En teologisk kommentar till Lukas

Luke – Brazos Theological Commentary on the Bible
David Lyle Jeffrey
Brazos Press, 2012

Reformatorerna och traditionen
Reformatorerna som var väl skolade i klassisk teologi ledde reformationens återupptäckt av evangeliet genom skrifter som ofta gick i dialog med de bästa teologerna från äldre tid. Ja, det sägs att även anabaptisternas kanske bästa teolog, Balthasar Hubmaier, läste kyrkofäderna.
 
Den tidiga frikyrkan och traditionen
I frikyrkorörelsen, som är barn av reformationen, fanns den första tiden kontakten med den breda kristna traditionen.  Ett exempel ser vi i artikel 38 från “The Orthodox Creed” skriven av brittiska baptister 1679.
 
”De tre fornkyrkliga trosbekännelserna, det vill säga, Nicenska trosbekännelsen, Athanasianska trosbekännelsen och Apostoliska trosbekännelsen, bör grundligt tas emot och tros. För vi tror att de tål att prövas mot den heliga Skriftens otvivelaktiga auktoritet. Vi tror också att det är nödvändigt att alla kristna förstår de fornkyrkliga trosbekännelserna och låter sig undervisas i dem av Kristi tjänare (pastorer), enligt regeln att Skrift tolkar Skrift, (den skrift som dessa trosbekännelser är grundade på). Vi tror vidare att dessa ska utläggas som katekes och förklaras i kristna familjer, för uppbyggelse både för ung och gammal. Detta kan vara ett sätt att undvika vill felaktigheter i trosfrågor (heresier) och även undvika felaktigheter i praktiskt kristet liv.  Dessa fornkyrkliga trosbekännelser innehåller allt, på ett kortfattat sätt, som man i grunden behöver känna till för sin frälsning.”

Frikyrkan tappar kontakten med traditionen
Kanske influerade av upplysningens ideal tappade man mer och mer relationen till den stora traditionen och i mitten av 1800-talet kom ett ideal om att inte ägna sig åt teologi utan grunda allt direkt i bibelordet. K.O. Broady ger ett utryck för det i ett tal vid Betelsminariets 25-årsjubileum 1891:
 
”I stället för att lita på andra har vi i seminariet allt ifrån början följt den grundsatsen att gå direkt till Guds ord och där under innerliga bön till Gud om ljus och ledning lära sanningen. Nu torde någon säga: men härigenom kan väl ändå inte förekommas, att inte lärarens enskilda meningar kunna insmyga sig i ordet och lärjungarna tillägna sig dem istället för sanning. Vi svarar: Herren har så ordnat att om man ställer sig beroende av honom och gör hans ord till sin enda sanningskälla på livets väg samt med en uppmärksam ande och ett mottagligt hjärta följer detta ord från vers till vers, från kapitel till kapitel, från bok till bok, även om man skulle fatta miste på ett ställe, hans ande vid ett annat ställe rättar misstaget och för från ljus till ljus från klarhet till klarhet. Ett dylikt studium av Guds ord gör vi till vår huvuduppgift.”

Fundamentalism och bibelkritik - två sidor av samma mynt
Baptisternas drevs åt två håll, å ena sidan en fundamentalistisk rörelse med en bokstavlig läsning av Bibeln utan referenser till teologer, å andra sidan en mer liberal rörelse där bibelforsknings kritiska granskning av bibeltexten blev central för att hitta en kristen tro för det moderna samhället. Den stabilt reformatoriska baptistiska teologin blev ofta satt på undantag.

En teologisk kommentar
Därför känns det så bra att läsa Jeffreys kommentar till Lukas där bibeltexten tolkas tillsammans med kyrkofäder, reformatorer och teologer i vår tid. Jeffrey går i tydlig dialog med dem som gått före och det blir intressant och kreativt. Kanske viktigast är hur en klassisk kristen tro inte träder fram ut blind bokstavstro, utan i ett samtal med de bästa kristna lärarna genom historien.
 
Det här är inte den enda kommentar jag kommer att använda när jag predikar över Lukas, men det är givet en kommentar jag kommer att använda både för predikan och för uppbygglig läsning.