Ordets makt och väckelsens framfart

Av David Whitworth


Ibland får jag frågan om jag tror på de heligas ståndaktighet och hur det då hänger ihop med Hebr 6:4-6, där det står om människor som har avfallit.

"De som en gång har tagit emot ljuset och smakat den himmelska gåvan, fått del av den helige Ande och smakat Guds goda ord och den kommande världens krafter men sedan avfallit , dem går det inte att föra till ny omvändelse då de själva korsfäster Guds Son på nytt och hånar honom offentligt." (Hebr 4:4-6 Folkbibeln).

Svaret får vi från vår Herres läppar i Matt 13:3-8; liknelsen om såningsmannen. När han sådde föll en del vid vägen och förklaringen till liknelsen hittar vi i vers 19. De som inte förstår Ordet faller offer för satan som rycker bort det. Det är endast de som är födda på nytt genom Ordet som förstår Guds rike (Joh 3:3). För de ogudaktiga är evangeliet konstigt. Jag delade evangeliet med en tonåring och förklarade det med de enklaste orden jag kunde hitta och efter en halv timme sa han: "Jag fatta ingenting"!

Stenig jord och ogräsjord (tistlarna) i liknelsen kastar ljus över Heb 6:6. Vår Herre var väl insatt i problematiken med några av sina lärjungars avfall (Joh 6:66-70). Bland det mest chockande och gripande var ju Judas avfall. Jesus genomskådade hans tänkande och för Honom var det inte någon chock. De som en gång har fått någon form av frälsningsupplevelse och sen faller bort delar Herren upp i två kategorier:

  • De som med glädje erkänner sin frälsning men Ordet tar inte rot och när de möter problem och motstånd kommer de på fall.
  • De som hör Ordet och vill ta del av de eviga välsignelserna men samtidigt vill ha en fot kvar i världen, då kvävs Ordet och blir fruktlös.(Matt 13: 20-22).

När jag döptes var det en jämnårig kille som döptes samtidigt. En tid senare stod vi utanför kyrkan och delade gemenskap i Herren. Då kom det ett gäng tonåringar som var hans ofrälsta kompisar. Han bad mig att inte tala mer om andliga ting tills kompisarna hade gått förbi. Det dröjde inte länge tills han övergav sin tro. En man vi räknade som nära vän gav alla tecken på att vara en gudfruktig man. Vi läste på en bibelskola ihop och hans familj bodde på en annan ort. Hans fru ringde min fru och berättade sin historia. Mannen var en tyrann som våldsamt terroriserade sin fru och sina barn och har senare suttit i fängelse. Vi känner nog alla till någon som har fallit bort.

Poängen är att de som är frälsta visar ståndaktighet (Matt 13:23) och kan aldrig tappa sin frälsning. "Men det som såddes i god jord är den som hör Ordet och förstår, och som bär frukt, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt" De som har haft någon slags frälsningsupplevelse utan pånyttfödelse återvänder till världen.

Liknelsen om såningsmannen är vägledande i det som är äkta och det som är falskt i väckelsen. Det finns omständigheter som man kan luras av och som inte är bevis på sann väckelse.

En svallvåg av känslor är inget tecken på väckelse. Det kan inte förnekas att människor som är övertygade om synd, rättfärdighet och dom kan uppleva starka känslor om sitt eviga tillstånd. Men en hög känslomässig stämning kan också orsaka konstgjorda konverterade människor. Jag besökte ett "väckelsemöte" där en världskänd amerikansk evangelist predikade. I slutet på mötet kallade han folk att komma fram för att ta emot frälsningen. I bakgrunden sjöng kören en mjuk och lungnade andlig sång. Stämningen var känslomanipulerande och många gick fram. Jag stod upp och tänkte gå fram tills jag kom på att jag var troende sen två-tre år tidigare! I äkta väckelse är de ofrälsta övertygade "om synd, rättfädighet och dom" som framkallar en stark ångest om frälsningens nödvändighet. Att manipulera stämningen med obibliska metoder ger människor en falsk frälsningstrygghet och kan bara leda till förödande konsekvenser. Alltså det som beskrivs i såningsmannens liknelse.

Man läser ofta om dessa megaförsamlingar som skryter om sina tusentals medlemmar och att det är ett stort Guds verk. Nej, detta är heller inte något bevis på väckelse. Vi är mycket inriktade på att betrakta väckelsens väsen genom stort antal människors påstådda frälsning. Det ligger i sakens natur att det, till en viss del, vilar på det budskapet som predikas. Vem vill inte höra ett evangelium som lovar framgång, välmående, självförtroende och en lycklig framtid? Allt detta utan att nämna synd och helvete, nej det ska inte nämnas. Det budskapet är kärlekslöst. Dessa falska profeter, som i Jeremias tid, säger: "Allt står väl till, allt står väl till". Men allt står inte väl tlll. (Jeremia 6:14; 8:11). Tusentals människor förs bakom ljuset och leds till den eviga domen borta från Guds gemenskap. Ett falskt budskap leder till en falsk trygghet om frälsningens väsen.

Den sista jordmånen i liknelsen är säden som föll i god jord och det gav en riklig mängd frukt. Det hörs då och då om människor som är 'radikalt' frälsta vilket betyder att de har varit alkoholister och drogmissbrukare m.m. Paulus säger att han, och det gäller oss alla, är "korsfäst med Kristus---" (Gal 2:19) och senare i 6:14 "världen är korsfäst för mig och jag för världen". Innan frälsningens ögonblick var inne levde vi alla efter egna begär och avgudade oss själva. Vi var satans lakejer, tillhörde mörkret och stapplade i mörkret. När Kristus frälste oss, rykte Han oss ur mörkrets välde och förde oss in i ljusets välde och vi blev nya människor. När Kristus korsfästes var vi inneslutna i Honom, som Noa och hans familj var inneslutna i arken. Därmed kan inte världen gör anspråk på oss längre, Gud avskilde oss för sig själv. I ljuset av dessa verser är då inte varje människas frälsning radikal?

Av radikal frälsning följer en radikal livsstil. Jesu Ord: "Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig" (Matt 16:24). Finns det någon som vågar säga att versen inte är Jesus kallelse till en radikal livsstil? Den Helige Andens frukt (Gal 5:22-25) går stick i stäv mot världens levnadssätt. Det är omöjligt att göra en syntes av dessa två livsstilar. Därför är alla kristna radikala, det finns inget alternativ.

Tillämpningen av liknelsen till väckelsen är ganska uppenbar. Det första tre jordmånerna följer oundvikligen väckelse. Djävulen är alltid aktiv för att hindra Ordet från att ta rot i människors hjärta. Ordet som däremot faller i god jord tar rot och blir fruktsamt, detta är jord som iordningställts av den Helige Anden. Detta är tecken på sann väckelse.

Det är detta vi ber för och längtar efter i vår bön för väckelse. Människor har, genom synd och i post-modernismens tecken, förlorat sin identitet och lever som om Gud och helvetet inte existerade. Det finns inget behov av att beskriva konsekvenserna, det räcker med att sätta på tv och lyssna på nyheterna.

Etiketter: väckelse evangelium

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln