Gunnar Westin - Den kristna friförsamlingen genom tiderna

Den svenska frikyrkan har inte sin teologiska grund som en väckelserörelse inom den svenska lutherska stadskyrkan. Istället är man en del av en stabil teologisk tradition av friförsamlingsteologi som är tydligt identifierbar sedan tidigt 1500-tal och som har rötter ännu längre tillbaka. På ett sätt kan man säga att det finns rötter tillbaka ända till den urkristna församlingen.

Den svenske baptisten och professorn i kyrkohistoria, Gunnar Westin (1890–1967), går igenom dessa frågor i boken ”Den kristna friförsamlingen genom tiderna – martyrer och frihetskämpar” som utkom 1954. En viktig poäng med boken är att den följer friförsamlingsrörelsen, inte ett specifikt samfund. Visst vore det en gåva till svensk frikyrkorörelse om den kunde återutges, kanske med förord och efterord som ger perspektiv från nyare forskning.

Visst är det gott att de svenska frikyrkorna bekantar sig med den stora traditionen, med kyrkofäder och de stora protestantiska teologerna. Så har det alltid varit, att friförsamlingsrörelsens teologer har varit i dialog med andra traditioner bästa företrädare. Men nog kan man ibland sakna en medveten frikyrkoteologi som stolt ställer fram friförsamlingsrörelsens teologer genom tiderna som förebilder och som samtalspartners för våra samtidsfrågor.

Man kan undra om inte döparrörelsen har två mycket viktiga bidrag i vår tid. Först tanken om individens direkta tillgång till Gud utan behov av mellanhänder som biskopar och påvar. Och sedan idén om församlingen som bestående av troende som själva valt att tillhöra församlingen och som med Jesus som Herre tillsammans lyssnar efter Guds vilja i församlingsmötet när man tar gemensamma beslut. 

I våra församlingar kan man ibland se att förståelsen av frikyrkans specifika bidrag till kristenheten ofta inte riktigt är vad den borde. Men, den friförsamlingsrörelse som vi är en del av har en god teologisk grund. Vi kan frimodigt gå i dialog med grekisk ortodox och romersk katolsk teologi utan att förlora oss själv om vi har en djup förankring i friförsamlingsrörelsens tänkande.

Den lutherska Svenska Kyrkan är inte längre en del av den svenska staten och försöker i ett allt mer sekulariserat Sverige finna sin plats som ett fritt kristet samfund i ett allt mer pluralistisk kultur. Vi går längre och längre ifrån ett likriktat folkhem där kyrkan med självklarhet var mitt i byn och där skoldagen började med psalmsång. 

Patrik Hagmans gör i boken ”Efter Folkkyrkan - En teologi om kyrkan i det efterkristna samhället” från 2013 försök att hitta vägar för de nordiska lutherska folkkyrkorna att vara relevanta som kyrkor i en ny tid. Mycket intressant där är att hans kanske två viktigaste diskussionspartners är teologerna Stanley Hauerwas och John Howard Yoder som båda är mycket djupt påverkade av den anabaptistiska teologi som kommer från friförsamlingsrörelsens radikala reformation på 1500-talet.

Låt oss vara stolta över friförsamlingen och dess teologi och låt oss i glädje dela med oss av denna till resten av kristenheten. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln