2020 > 08

“Låt oss nu betänka vad en församling är. Jag menar då att en församling är en frivillig samling av män och kvinnor, som självmant förenas, för att tillbe Gud, på ett sådant sätt som de bedömer vara godtagbart för Gud, och verksamt för deras själars frälsning.”
John Locke i ”Ett brev gällande tolerans”
 
Andra avhandlingen om styrelseskicket
John Locke
Daidalos, 2016. Ursprungligen 1690.
 
Frihet och rättigheter i engelskt 1600-tal
I England under 1600-talet växte det fram en rörelse med fokus och individens rättigheter och individens frihet. Man tog det inte längre självklart att kungar och biskopar skulle ha av Gud given makt. Istället var varje man och kvinna fri och med rätt att bilda och delta samhällen och församlingar enligt egen önskan.
 
John Lockes teori om samhället
John Locke (1632-1704) ger i ”Andra avhandlingen om styrelseskicket” en genomgång av vad det innebär med ett frivilligt samhälle byggt på individens orubbliga rättigheter. Än idag är det frisk och inspirerande läsning. Och argumenten har senare fördjupats av försvarats t.ex. i Robert Nozicks ”Anarki, Stat och Utopi” 1974.
 
Baptisternas teori om församlingen
De brittiska baptisterna formulerar i trosbekännelserna 1644 och 1689 en teori vad det innebär med fria församlingar formade av fria män och kvinnor som frivilligt ingår förbund med varandra att samlas och leva i en kristen församling.
 
Svensk fackföreningsrörelse
Den tidiga svenska fackföreningsrörelsen i 1800-talet var precis som den tidiga franska revolutionen och den amerikanska revolutionen fokuserad på individens frihet och rättigheter i Lockes anda. Senare kom man att sakta övergå till att bli en mer utilitaristiskt präglad arbetarrörelse.
 
Frikyrkan och frisinnet
När frikyrkan växer fram i Sverige i mitten av 1800-talet så är huvudsakligen i nära den frisinnade liberala politiken. Man är mot den lutherska statliga överhetskyrkan och det kommer naturligt att också ha ungefär samma övertygelse i politiska frågor. Än idag är många i frikyrkorna politiskt liberala och organiserade i Liberalerna. Och det vara ungefär samma personer som organiserade sig för politisk frihet som grundade frikyrkoförsamlingar.
 
När utilitarismen kommer in i frikyrkan
När Sverige tas över av den utilitaristiska arbetarrörelsen under 1900-talet får pragmatism och tanken om mest möjliga lycka för så många som möjligt ta över från tankar om frihet och rättigheter. Vad som helst kan nu rättfärdigas om det leder till nytta.
 
I en frikyrka som formats i en mylla av frihet och rättigheter så skär sig hela frikyrkans ideal med utilitarismen.
 
Vad kan man vänta sig i frikyrka när generationer fostrats av socialistisk och utilitaristisk propaganda från staten genom skolor och television?
 

  • Från ett utilitaristiskt perspektiv blir hela idén om att tillbe Gud utifrån sitt samvete och övertygelse suspekt. Därför blir ekumenik en naturlig fråga att driva. Ingen skillnad är viktig, bäst är om allt är tillbedjan med minsta gemensamma nämnare i en gigantisk organisation.
  • Från ett utilitaristiskt perspektiv övergår uppdraget alltid detaljer. Därför blir sökarrvänliga gudstjänster med så litet kristet innehåll aom möjligt en naturlig väg.
  • Från ett utilitaristiskt perspektiv så avgörs moralfrågor från ett utilitaristiskt perspektiv. Kristen moral blir inte längre viktig. Det viktiga är att vara en god tjänare till staten och de övertygelser och åsikter som staten förväntar.

Slutsats
Den brittiska frikyrkotanke som gett grunden för svensk frikyrka växer fram i ett 1600-tal i kretsar där man tänker ungefär som John Locke. När frikyrkan växer fram i Sverige i mitten av 1800-talet är det i en miljö av hantverkare och progressiva frihetslängtande människor som tänker ungefär som John Locke. Under 1900-talet formas sedan många i frikyrkan av socialistiska tankar om maximal lycka för så många som möjligt och tappar förståelsen för själva grundtanken i frikyrkan.
 
Kanske måste frikyrkan återupptäcka John Locke för att åter finna sin själ.

Läs hela inlägget »
Etiketter: baptist, etik, ecklesiologi

Anarki, stat och utopi
Robert Nozick
Timbro, 2019. Ursprungligen ”Anarchy, State, and Utopia” 1974
 
The Cambridge Companion to Nozick's Anarchy, State, and Utopia
Red. Ralf M. Bader
Cambridge University Press, 2011
 
Ända sedan den romerske kejsaren Konstantin den store valde att se sig som kristen år 312 så har förhållande med staten och kristendomen varit underligt.  Då Gustav Vasa själv utnämnde svenska biskopar 1530 formades Sverige av statskyrkotanken. Och även sedan den statliga lutherska kyrkan frigjordes från staten år 2000 så har det funnits en grundtanke om att Svenska kyrkan ska vara en statens vän som servar svenska folket med dess andliga behov. Individen har i Sverige också en närmast unik tilltro till statens som sin vän vilket öppnar för en stat som tar hand om folket från vaggan till graven och där frihetslängtan både politiskt och religiöst ofta kan ses som något illojalt.
 
Som en bomb på samhällsfilosofernas lekplats
I det röda 70-talet slår en bok av Robert Nozick (1938–2002) ner som en bomb på samhällsfilosofernas lekplats. Det är ”Anarki, stat och utopi” som 1974 argumenterar för att en stat är moraliskt berättigad, men att denna stat inte ska vara större en än en minimalstat. Hela resonemanget bygger på individens rättigheter och individens frihet att göra egna val.
 
Många försökte avfärda Nozick och hans idéer som stod i kontrast till tanken på en stat som till allt större del styr och rättar till samhället på alla områden och alla nivåer. Därför är det intressant att vid en omläsning 2020 Nozick 2020 också ta med ”The Cambridge Companion to Nozick's Anarchy, State, and Utopia” från 2011 som visar att Nozicks politiska filosofi fortsatt är intressant, relevant och värd att studera.
 
Inte en idealstat utan flera utopiska samhällen
Den tredje, avslutande och intressantaste del av boken behandlar drömmen om idealstaten, ”Utopia”. Omvälvande menar Nozick att eftersom människor är olika och har olika drömmar och prioriteringar så är det inte en idealstat som är den bästa för alla människor, utan ett ramverk av minimalstatens som i sig har plats för människor att tillsammans samlas i associationer för att förverkliga olika utopier där man ordnar dessa på olika sätt och där var och en har möjligheten att tillsammans med likasinnade bygga ett utopiskt samhälle som passar just dem.
 
Frikyrkotanken
Översatt till religionens område innebär Nozicks idéer att hela tanken med en statlig kyrka är helt mysko och idén om en moraliskt bindande folkkyrka är lika orimlig. I ett fritt land måste det vara lagligt, men också förebildligt, att låta individer samlas i olika religiösa sammanslutningar som bäst möter varje individs tanke om idealförsamlingen eller idealsamfundet. Allt annat är statskyrkotänkande i olika varianter.

Är det inte en tanke som både är spännande och kreativ, att vi tjänar Guds rike bäst genom olika församlingar och olika församlingsrörelser som genom olika betoningar, olika teologier, olika gudstjänstformer och olika styrelseformer når människor på olika sätt. Eftersom människor är olika som tjänas de bäst på olika sätt.
 
Och för att det här ska fungera så behöver vi en stat som så lite som möjligt lägger sig i hur människor lever sina liv och lever ut sin tro.

Läs hela inlägget »
Etiketter: ecklesiologi, baptist