2015 > 09

Guds ingrepp i historien för att bevara försoningens historiska flöde är aldrig slumpmässig eller oförutsedd. Så också med reformationen föregångare där Gud i sin allvishet hade sina utvalda redskap och metoder.
 

Den elitiska kulturen

Experterna är överens om att renässansen var en föregångare till reformationen.

Renässansen var en rad viktiga händelser i den västerländska kulturen på slutet av medeltiden. Denna omvälvning började i Italien på 1300-talets andra hälft och ändrade de högutbildades värderingar och världsbild.

Renässansen var en rörelse vaggad i kärleken till den gamla grekiska och romerska kulturen och en längtan efter dess pånyttfödelse i samtiden ( renässans är ett franskt ord som betyder pånyttfödelse i samtiden).

Rörelsen grundades i återupptäckten av litteratur från antikens Grekland och Rom. Den var en återgång till dåtidens tänkande, yttrande och handlande. Genom studier i humaniora, nämligen grammatik, retorik, poesi, historia och filosofi förmedlades renässansen.

Renässansen var i högsta grad elitisk och intelligentian som tog del i den kallades för humanister. Vi får inte missta det för nutidens humanister som är ateister, gentemot renässansens som med villighet tog till sig Bibeln. De intellektuella i denna rörelse ville dock para ihop Bibeln med grekiska filosofin och skapa en synkretism.

Renässansen blev den intellektuella och kulturella brytpunkten med den katolska kyrkans förmynderi över människor som nu befriades till att tänka och skapa själva. De lade stor vikt på människans bragder. Renässansen kunde aldrig förvandla människor inifrån och bemöta hennes djupaste behov.
 

Waldo - Waldenserna

Peter Waldo, vars födelsedatum är okänd, föddes i Lyon i Frankrike och var verksam på 1100-talet. Han nämns ofta som grundare till rörelsen som bär hans namn, men på den punkten finns det olika meningar.

Waldo kom till ljuset om den katolska kyrkans korrupta väsen och blev frälst. Från det ögonblicket ägnade han sig åt att tjäna och förhärliga Gud. Han var en framgångsrik affärsman men övergav allt det och gav bort sin rikedom till de fattiga. Han förnekade sig själv för sanningens skull i kampen mot villfarelser. Peter Waldos frimodighet, gudfruktighet och glöd stod ut i dessa farliga tider. Han samlade snart ihop en grupp troende, men var kunde han hitta den undervisning som han själv och hans lärjungar behövde? Han fick en längtan att få evangelierna översatta till sitt modersmål (Bibel var på den tiden skriven på latinska) och anställde två kyrkomän för den uppgiften. Detta var Waldos största verk.

Med evangelierna på eget språk kunde Waldenserna lägga bevis på att de inte drev fram egna läror utan att de grundades på Ordet. Den katolska kyrkans vrede riktades mot detta folk i Lyon och de förbjöds att fortsätta predika evangeliet. Man kunde på den tiden inte trotsa den katolska kyrkan utan fruktansvärda repressalier och även Waldensarna utsattes för detta. Under förföljelser flydde dessa troende till andra länder och predikade evangeliet. De hade ett gott rykte om sig för att vara försynta, sparsamma, ärliga, arbetsamma, anständiga och ett återhållsamt folk. De blev proto-protestanter till reformationen
 

John Wycliffe - Morgonstjärnan

John Wycliffe föddes i nordöstra England omkring 1329. Han läste på Oxford universitet och blev snabb känd för sitt skarpsinnighet och lärdom.'

Under sin studietid funderade han på eviga frågor som blev en väckarklocka för honom. Wycliffe suckade och bad i timmar för att få svar på sina frågor. Svaret fick han i Bibeln och gladdes åt frälsningens sanna väg och friden han hittade hos Gud. Han började omedelbart predika trons lära med stor glöd.

Han visade upp ett djupgående förstånd i sina bibliska och filosofiska studier. Han var en djupsinnig lärare och vältalig predikant. John Wycliffes liv föjlde en progressiv utveckling:

  • Hans angrepp mot påvedömet.
  • Evangeliets predikan för det fattiga.
  • Hans bibelöversättning från latinska språket till det engelska för att ge det anglosaxiska folket bibeln på sitt eget språk för första gången.
  • Hans djupa teologiska studier i den nya översättningen.

Genom hans välkända ord till påven, "om Gud ger mig ett långt liv så skall jag förse bondpojken med större kunskap om Bibeln än du har", drog John påvens vrede och förbannelse över sig. Han älskade Ordet och var välgrundad i det och han hade en brinnande längtan att förmedla det till andra. Wycliffes böcker blev omtyckta i en rad europeiska länder.

Det är sagt att om Luther och Calvin var reformationens fäder så var John Wycliffe dess farfar. Han var Englands första reformator och kallades för reformationens morgonsjärna.
 

Jan Huss den envisa

Giftermål mellan Englands och Bohemians (nuvarande Tjeckien) kungliga hus drog dessa länderna närmare varandra. Det resulterade i ett utbyte av studenter länder emellan. Studenterna kom till Oxford för att studera under John Wycliffe. Hans evangelikala övertygelser slog rot i dessa studenters hjärtan och de slukade all hans litterära verk. De tog med sig Wycliffs ovärderliga böcker hem och de lästes ivrigt av lärarkåren på Prag universitet.

Bland dessa var Doktor Jan Huss den mest berömda. Han föddes omkring 1369 i mycket fattiga förhållande. Han var ståtlig, omtänksam, mild och vänlig. Huss var mycket intellektuell begåvad och skickades till Universitetet i Prag. Där blev han en höglärd man och gjorde raska framsteg i den kyrkliga och akademiska livet på universitetet.

Jan Huss fick kallelsen som predikant till universitetets kapell. Denna modiga man predikade det evangelium som hans stora läromästare John Wycliffe predikade, nämligen rättfärdiggörelse genom tro allena på Kristus allena och frälsningen genom nåd allena. Han predikade på sitt modersmål som var otillåtet av den katolska kyrkan. Detta nådde snabbt påvens öron och det oundvikliga skedde en gång till. Huss fängslades och misshandlades och tvingades att ta tillbaka sitt uttalande om påven, kyrkan och de "falska läror" som han predikade. Den ärevördiga mannen stod orubblig och vägrade. Jan hämtades inför en skendomstol och anklagades för att vara falsk profet utan att kunna försvara sig, men han var orubblig. En av hans åklagare kallade honom för en envis irrlärare. Jan Huss brändes på bål 6 juli 1415.
 

Savonarola den "vanvettiga" munken

Jerome Savonarola föddes 1452. Från tidig ålder tog han intryck av evangeliets stora sanningar och blev rättfärdiggjord genom tron på Kristus. Vid 21 år ålder blev han munk i Dominikanorden för att fördjupa sig i  bibliska studier, bön och fasta.

Savonarola flyttades till Florens. Staden härskades av den despotiska och korrumperade Lorenso de' Medici. Omedelbart satte han igång att predika evangeliet i staden. Det fanns inte en enda i hans närhet som kunde predika med sådan kraft. Samtidigt gick han till hårt angrepp mot Medici och fördömde hans utsvävande livsstil. Den katolska kyrkan och påven kom inte undan heller och fördömdes för sina korruptioner. Savonarola drog till sig en stor skara människor som ville lyssna till denna modiga människa.

Efter Medicis död satt han igång med politiska reformer i Florens och staden blev tryggare och anständigare, minst utåt sett. Efter de politiska reformerna ville han reformera kyrkan och riktade häftig kritik mot påven och kyrkans maktberusade skräckvälde över människorna. Påven Alexander var väl medveten om Savonarolas popularitet bland Florens invånare och undrade hur han kunde ta itu med denna besvärliga munk. Påvens lösning var att bjuda in honom till Rom och erbjuda honom ett kardinal ämbete. Savonarola genomskådade påvens listighet och tackade nej.

Den enda utvägen för påven var att döma ut honom som en falsk lärare. Prelaterna försökte tvinga honom till att erkänna sig som en falsk profet och utsatt honom för sadistisk tortyr. I svaghetens ögonblick återkallade Savonarola sitt uttalande mot påven och kyrkan och erkände sig som villolärare. Han ångrade sig  djupt och återställde kritiken och sa: "Under tortyr tappade jag behärskningen och förståndet". Efter en månad av tortyr blev han avrättad genom hängning och kroppen brändes på bål.

Gud har alltid en skara människor som böjer knä till den Allsmäktige och ingen annan. Kyrkohistorien bevittna det pris de betalade och betalar ännu i våra dagar. Den katolska kyrkan är nu utan makt att tvinga de heliga till att böja knä till påven men de använder sig utav subtila metoder för att nå sitt syfte. Martyrernas blod dryper från påvens och kyrkans händer för att de predikade det sanna evangeliet. Har den katolska kyrkan någon gång bett om förlåtelse? Nej och det kommer den aldrig att göra.

Läs hela inlägget »
Etiketter: reformationen

Dekalogen Tio filmer av Krzysztof Kieślowski
Ett häfte utgivet av kulturföreningen Kedjan

Dekalogen är en serie i tio dokumentärfilmer för polsk television 1988 som tar sin utgångspunkt i de tio budorden. Här möter vi ett Polen märkt av kommunismens cynism och moralupplösning. De tio budorden från den judisk-kristna traditionen används som tidlös referens för att problematisera etiska frågeställningar i filmens samtidskultur. Men, det är förstås också en problematisering av den romersk-katolska undervisning om etik och moral som många växt upp med i Polen.

Krzysztof Kieślowski (1941–96) var en av sin tids främsta europeiska filmregissörer. I Dekalogen visar han en fantastisk känsla för att sätta in den uråldriga kristna etiken den tid och kultur han själv lever i och vad hur man kan förstår de tio budorden i detta sammanhang. Det blir nyanserat och sofistikerat som bara europeiska konstnärer kan göra det och vi får byggstenar för ändlösa samtal på café över varsin espresso. Här finns byggstenar för att analysera sönder våra liv med bildade referenser till Sigmund Freud, Martin Heidegger och andra intellektuella från Centraleuropa.

På samma gång som de här filmerna är stor konst så väcker de en hos mig en brinnande längtan efter ett enkelt och rättframt samtal om kristen etik. Där Guds ord får vara Guds ord. Där referensen är den kristna sanningen som vi har att förhålla oss till, snarar än att låta den kristna etiken förhålla sig till vår kultur, våra känslor och våra böjelser. Här är en utmaning för den svenska frikyrkan av idag, att inte låta den intellektuella samtidsdiskussionen sätta agendan och istället dåraktigt hålla fast vid en rättfram tolkning av Guds eviga ord.

Läs hela inlägget »
Etiketter: böcker, etik, traditionen

Svenska Folkbibeln 2015
Storformat Skinn Svart
XP Media, 2015

Sedan jul har jag umgåtts med Nya Testamentet och Psaltaren i Folkbibeln 2014. Ett samtida språk tillsammans med stor respekt för Bibeln som Guds ord har gjort översättningen till en favorit hos mig. I veckan fick jag hem Folkbibeln 2015, en helbibel där vissa förbättringar gjorts i Gamla Testamentet.

Jag valde storformat i skinn, skinn för att få en slitstark Bibel att bli god vän med och storformat för ökad läsbarhet, särskilt i skenet av tända ljus. Kvalitetsmässigt känns den några snäpp bättre än den utgåva av Folkbibeln 1998 i skinn som jag använt tidigare. Det är en Bibel som känns bra i handen och är vacker för ögat. Visst når den inte den nivå som man kan få från Allan Bibles, men det är ett gott hantverk som är värt sitt pris. Troligtvis blir det en komplettering med en slimline senare i höst för att ha med i väskan.

De kortfattade inledningarna till bibelböckerna och de enkla noterna ger en bra hjälp för att förstå Bibeln utan att ta onödig uppmärksamhet från själva texten. Uppslagsdelen fungerar bra och ger, även om den är sparsam, hjälp att hitta allt det viktiga. Den som vill ha en mer komplett studiebibel kompletterar med fördel med Svensk Studiebibel under redaktion av Thoralf Gilbrant.

Läs hela inlägget »
Etiketter: böcker

Lord Teach Us - The Lord's Prayer & the Christian Life
William H. Willimon, Stanley Hauerwas, Scott C. Saye
Abingdon Press, 1996

En trevlig liten bok som det är lätt ta till sig. Herrens bön får här ge ramen för en beskrivning av en progressiv och spännande kristendom. Här är reflektioner:

  • De sociala och politiska aspekterna av den kristna tron sätts i fokus. När kyrkan har blivit för god vän med nationalstaten har det här ofta glömts bort. Att vara kristen har politiska och etiska konsekvenser och en levande tro levs ut i samhället och församlingsgemenskapen.
  • Här får Gud vara Gud. Vi får se hur både liberalteologi och sökarvänlighet förvanskar tron på Gud till tro på en människoskapelse sådan som vi önskar oss. Vi får samtidigt goda förslag på hur vi kan komma åter till en riktig tillbedjan och ett riktigt tjänande.
  • Genom hela boken kritiseras den väckelsekristna förståelsen av frälsningen. Med sorg får det sägas att det som presenteras är ett annat evangelium.


Vad ska man tänka om en sådan här bok? I sitt sätt att sätta fokus på det praktiska kristna livet i församlingsgemenskapen finns det mycket att lära i våra frikyrkoförsamlingar. Det är något så befriande med en bok som fullt ut låter Gud vara Gud och förklarar det på ett samtida språk. Men, jag får ändå en underlig känsla av boken samtidigt missar det viktigaste – rätt förståelse av frälsningen.

Läs hela inlägget »
Etiketter: böcker, etik, katekes

Av David Whitworth 

Det finns ett starkt samband mellan reformation och väckelse och de är två sidor av samma mynt, reformation av Sanning, Guds Ord och väckelse av liv.

 I båda fall är det Guds agerande i historien (Gud agerar, men reagerar aldrig). Jesus Kristus är dess centrum och allt utgår från Hans eviga syfte. Den största händelse i människans historia är Kristi korsfästelse. Den är axeln vilken hela världs historien roterar kring.
 

En definition

I de svenska och engelska ordböckerna beskrivs reformationen som en "religiös omdaning". Ordet omdana betyder "utforma på nytt sätt". Reformationen utformade inte någonting på ett nytt sätt eftersom reformationens lära inte var något innovativt som vi kommer att få se så småningom.
 

Revolutioner

Kristendomens födelse genom Andeutgjutelsen på pingstdagen och Reformationen är historiens största revolutioner. Franska revolutionen var en sammansvärjning och uppror mot statsskicket och en av historiens blodigaste. Revolutionen fick sin näring i upplysningsfilosofen Jean-Jacque Rousseaus bok "Du Kontrat Social"(Om samhällsfördraget).

Denna revolution var en evighet från Reformationen som bildade en återgång till kristendomens ursprungliga bibliska grundsatser och tankevärld. Till motsatsen av uppror och sammansvärjning mot statsskicket har kristendomen sin grund i Herren Jesus Kristus som är medlaren mellan Gud och människan. Kristus säger Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. (Joh 14:6). Herrens ord har den djupaste innebörd som någonsin har yttrats från människas mun.
 

En parentes

Det är nödvändigt för oss att bli påminda om Herrens Ord i dag när vi får höra att alla vägar till Gud är legitima. Om ord betyder någonting då är Hans Ord sant och kan inte tolkas på olika sätt. Det är rakt av ett sanningsenligt och logisk påstående då Han säger: Jag är... Han är vägen, sanning och livet förmänskligad. Alla andra så kallade vägar är falska och fördärvliga och dessa kan inte förenas i någon slags syntes.

Det var en liten men viktig parentes. Tillbaka till Reformationen. Det var detta gudsverk som återupptäckte den majestätiska sanningen om Kristus som medlaren mellan Gud och människan. I medeltidens kyrka hamnade denna sanning i skymundan. Den romersk- katolska kyrkan la beslag på att vara den enda medlaren mellan Gud och människan under påvedömets påstådda ofelbarhet. Denna hierarki är en frihetsberövande apparat som har bundit milliontals människor under sin tyranni.
 

Soluppgången

Reformationen var gryningen på Europas frigörelse från katolska kyrkans bojor. Det var en rörelse som började inifrån människor och skapade stora omvälvningar i den den västeuropeiska och nordamerikanska historien. Det var Gud själv som grep in i historien och bröt sönder den katolska kyrkans järngrepp över kontinenten. Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet (2 Kor 3:17). Det var då Europa vaknade upp till en ny gryning.

Vi har sett reformationens nödvändighet och den var en rörelse som började inifrån. I ett tidevarv som kallas för den mörka medeltiden var människor försjunkna i okunnighet och vidskepelse. Mitt upp i denna misär tog Gud tag i saken. I 1500-talets Tyskland trädde en av kyrkohistoriens giganter fram. Från ingenstans reste Gud upp en obetydlig och okänd liten munk. Det var någonting i likhet med Elia som också var fullständigt okänd och som framträdde på historiens scen som en virvelvind. Som Elia konfronterade Ahab (1 Kungaboken 17) så konfronterade Martin Luther påven och hela katolska kyrkans makt.
 

Ljuset och mörkret

Det var just i medeltidens mörker och i det mörkret som rådde i Luthers hjärta som någonting uppseendeväckande hände hos honom. Ty Gud som sade: "Ljus skall lysa fram ur mörkret", Han har låtit ljus lysa upp i våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken. (2 Kor 4:6). Rättfärdiggörelsen genom tro allena på Kristus allena lyste upp Luthers hjärta och befriade honom från syndens, påvens, och kyrkans hierarkiska maktstruktur.

Detta var den nyupptäckta sanningen som skulle tända en outsläcklig eld i den väst europeiska kontinenten.
 

Religioner

Det finns tre religioner i världen:

  • Hierarkins religion
  • Gör-det-själv-religion
  • Kristendomen

I Hierarkins (prästen eller pastorns)religion finns det form utan frihet som styrs med järnhand av maktfullkomliga tyranner.

I gör det själv religionen (pick and mix) finns det frihet utan form som är en andlig anarki där var och en gör vad han/hon själv anser är rätt. (Dom 21:25).

I kristendomen (Guds religion) ger evangeliet en fullkomlig balans mellan form och frihet, dvs. det finns enhet i mångfalden och mångfald i enheten. Det var reformationen som utlöste detta välsignade tillstånd. Den besegrade länder och folkslag och lämnade stora spår efter sig i alla livets område i dessa länder. Denna revolution kan inte förklaras annat än att Gud bröt in i tid och rum. Gud måste i historien erkännas och förkunnas. Världshistorien bör framställas som den Allsmäktiges historiebok.

De första två kan inte frälsa människor från mörkret. Det är bara Guds religion eller evangeliets ljus som kan det.

För reformatorerna var de grundläggande frågor alltid: Vad är sanningen om hur Gud borde tillbedjas?, hur kan en människa rättfärdiggöras inför Gud? och hur skall Jesu Kristi kyrka ordnas? Dessa ärovärdiga män fick ingen ro tills de hittad de rätta svaren på dessa frågor. Svaren utvecklade de från sina intensiva studier i Guds ord som för dem var den enda auktoriteten.


Den gyllene regeln

Vi värderar dessa män högt men vi har en gyllene regel. Det följande är ett citat från William Cunningham som jag inte vill översätta eftersom något kan gå förlorat i översättningen:

"We believe nothing because the Reformers believed it, and we approve of nothing because they practised it; but, judging of them by the same standard which they applied to the church of Rome, and by which they professed to regulate their own opinions and conduct, because we believe with them that it is the right standard, we are firmly persuaded that what they opposed was error-grievous and dangerous error-and what they maintained was in the main truth-taught in His Word, and applied to them by the teaching of His Holy Spirit".

Vi är som de troende i Berea: De tog emot ordet med all villighet och forskade dagligen i Skrifterna för att se om de kunde förhålla sig så (Apg 17:11).

Läs hela inlägget »
Etiketter: reformationen

Sanningen om Gud - Det kristna livet och Guds tio bud
Stanley Hauerwas och William Willimon
Bokförlaget Libris, 2003

Här är några enkla tankar om den bok Stanley Hauerwas skrivit om de tio budorden tillsammans med William Willimon. Som alltid med Hauerwas är det både intressant och provokativ läsning. Den dialog som förs med kyrkans lärare genom historien ger budskapet extra tyngd, ofta ges citat från Thomas av Aquino (ca 1225-1274), Martin Luther (1483-1546) och Jean Calvin (1509-1564). Här finns saker att tänka igenom inför samtal om vad ett heligt kristet liv kan innebära i en senmodern västvärld.
 

  • Fokus ligger här inte på budorden som ett verktyg för att visa på de ofrälstas synd, inte ett verktyg för att framkalla syndanöd med omvändelse som naturlig konsekvens. Istället handlar det om, som den svenska undertiteln föreslår, det kristna livet. Budorden beskrivs i boken som en hjälp för att leva ett heligt liv, ett heligt liv till Guds ära. Men, samtidigt ges exempel på hur ett rent och heligt liv drar människor till den kristna gemenskapen, helgelsen som ett medel för att förmedla det kristna budskapet om frälsning genom Jesus Kristus.
  • Vi är inte ensamma och utlämnade i att låta Guds tio bud förändra oss. Istället har vi den kristna församlingen som stöd och hjälp. Tillsammans med bröder och systrar i tron får vi genom församlingens liv och handlingar praktiskt stöd att leva ut budorden. Om och om igen förklarar boken att det inte räcker med att ha en abstrakt tro och övertygelse, det är i det praktiska livet som tron formas och levs. Förssamlingen utmanas att först själv växa i helighet enligt Guds tio bud, innan hon dömer det kringliggande samhällets handlingar utifrån budorden. Det är genom ett heligt liv, privat och som församling, vi får trovärdighet och kan vittna om Gud i vår omgivning.
  • Som vanligt där Hauerwas är inblandad så är kristen pacifism och ett ifrågasättande inför kapitalismens djupa inverkan på vår liv viktiga komponenter. Tillsammans med lyhördhet inför den kristna kyrkans liv genom tiderna så föder det en radikalitet som slår åt alla håll och blir svår att placera in på den politiska kartan. Här är djupa tankar om en specifik kristen etik och politik som föds ur ett liv i församlingsgemenskap. I en tid där stora delar av frikyrkligheten är allergiska mot helgelse och kristen moral är det här sprängstoff. Och för kristna som ser sig som superkonservativa, men som i många delar gjorts sig till vänner med staten och det kapitalistiska systemet är det inte mindre provocerande. 
Läs hela inlägget »
Etiketter: etik, böcker