2020

Spiritual Warfare – A Biblical & Balanced Perspective
Brian Borgman & Rob Ventura
Reformed Heritage Books, 2014
 
I pingst-karismatiska kretsar kan det ibland bli rätt så uppskruvat kring andlig krigföring. Samtidigt kan det i mer dämpade kristna rörelser finnas en rädsla och ovilja att tala om satan och det övernaturliga.
 

Borgman och Ventura ger ett viktigt bidrag till samtalet om andlig krigföring när de utifrån en textutläggning av Efesierbrevet 6:10-20 försöker ge en både biblisk och balanserad undervisning. Orädda visar de på en andlig verklighet med en satan som river och sliter i kristna. Trygga visar de på hur Gud regerar och håller allt i sin hand.
 
Genom utläggningen av texten ger de god undervisning om hur viktig strategisk bön är och hur vi är i ett andligt krig. Som tillägg i slutet tar de upp tre ämnen:

  • Guds suveränitet och Satan
  • Kan en kristen bli besatt av en demon?
  • Ni kristna, be för era pastorer!

Det vi får är ett bibliskt och balanserat perspektiv, utifrån ett teologiskt ramverk som härrör från reformationen. En bok som rekommenderas, dels för att den andliga verkligheten är på riktigt, dels för att det är en bok som visar hur vi med olika teologiska övertygelser kan mötas i Bibelns undervisning i ett lite kontroversiellt ämne.

Läs hela inlägget »
Etiketter: bön, pingst, baptist

Av David Whitworth

Helga dem i sanning, ditt ord är sanning
 

Vår helgelse har vida och djupgående verkningar i vår utveckling. Det kristna livet är en uppåtgående spiral. Förståndet spelar en övervägande roll i tillväxten och Jesus är upphovsman till vårt intellekt och hellre än att utesluta vårt förstånd skall vi engagera det till full kapacitet och tänja gränserna.

Grundsatsen till det föregående tar sig uttryck i Jobs ord: ’Så sant Gud lever’ (Job 27:1). Elias dramatiska konfrontation med Kung Ahab i 1 Kung 17:1 erkände han: ’Så sant Herren, Israels Gud lever, honom som jag tjänar...’ Dessa män var väl medvetna om att denna fundamentala, eviga och fullt bindande sanning ligger till grund för alla andra faktorer. Den ger mening, harmoni, form och frihet till alla verkligheter i universum. Vi lever i en orsak och verkan-värld där Gud är första orsak till allt förutom synd. Han är upphovsman till allt som är skönt i livet och härskar över allt det onda. Människans historia är en gudomlig bok som är fullt med faktorer som uppenbarar Gud och belyser en strålande skönhet och helighetens utomvärldsliga frukt. och allt annat är en skugga av verkligheten. Vi är föränderliga och dödliga, Gud är oföränderlig, oändlig och evig.

Så var leder de förgående paragrafer till? Jo, att vi har det främsta i våra tankar som var främst i Jobs och Elias tankar, nämligen en stor medvetenhet om att de levde i Guds närvaro. Alltså, att leva i Guds närvaro under Guds auktoritet och till Guds ära. En förnimmelse av allt det föregående gör djupa spår i förståndet. Genom Bibeln skaffar sig de troende ett gott omdöme som prövar och urskiljer sanning och falskhet och också förstår rätt och fel i handling. En hög utbildning är inte nödvändig för att utveckla sanningens kriterier.

Människans beröring med varandra
Sådan här kunskap är långt ifrån abstrakt. Ett förstånd som ’förvandlas genom tankens förnyelse’ framkallar ett liv som motsvarar förståndets tillstånd. ’Ty ingen av oss lever för sig själv’ (Rom 14:7) och hur vi handlar i hela livets nyanser har sina konsekvenser. Det är som att kasta en sten i sjön som sprider ringar på vattnet. En människas onda gärningar skadar samhället samt en rättfärdig människas gärningar är till dess fördel. Människor har överlag en positiv eller negativ effekt på varandra i sitt berörande med varandra.

Människor är inte avskilda från varandra, hennes existens härleder från andra och hon överför det vidare. Var och en är en länk i en kedja. Vi är alla beroende av andra för livets uppehälle och intellektuella utveckling. Vi är antingen en välsignelse eller ett anatema för andra. Om vi är toxiska källor då kommer farsotens inverkan leva långt efter vi har gott bort. Om vi är rättfärdiga då är vi livets källor som förskönar och förbättrar vår omgivning och lämnar ett spår efter oss som lever vidare efter vår bortgång.

För att förstå den rättfärdigas väg och förändringar som äger rum inuti på den vägen kontra de orättfärdigas väg slår Ords 4:18-19 huvudet på en spik: ’De rättfärdigas stig är lik gryningens ljus, som växer i klarhet, tills dagen når sin höjd. Men de ogudaktigas väg är som djupaste mörker, de märker inte det som vållar deras fall.’ Verserna ger oss principer som förklarar för oss utvecklingens dynamik. En kristen stiger ur mörkret, kallad av Gud från mörkret till sitt underbara ljus (1 Pet 2:9). I början på det kristna livet finns det en strimma av ljus såsom solens uppgång som stegvis stiger högre och högre i strålande klarhet. Kunskap, tro, kärlek, och helighet lyser varje steg tills den dagen ljuset når sin höjd alltså när verket är fullbordat i oss.

Så är inte fallet med de ofrälsta vars väg är som djupaste mörker. Inte nog med att de ragglar omkring och livet är som djupaste mörker, det är också ett skoningslöst nedåtgående läge. Det mest tragiska är att de är okunniga om livet men ändå tror sig vara smarta och upplysta.

Visheten
Om helgelsen skall ta effektivt uttryck i våra liv så måste visheten har sin gång, så var inskaffar vi vishet? Ordspråksboken kapitel två ger kanske det bästa svar på frågan. Ett utkast kan vara till hjälp för att förstå innehållet. Detta kapitel kan indelas i tre rubriker: Vishetens förutsättningar vers 1-5. Det finns inte någon genväg till vishet, det är ett hårt arbete som gäller i Bibel. Vishetens förvärv vers 6-11. Söker vi vishet med hela vårt hjärta då kommer Herren att ge vishet (vers 6) och visheten skall komma in i hjärtat och bli till fröjd för själen (vers 10). Vishetens frukt vers 12-22. Vishet skall vara räddningen i livets alla nyanser. I vers 16 står det: ’Visheten skall rädda dig från den främmande kvinnan’, principen gäller också för kvinnor i förhållande till män. Den vishet vi söker är i Kristus ’som Gud för oss har gjort till vishet, rättfärdighet, helgelse och återlösning’ (1 Kor 1:30, jfr Ords 8:22-36).

Den frälsande tron som vi får som en gåva (Ef 2:8) är källan genom vilken vi utvecklas i förstånd, känslor och vilja (helgelse). Ibland kan det kännas som att vår tro inte räcker till och orsaken kan då vara fel fokus på vår tro. Vår tro är på Gud och inte på tro. Övar vi upp vår tro på Guds löften då kommer den att växa och bli starkare. Det börjar med att landsätta den lilla tro vi har.

Härlighetens stigande spiral
I 2Pet 1:1-8 är tro grunden vi bygger på för att utveckla framåt och uppåt. Nyckelkomponenten är en levande och tilltagande kunskap om Kristus. Frågan är, är Gud verklig för oss? När vi läser Bibeln och ber är vi medvetna om att vi är i gemenskap med Gud i Jesus Kristus? Den första prioriteten för de troende är att sträva efter att lära känna Kristus alltså allt Han är och allt Han har gjort. I samband med vår kunskap om Gud är strävan också efter Guds likhet. Petrus uttrycker det som att vi skall: ’få del av gudomlig natur’ (vers 4). Det betyder att återspegla de gudomliga egenskaperna och i sitt väsen ge livet sin gudomliga kvalité.

Guds likhet får sin näring i allt som hör till liv och gudsfruktan och som Guds gudomliga makt har skänkt oss genom kunskap om honom (vers 3). Genom allt som hör till liv och gudsfruktan har Han gett oss sina dyrbara och mycket stora löften (vers 4). Petrus siktar på det Nya Förbundet med alla de löften som är dyrbara och mycket stora eftersom de innehåller andliga och eviga rikedomar som vi tar till oss och omsätter i praktiken.

Petrus tar nästa steg i logisk ordning och omsätter allt de föregående i praktiken. Han börjar i vers 5 med en uppmaning att: ’Gör därför allt ni kan’ eller sträva efter och bruka alla andliga muskler. Till vilket syfte? ’för att i er tro visa ’. Ordet ’visa’ har en starkare innebörd och det betyder förse rikligen. Petrus fortsätter att förse rikligen er tro med ’dygd.’ Ordet dygd betyder moralisk kraft eller moralisk energi, vår tro skall då vara levande och aktivt. ’I dygden insikt,’ insikt är en bra översättning och det betyder upplyst kunskap och intelligens. Denna slags insikt får man inte genom att koppla bort förståndet, då den hör ihop med österländsk mysticismen. Insikt har en biblisk förankring och det är denna som skall fylla våra tankar istället och förvandla oss (Rom 12:2). ’I insikten självbehärskning’, då vi får räkna med prövningar och problem från satan, världen och köttet och för att stå emot krävs det självbehärskning och självdisciplin. Denna lära är inte populär för att det går stick i stäv med världens värderingar. ’I självbehärskning uthållighet’, dvs tålmodig ståndaktighet bär oss fram i livets alla omständigheter. ’I uthållighet gudsfruktan’, den största målsättningen för oss i livet är att förhärliga och ära Gud framför allt annat eftersom Han har skapat oss för sig själv. ’I gudsfruktan broderlig kärlek’, detta är en hänvisning till våra syskon i Kristus. Kärleken sträcker sig ut till alla människor. Kärlek är ett val och inte en känsla. Inte heller är den blind utan är: ’rik på kunskap och förstånd i allt’ (Fil 1:9 Reformationsbibeln).

Varje beståndsdel är en del av en fortskridande helhet. Vår målsättning är att vi behärskas av alla dessa dygder så att det blir en helhet i oss. Det finns logik i allt detta som Petrus beskriver i hans andra brev första kapitel.

Följer vi härlighetens väg som beskrivs i dessa verser då kommer vi att växa till, bli verksamma och fruktbärande vad gäller kunskap om vår Herre (vers 8). Saknas det så blir effekten motsatsen (vers 9). I vers 11 visar Petrus oss det gemensamma målet: ’Då skall ni få en fri och öppen ingång till vår Herre och frälsare Jesus Kristi eviga rike’.

Det är min bön och förhoppning att alla som har följt serien om helgelse har eller kommer att begrunda denna underbara lära. Det har med vår eviga destination att göra och som Paulus utrycker så väl i Kol 1:27: ’För dem (hans ’heliga’ v 26) ville Gud gör känt vilken rikedom på härlighet hedningarna har i denna hemlighet-Kristus i er, härlighetens hopp’. Undret är att vi förhärligar Gud mest när Gud är mest förhärligad i oss med den härlighet Han förhärligar oss med. Gud skapade oss för sin egen ära därför är det helt naturligt att ära honom i hela vårt förstånd, känslor och vilja som återspeglas i vår livsföring. Vi har ingen val i saken: ’Och var och en som har detta hopp till honom renar sig liksom han är ren’ (1 Joh 3:3).

Läs hela inlägget »
Etiketter: helgelse

tungotal tänkande tjänande
Daniel Alm
Libris förlag, 2019
 
I församlingsledningen går vi igenom stycken av Daniel Alms nya bok i varje samling. Vi dras med i visionen och får kreativa idéer om vad vi kan göra i den stad och det sammanhang vi finns i. En spännande och utmanande bok som är väl värd att gå igenom i grupp.
 
Här är några onyanserade reflektioner i det lite speciella forum som den här bloggen utgör:

  • Det finns ett slags teologiskt etablissemang som vill göra Pingst till en allmän-evangelikal mellanmjölk. Man läser George Eldon Ladd, John Howard Yoder och Stanley Hauerwas. Man låter sig formas av Willow Creek i gudstjänstform och Global Leadership Summit modellerar ledarskap. Allt det här kan säkert vara bra, men resultatet blir ju något annat än klassisk pingst. Här kontrar Daniel Alm med undervisning om tungotal, andedop, och Jesu snara återkomst med ton och attityd som inte bara är klassisk pingst utan också är en del av den världsvida pingst-karismatiska rörelse som med sprudlande energi sprider budskapet om Jesus över världen och förändrar människors liv genom mötet med Jesus och med det förändrar hela samhällen. Och till det förmedlar Alm ett enkelt evangelium om Jesus Kristus och honom som korsfäst, ett budskap om Jesus som vi känner från väckelsetider. Tack Daniel för att Pingst återigen är spännande!
  • Samtidigt så finns det en rörelse i pingst-karismatiska kretsar som tröttnat och skapat sin egen värld. Med egna Tv-kanaler, egna profeter och en attityd av att dra sig undan allt etablerat. Många drar åt udda högerpartier och alternativa media. Här kontrar Daniel Alm med det diakonala perspektivet och visar hur Pingst både är och kan blir en rörelse känd för sin kärlek och praktiska omsorg om dem som har det svårt. Tack Daniel för att Pingst är en rörelse som är bra och viktigt för vår stad och för Sverige!
  • På hemsidan www.baptisternashistoria.se har vi antagit 1689 års baptistbekännelse som teologisk grund för vårt samarbete. Ur det perspektivet kan man väl säga så att det inte är konstigt att en bok som förmedlar en ogenerat pingst-karismatisk och diakonal vision skaver på vårt perspektiv ibland. Men, så får det vara. Vi står fast vid vår vilja hjälpa svensk frikyrkorörelse att gå i fruktbar dialog med internationell frikyrkohistoria och med motsträviga teologer och ledare från olika historiska epoker och olika teologiska riktningar. Tack Daniel för att du vågar formulera dig tydligt så att det skaver, det är så teologi utvecklas!

 
Tillbaka till det lite mer nyanserade. Daniel Alm förklarar enkelt och klart en vision för en progressiv pingst-karismatisk och diakonal pingströrelse. Väl lämpad både för enskild läsning och som samtalsunderlag för församlingsledningar och studiegrupper.
 
Är det här en bra vision för svensk pingströrelse eller för svensk frikyrklighet? Det är ett annat samtal, med Daniel Alm har genom sin tydliga framställning gett en god utgångspunkt för ett sådant samtal.

Läs hela inlägget »
Etiketter: pingst, böcker

Av David Whitworth

 

Helga dem i sanning, ditt ord är sanning


Utgångspunkten för denna serie började med den avsaknad Guds härlighet i människan (Rom 3:23). Jag har försökt att visa vad det betyder att sakna Guds härlighet, tillståndets uppkomst och personliga och historiska konsekvenser. Gud agerade i tid och rum genom Kristi korsfästelse för att förhärliga och hävda Hans namn utifrån vilken Han frälser människor och återställer Kristi avbild och den saknade härligheten i dem.

Passiv helgelse
I sista bloggen fokuserade vi på Fil 2:12 och det ansvar vi har att arbeta på vår frälsning alltså aktiv helgelse. Vår fokus är nu på vers 13: ’Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske’ detta är passiv helgelse. Alla dessa bloggar kulminera i denna vers. Hans vilja är att vi helgas: ’Detta är Guds vilja: att ni helgas, att ni avhåller er från otukt’ ( 1Tess 4:3). Det verk som Gud började i oss var Paulus övertygad om att det kommer att fullbordas: ’Jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag (Fil 1:6).

Helgelse är en växande likhet med Kristus. Vi är förutbestämda, men vad är vi förutbestämda till? Jo, till att formas efter Kristi avbild (Rom 8:29). I Efesierbrevet 1:4 står det: ’liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom’. Jesu helighet är Hans härlighet och syftet med vår frälsning är att stegvis återspegla Hans härlighet: ’Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden’ (2Kor 3:18). Lägg märke till att helgelse är Andens ämbete.

Kristi härlighet uppvisas och skildras i Skriften. Heliga Anden upplyser förståndet och stimulerar hjärtat till att beskåda härligheten. Han leder oss i sanningen och visar oss dessa saker så till den grad att Kristi härlighet uppfyller tankarna, fångar hjärtat och styr viljan. Vi är alltmer förvandlade från denna världs vanor och värderingar till Jesu avbild. Det är i Kristi ansikte som Guds härlighet skimras: ’Ty Gud som sade: ”Ljus skall lysa fram ur mörkret”, han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken’.(2 Kor 4:6).

I en värld där människan uppmanas till att skapa ett gör-det-själv identitet och därigenom en illusorisk frihet är helgelse befriande. Den skapar i oss vår sanna identitet, alltså Kristus i oss och vi i Kristus vars härlighet återspeglas i oss i stigande grad till den dagen vi träder fram i härligheten och Guds verk är fullbordat i oss. Kort sagt, vi blir sanna ädla människor i Kristi likhet. Vem av oss vill inte uppleva detta?!

Kristi härlighet
Vad innebär då detta att återspegla Kristi avbild och härlighet? Se på Hans mildhet, ödmjukhet, böner liv, Hans andes fattigdom, själv-förnekelse, iver för sin Faders ära och längtan efter människors frälsning. Lägg märker till harmonin och symmetrin mellan Hans förstånd, känslor och vilja.

Den vackraste beskrivningen av Kristi skönhet i hela Bibeln måste vara den poetiska beskrivningen som hittas i Höga Visan 5:10-16. För oss i denna tidsålder kan språket låta främmande. Det behövdes det finaste och vackraste hebreiska poesi för att måla en tavla av Jesu skönhet och här brukas de vackraste jämförelserna och rikaste uttrycken. Detta faller utanför bloggen för att ge en utläggning om alla kroppsliga delar som ger uttryck för Kristi bländande egenskaper och härlighet. Men ett exempel kan vara till hjälp, i vers 10 brudens ord (församlingen) om brudgummen (Kristus): ’Min vän är strålande vit och röd, ypperst bland tiotusen’. Hans utseende ’är strålande vit och röd’ och är en bild av fullkomlig skönhet och hälsa. Enligt experterna är hebreiska för vit något som är illuminerade genom solen. Det talar till oss om Kristi gudoms glans som brinner med härlighetens sken. Röd talar till oss om Kristi blods bestänkta klädnad som slaktade lammet. I Kristus är Gud och människan förenade. Naturen speglar också Kristi härlighet likväl är det en blek jämförelse.

En växande förnimmelse om Kristi härlighet åtföljs av en växande avsky för synd som med sorg och bekännelse inför Gud resulteras i en längtan efter helgelse. I pånyttfödelse är Guds Ords ’oförgänglig säd’ planterad i hjärtat (1Pet 1:23) som vi såg i definitiv helgelse. Det är helighetens oförgängliga säd som växer i oss och som mognar till Andens frukt: ’Kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning’(Gal 5:22,23). Är vi i Kristus och Kristus är i oss så kommer vi att bära rik frukt eftersom Han är den sanna vinstocken och vi är grenarna. Detta är Jesu ord i Joh 15:1-8. I vers 8 står det: ’Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar’.

Ett sätt som Anden helgar oss som nya skapelser i Kristus är att fördjupa och förstärka det gudomliga livet i själen. I varje troende finns ett andligt liv och detta livet är från Gud. Vi är därför delaktiga av gudomlig natur (2 Pet 1:4). Om Guds liv i själen fördjupas, växer och är hälsosam och stark, fyller alla våra tankar, som ’gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus’ (2 Kor 10:5) då förkovras helgelsens stora verk i oss.

Frestelser och prövningar
Besvikelse, svek, sjukdom, problem på arbetsplatsen, arbetslöshet, ålderdom, problem i skolan och problem i familjen och mycket mera. Låter allt detta bekant? Är allt detta brist på tro? Meningen är ju att vi skall vara friska och framgångsrika. Är det sant? Jag påstår utan förbehåll att det är en av de största lögnerna som propageras i dagens kristendom. Kan jag stödja detta påstående? Med fullständig visshet.

Vad betyder då frestelser och prövningar för de kristna? Jakob. Petrus och Paulus berättar för oss i klar text.

Paulus förutsätter att allt som händer i eget och de troendes liv samverkar till det bästa (Rom 8:28). Principen styrde hans tänkande så till den grad att han kunde säger: ’Tacka Gud under alla livets förhållande. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus’ (1 Tess 5:18). Om det var någon människa som led så var det Paulus. Läs 2 Kor 11:23-27! Han var en man med ett gigantiskt intellekt och sade inte något på måfå ändå och han var väl förankrad i verklighet. Hur samverkar då allt till det bästa och vad är Guds vilja?

Lidandets smältdegel behövs i helgelsens fortlöpande. Vi alla, frälsta så väl som ofrälsta, upplever lidandet: ’Men människan föds till lidande, liksom eldgnistor flyger mot höjden’ (Job 5:7). För de troende finns det ett syfte med lidandet. ’Han vet vilken väg jag har vandrat, prövar han mig, skall jag komma ur prövningen som guld’(Job 23:10). Job hittade nyckel till allt elände han upplevde (läs kap 1 och 2), alltså att Gud förgyllde Job samt Han förgyller oss i våra prövningar. Petrus betonar också syftet med prövningar: ’Gläd er därför, om ni nu en kort tid måste utstå prövningar av olika slag. Äktheten i er tro är långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld…’(1 Pet 1:6,7). Hamnar vi i lidandets smältdegel är det för att luttra vår tro som i processen blir det värdefullaste guld. Prövningar bränner upp hjärtats skräp (kvarstående synd), luttrar känslorna och utvecklar förståndets krafter.

Genom prövningarna ’vi förvandlas till en och samma bild, (Kristus), från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren Anden’. Nya Testamentet är talrikt i ämnet. ’…vi jublar också mitt i våra lidanden, eftersom vi vet att lidandet ger tålamod, tålamodet fasthet och fastheten hopp’ (Rom 5:3,4). Lidandets effekt är ståndaktighet. Jakob säger samma sak: ’Räkna det som den största glädje, mina bröder, när ni råkar ut för alla slags prövningar. Ni vet ju att när er tro sätts på prov, så gör prövningen er uthålliga.’ (Jak 1:2,3). Det är inte prövningar i sig som vi gläds åt utan frukten som följer.

Paulus vill uppmuntra och trösta oss i vårt lidande: ’Jag hävdar att den här tidens lidanden väger lätt i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras och bli vår’ (Rom 8:18). Ge inte upp! Tappa inte modet! Ljusets kunskap om Guds härlighet som strålar fram i Kristi ansikte har lyst upp våra hjärtan (2 Kor 4:6). Varför? Paulus fortsätter i vers 7: ’Men denna skatt (Guds härlighets sken) har vi i lerkärl, (kroppen) för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från oss.’ Eftersom vi har Guds kraft dukar vi inte under i vårt lidande. Visst väger det tungt men säger Paulus i vers 8 och 9 av samma kapitel: ’Vi är på allt sätt trängda men inte utan utväg, rådvilla men inte rådlösa, förföljda men inte övergivna, nerslagna men inte utslagna.’

Paulus vill att vi skall se vårt lidande i evighetens perspektiv. I vers 17 säger han: ’Ty vår nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt, bereder åt oss på ett oändligt rikt sätt en härlighet, som väger tungt och varar i evighet.’

Påståendet att lidande är en brist på tro är absurd. Vår tro växer under lidandet som jag har bevisat och som vår tro växer kommer Kristi härlighets avbild återspeglas i oss. Vem av oss vill missa ut på det?

Läs hela inlägget »
Etiketter: helgelse