Efter Europa
Ivan Krastev
Daidalos, 2018
 
Det bryter och bänder i Europa. EU-motstånd, ekonomiska problem och populism i olika former förekommer ofta i nyheterna. Och en slags ny-fascism har börjat visa sig alltmer, med en längtan efter starka ledare och enkla lösningar. Hur kunde det här hända i vårt Europa, vårt Europa som varit så fyllt av bildning och goda intentioner?
 
I boken Efter Europa ger Ivan Krastev en god analys om varför det blivit som det blivit. En viktig faktor är flyktingkrisen och hanteringen av den. Och en arbetarklass som tidigare varit i majoritet ser sig nu inte bara som minoritet utan också som potentiella förlorare i de förändringar som sker.
 
Krastev skriver enkelt och pedagogiskt. En sådan bok man kan läsa en lördag med pauser för lunch och lite grönt te. Spännande, men samtidigt lite otäckt eftersom boken inte presenterar någon självklar lösning eller någon väg framåt som säkrar framgång.
 
Det är inte bara möjligt, utan även troligt, att det kan komma att röra sig rejält i det politiska i Europa och även i Sverige. Det kommer att bända och slita i etablerade strukturer och fastlagda sanningar kommer att ifrågasättas. För de församlingar som låtit politiken bli en stor del av sitt budskap kan det här bli verkligt komplicerat, det är inte självklart att få beröm och framgång i samhället vare sig man tar ställning för den politiska eliten eller för den rebelliska populismen.
 
Som församling är vårt uppdrag är evangelium. Efter läsningen av Krastevs bok blir det här ännu klarar hur viktigt det är att församlingens verksamhet och budskap är fast grundat i den evangelium som vi satts förmedla i vårt närområde och ut över världen. Allt annat riskerar att dra in församlingen i underliga konflikter och farliga lojaliteter.
 
”Jag förde vidare till er det allra viktigaste, vad jag själv har tagit emot: att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv.” (1 Kor 15:3-5)

Worship in Spirit and Truth – A refreshing study of the principles and practices of biblical worship
John M. Frame
P&R Publishing, 1996
 
Den katolska kyrkan och de lutherska kyrkorna har principen att det som inte förbjuds i Bibeln kan vara med I gudstjänsten. Vi ser det på bland annat med religiösa statyer, påbjuden fasta, kyrkoåret och andra traditioner.
 
Den reformerta grenen av kristenheten har istället läst Bibeln så att endast det som föreskrivs i Bibeln hör hemma i gudstjänsten. Westminsterbekännelsen formulerar på det här sättet i kap 21 paragraf 1:
 
”Naturens ljus visar att Gud, som har herravälde och suveränitet över allt, finns, är god och gör gott mot alla, och skall därför fruktas, älskas, prisas, åkallas, förtröstas och betjänas med hela hjärtat, hela själen och med all kraft. Men det godtagbara sättet att tillbe sanne Gud är instiftat av honom själv och så avgränsat av hans egen uppenbarade vilja att han inte får tillbes enligt människors inbillningar och påhitt, ej heller Satans ingivelser, med någon synlig bild, eller på något annat sätt ej föreskrivet i Den heliga skrift.”
 
När Westminsterbekännelsen skrevs var det viktigt att skydda de troende från den katolska kyrkans tvingande traditioner. I dess efterföljd har många församlingar gjort en sträng tolkning och sjunger till exempel endast psaltarpsalmer och då utan instrument samt är väldigt försiktiga med andra helgdagar än söndagar.
 
Men, också en sträng tolkning av gudstjänstfirande enligt Bibelns föreskrifter kan bli en tradition som kanske inte alltid har den fasta grund i Bibeln som man tagit för given. John Frame utgår från Westminsterbekännelsen tradition, men prövar allt mot Bibeln och ger vägledning om hur man kan tänka annorlunda och vidare och ompröva det som blivit traditioner. Mest kontroversiellt i det sammanhang där boken är skriven är att Frame har en öppen attityd till samtida gudstjänstmusik (Contemporary Worship Music).
 
Frame har skrivit en bok som jag kommer att återkomma till ofta för att tänka bibliskt om olika delar av gudstjänsten. Främst känner jag en enorm frihet att bygga gudstjänsten utifrån Bibeln snarare än från lutherska traditioner som vissa gjort till någon slags lag.

Av David Whitworth

Detta är den sista bloggen om de tre reformerta folkslag som gjorde Sverige till sitt hemland. Holländarna kommer nu att uppmärksammas. Reformationen genomborrade den holländska folksjälen.

Gud är allvetande därför är all kunskap Guds kunskap. Den kunskapen är enhetlig och det finns inget utrymme för att dela upp kunskap i teologiska och filosofiska frågor. I likhet med vallonerna och hugenotterna tolkade och tillämpade holländarna Guds Ord i varje sfär av de mänskliga aktiviteterna.

För dessa kalvinister rådde ingen dikotomi mellan det ’andliga’ och det ’världsliga’. De levde inte i spänning mellan två världar utan den andliga präglade deras vardagliga liv och gjorde det till en enhet.

Den holländske reformerte Abraham van Eijck var inkallad till att grunda handelsstaden Göteborg och att bygga hamnen som blev en viktig knutpunkt i handeln med England. Van Eijck blev också ledare för det Nordiska Handelskompaniet.

Bröderna Momma
Många holländska affärsmän flyttade till Stockholm på 1600-talet. Men de främsta var kanske bröderna Momma, Willem, Abraham och Jakob. Många av dessa framsynta kalvinister bodde kring Maria kyrka på Södermalm som blev centrum för de nyinflyttade köpmännen.

Willem från Amsterdam var tjugo år gammal när han besökte Göteborg 1621 med intensioner av att starta ett mässingsbruk vid Mölndalsån men det blev aldrig av. Tjugo år senare bosatte han sig i Nyköping och kom igång med sitt mässingsbruk som exporterade stångjärn till Holland.

Abraham var den första av bröderna som flyttade till Sverige men Jakob följde strax efter. Dessa två bröder ledde Stockholms främsta grosshandelsföretag som exporterade stångjärn, koppar, mässing och tjära. Holland var mottagare av femtio procent av exporten från Stockholm. Bröderna Mommas företag importerade vin, salt kryddor och tyger.

De två bröderna blev mest kända för sin banbrytande verksamhet i Lappland där de började med brytning i koppargruvorna i Svappavaara. De blev senare adlade av Karl XI och fick namnet Reenstierna.

Den svenska exporthandeln förflyttades undan för undan alltmer från Holland till England och England mottog 1669 mer stångjärn än Holland. 1653 tog Abraham och Jakob kontakt med en av de mest inflytelserika hugenotter familjer i London som hade grundat ett av de största handelshus. De inriktade sig primärt på att importera mässing, stångjärn och koppar från Sverige till England.

Momma Reenstierna bröderna hade ett nätverk som i stort sett bestod av reformerta köpmän. Hugenotten Thomas Legendre var brödernas ortsombud i den franska hamnstaden Rouen och var stadens ledande köpman. Han var ägare till ett handelshus och hade senare mycket kontakter med de reformerta i Stockholm.

Framgångarna för bröderna gick överstyr och ledde tyvärr till deras fall, i synnerhet för Jakob Momma. Deras ambitiösa planer att utöka sina affärsverksamheter till att inkludera andra projekt drev dem till lättsinne och planerna blev alldeles för grandiosa. Handeln med stångjärn minskade och några år in på 1670-talet blev det till deras stora fall.

De kalvinska holländarna höll sina gudstjänster till en början i Lillienhoffs hus vid Götgatan som var residens till den nederländske ministern. Senare hölls de i van der Nootska palatset som blev den nederländska ambassaden. 1690 blev detta en lokal för en holländsk reformert församlingsplantering och 1757 köpte församlingen van der Nootska palatset för att ha som sin möteslokal.

En av de äldste i församlingen var slottsträdgårdsmästaren Johan Horleman som adlades till Hårleman 1698 och han var far till arkitekten Carl Hårleman. Medlemmar i församlingen inkluderade slottsstenhuggaren Anders Brokamp, porträttmålaren Martin Mitjens, köpmannen Sophonias Kruger och arbetschef Reinhold Gilfelt. Familjen Grill var ännu inget stort namn men skulle snart bli den ledande familjen i det svenska näringslivet.

Grill familjen
Olikt hugenotterna var de holländska kalvinisterna inte tvungna att fly hals över huvud från sitt hemland. Guldsmeden Anthoni Grill flyttade till Sverige för att han kallades 1658 som riksvärdie till Myntverket i Stockholm. Han gjorde ett namn för sig som: ’kunnig, allvarlig och from man som var skicklig att prägla mynt, hantera vikter och värdera olika länders myntsorter’.

Anthonis barnbarn Carlos och Abraham, byggde tillsammans på 1700-talet ett framgångsrikt handelshus i Stockholm som till sextioåtta procent exporterade till Holland. Abrahams son Claes var också framgångsrik i utrikeshandeln och som ägde ett rederi, skeppsvarv och järnbruk. Han hade ett stort intresse för vetenskap och var medlem i Vetenskapsakademin. Carl von Linné kallade honom ’vetenskapernas stora gynnare’. 1753 blev han direktör i det Ostindiska kompaniet. Det Grillska handelshuset täckte över hela Europa.

’Lite märkvärdigt är det kanske att alla dessa stora handelshus av utländsk och i regel reformert härkomst inte blev ännu mer synliga i Stockholms stadsbild när de utgjorde en så kulturell och ekonomisk ledande samhällsgrupp.’ (Frederic Bedoire).

Var än kalvinismen var allmänt utbredd blev det till stora fördelar och ledde till stora framgångar i industri, kultur, utbildning och vetenskap. Samhällslivet blev innehållsrikare och de troende med utkorelsens lära i ryggraden var helt förvissade om vem de var och syftet med att Gud kallade och utrustade dem för att bidra till samhällets uppbyggelse och välmående. Därför var det lätt för dem att ge sig helhjärtade in i sina respektive kallelser drivna av längtan att förhärliga Gud. Enkelhet och en hög personlig moral var en grund i den kalvinska livsstilen. Denna livsstil gav akt på Guds Ords auktoritet och lära.

Jag lämnar över sista ordet till Frederik Bedoire:
Det skeende som beskrivs…förebådar vårt moderna samhälle. Vi finner avståndstagande till auktoritära system och strävan mot medbestämmande, liksom vilja att skapa ekonomiska, sociala och religiös nätverk utanför den redan etablerade. Som en röd tråd löper högvärderandet av arbetet och det samband mellan kalvinska religionen och handeln med varor och pengar som är en av drivkrafterna till industrialism.