i stan då kyrkvaktmästaren berättade om denna underliga präst för stadsborna. Folk började strömma till kyrkan för att höra denna märkliga man. Väckelsen var snart ett faktum i Jönköping med omnejd.
 
Forssell David
Forssell var en pionjärbaptist och till yrket var han pälsmakare och affärsman. På en affärsresa till Tyskland tog han med sig Wiberg som tolk. Det var Forssells avsikt att Wiberg skulle träffa den vida berömda Johann Gerhardt Oncken och detta blev en vändpunkt i Wibergs syn på dopet.
 
Fuller Andrew
Fuller föddes i byn Wicken i Cambridgeshire. Han var sju år när familjen flyttade till Soham. De blev medlemmar i baptistkyrkan som hade en hyper-kalvinistisk pastor. Denna falang av kalvinismen hävdade att de ofrälsta inte hade någon skyldighet att komma i omvändelse och tro på Kristus. Resultatet blev att pastorer i denna falang uteslöt evangeliets kallelse och uppmanade människor att i sig själva söka tecken på frälsningen. Ändå blev Fuller övertygad om sin synd och kom till omvändelse och tro på Kristus. En tid senare blev han ordinerad till pastor i församlingen. Andrew var självlärd teolog som studerade och fördjupade sig i Bibeln. Han var väl beläst i puritanernas och Jonathan Edwards verk. Så småningom kom han till slutsatsen att det var genomgående bibliskt att predika omvändelse och tro och att kalla människor till frälsning. The Gospel Worthy of All Acceptation kom ut 1785 och därigenom kämpade han tappert mot hyper-kalvinism. Det var denna skrift som motiverade William Carey i sin strävan som missionär i Indien.
 
Hejdenberg Per Ferdinand
I sitt yrke som pälsmakare var P. F. Hejdenberg biträde till Forssell. Wibergs första bok om dopet ledde Hejdenberg till insikt om troendedopets bibliska giltighet och 1854 reste han till Hamburg för att låta döpa sig; och därefter blev han ordinerad till predikant. Under sina affärsresor i Sverige predikade Forssell och Hejdenberg och bildade flera baptistförsamlingar. Hejdenberg var en stark väckelsepredikant.
 
Henderson Ebenezer och John Paterson
Dessa två unga skottar föddes i fattiga förhållanden. Båda utbildades till missionärer på Haldanebrödernas Bibelseminarium i Skottland. De blev avskilda som missionärer till Indien. 1805 seglade de från Skottland till Danmark för att segla vidare till Indien men de kom inte längre än Danmark. De blev förhindrade av Napoleonkriget. I Danmark började de ge ut traktater och Biblar med hjälp av Religious Tract Society från London. Dessa två fyndiga skottar åkte 1807 vidare till Sverige. De åkte land och rike runt och spred biblar och traktater som blev ett banbrytande arbete i Sverige. 1808 stiftade de Evangeliska Sällskapet för att skicka ut kolportörer i landet. Henderson och Paterson tillbringade ca fem år i Sverige och flyttade sen till St Petersburg.
 
Köbner Julius
Köbner föddes i Danmark och var son till en judisk rabbin. Julius blev frälst 1826 och döptes som troende av Oncken 1836. Han blev Onckens biträdande pastor 1844. Köbner var en flitig författare och andlig sångskrivare. Han blev församlingsplanterare och grundade Hollands första baptistförsamling.
 
Lund Erik
Lund var född 1852 i Dalarna. 1877, efter sina studier i Lund, fick han missionskallelsen till Spanien. Han kom hem med sina fem barn efter sin frus död 1898. Samma år började han en ny missionstjänst i Filippinerna som tog slut 1912. Han flyttade senare till USA och bodde i San Diego till sin död 1933. Han skrev en biografi om Burmamissionären Adoniram Judsons liv.
 
Möllersvärd Carl
När den första baptistförsamlingen bildades i Stockholm 1855 blev Möllersvärd invald till föreståndare tillsammans med Wiberg. Möllersvärd hade tillbringat en tid i USA och hade blivit döpt i New York. Efter sin återkomst till Sverige predikade han i flera delar av landet.
 
Nilsson Fredrik Olaus
Nilsson var en av de ledande männen för frikyrklighetens genombrott i vårt land. 1848 döptes han med fem andra i Vallersvik i Halland. Det blev grunden till Sveriges första baptistförsamling. Nilsson blev landsförvisad 1851 för sina baptistiska åsikter och flyttade till Danmark men reste sedan vidare till USA 1853. Han blev dock benådad och återkom till Sverige 1861. Han anslöt sig till sex troende och bildade Göteborgs första baptistförsamling och blev då församlingens pastor.
 
Oncken Johann Gerhardt
Oncken var Europas främste baptistpionjär. "Den kontinentala baptismens fader" föddes i Tyskland 1800. 1819 flyttade han till London med den skotske affärsmannen John Walker Anderson som anställde Oncken som lärling. Det var under sin tid i London som han blev frälst.
1823 flyttade Oncken tillbaka till Hamburg. Han blev anställd av Edinburgh Bible Society som ombud och delade ut Biblar och traktater. 1879 hade han delat ut över två miljoner biblar. Oncken kom fram till sin baptistiska övertygelse genom egna studier och korrespondens med två baptistpastorer i Storbritannien. 1834 tog han steget fullt ut och döptes med flera andra i floden Elbe och därmed bildades Tysklands första baptistförsamling med Oncken som pastor.
 
Owen Samuel
Owen var metodist och föddes i England. I hemlandet blev han ingenjör och byggde och monterade ångmaskiner. 1804 flyttade han till Sverige och grundade så småningom en egen verkstad och bedrev sin verksamhet i Stockholm. Han byggde Sveriges första ångbåt och han blev den svenska ångbåtsindustrins fader. 1831 blev Owen ledamot i Vetenskapsakademin. Han anställde George Scott 1830 som huspräst. Owen finansierade byggandet av Betlehemskyrkan i Stockholm och Scott blev kyrkans förste pastor.
 
Palmqvist Gustaf
Gustaf Palmqvist var pionjär och en av de ledande männen i den blomstrande baptistväckelsen.
Gustaf var Wibergs närmaste vän. Han föddes i Småland och utvandrade till USA 1851, 39 år gammal. Där tog han emot dopet och blev predikant. Han flyttade tillbaka till hemlandet 1857 i American Baptist Missionary Unionens tjänst.
 
Palmqvist Per
Per Palmqvist var bokförläggare och framsynt söndagsskoleledare. Han blev övertygad om troendedopet genom sin bror Gustaf. Per var med och grundade Stockholms Missionsförening som ett nytt centrum för den baptistiska kolportörverksamheten. Bokförlaget gav bl. a. ut Wibergs "Det Kristliga Dopet" och tusentals reformerta traktater, sånger, predikningar, söndagsskolelitteratur översatt från engelska, och inte minst en volym predikningar av C. H. Spurgeon.
 
Rosenius C. O.
Rosenius föddes i byn Nysätra i Norrland och var son till Norrlandsläseriets präst Anders Rosenius. Carl Olof fick en god uppfostran i denna fromma rörelse. Direkt efter sin frälsning kom han igång och predikade frälsning till alla som ville höra honom. Sakta växte det en ambition i honom att bli präst och han flyttade till Uppsala för att studera. Svårigheterna trängde sig in i hans liv som tvingade honom att avbryta sina studier. Hans pappas bortgång, ekonomiska trångmål och ensamheten orsakade en stor depression hos honom. 1839 träffade Rosenius George Scott i huvudstaden. Genom Scotts visa råd kom Rosenius på fötter igen. Han fick predika i Betlehemskyrkan och blev vice-pastor under Scott. Vid Scotts flykt till England 1842 blev Rosenius pastor i kyrkan. Genom Guds nåd blev han en stor ledande väckelsepredikant i den låg-kyrkliga lutherska väckelsen och en av grundarna till EFS.
 
Ryle John Charles
Ryle var Liverpools förste evangeliske biskop. Ryle var en flitig författare och hans kanske mest berömda verk är Expository Thoughts on the Gospels. Han var en kämpe för den anglikanska kyrkans överlevnad i en tid då liberalismens korrupta lära vann framgång. Han varnade kyrkan gång på gång om liberalismens destruktiva krafter men nonchalerades och det blev till kyrkans fördärv.
 
Scott George
Scotts namn är kanske ett av de mest kända i den svenska frikyrkohistorien. Han föddes i Skottland och var verksam i Sverige 1830-1842. Han är erkänd som en av det mest inflytelserika. George skapade ett centrum för den fria evangeliska verksamheten som var hisnande med omvändelsepredikan, konventiklar, lekmannaverksamhet, bibel-, bok- och traktatspridning, nykterhetsarbete, hedna- och stadsmission, tidningsverksamhet och söndagsskola. Gud välsignade Scott med väckelse i Stockholm och han blev förgrundsfiguren för den kommande väckelsen i hela Sverige.

Läs hela inlägget »

Fire and Fury: Inside the Trump White House
Michael Wolff
Henry Colt Company, 2018
 
Ägnade lördagen åt att sträckläsa den nya skandalboken om Amerikas president Donald Trump. Mycket talar för att författaren inte alltid är helt noga med sanningen, samtidigt stämmer ju så mycket med vad vi läst i media under det senaste året. Boken är välskriven och det är medryckande läsning. Är man intresserad av politik i samtiden är det här starkt rekommenderad läsning, i detalj skildras Donald Trumps första tid som president med fokus på spelet i kulisserna och maktkampen i hans egen stab. Den kanske största och kanske mest skrämmande frågan efter boken är om vi kommer se mer av Steve Bannon i amerikansk politik och i så fall i vilken roll.
 
Tre tankar:
 
1. När etablissemanget tappar kontakten med gräsrötterna öppnar det för alternativa rörelser som i den situationen inte behöver vara så väldigt bra för att ändå få efterföljare, det var något som Steve Bannon med Breitbart tog vara på. Vi kan se hur Svenska Baptistsamfundet i början av 1900-talet i sin vilja att bli etablissemang tappade kontakten med väckelsen och lämnade fältet öppet får Johan Ongman och Lewi Pethrus. Vi ser samma sak i svenskt 80-tal när missionsförbundet lämnar över dem som tjusats av den karismatiska väckelsen till trosrörelsen. Idag kan man undra över möjliga långsiktiga konsekvenser av att de etablerade samfunden i stort sett lämnat över kristen rörlig bildmedia till Kanal 10.
 
2. Donald Trumps dotter och hennes man får en roll i Vita huset som blir väldigt komplicerad just genom de särskilda band till presidenten som släktskapet ger. Vi är nog många som sett hur församlingsledningar hamnat i problem just genom frågor om släktskap och de frågor om lojalitet och opartiskhet som ibland kan bli brännande i dessa sammanhang.
 
3. På en grillkväll med kyrkan i somras berättade en flicka i mellanstadieåldern engagerat för mig att ”Donald Trump är bra för de kristna”. Personligen får jag säga att det här med den amerikanska evangelikala kristendomens förkärlek för kändisar och politik inte känns helt bra. Vårt budskap är evangelium och vårt främsta verktyg är den lokala församlingen, tappar vi det som fokus så är det risk att vi dras in i något riktigt dåligt.

Läs hela inlägget »
Etiketter: etik, böcker