2021 > 06

Av David Whitworth

 
Förmodligen sjunger de flesta av oss när vi är ensamma och kanske oftast i duschen. Jag är inte undantaget. Det kan hända att jag sjunger en och en annan poplåt från 1960-talet. Simon och Garfunkel och Bob Dylan som var popidoler på den tiden spelade in skivor vars texter ibland var fyllda med förtvivlan och hopplöshet. Jag blev troende på 1960-talet och då började jag sjunga en ny sång för Herren. Kristna har ett rikt arv av andliga sånger och psalmer vars texter är så innehållsrika och fyllda av sanning. På ett historiskt sätt har Guds folk alltid varit ett sjungande folk.

Det är tänkt att skriva en ny serie om andliga sångers historia, dess uppkomst, texter och författare. Utgångspunkten är Gud Ord där dessa sånger har sina ursprung.

Det finns, som bekant, olika slags andliga sånger. Paulus beskriver tre sorters; psalmer, hymner och andliga sånger ( Ef 5:19, Kol 3:16). Kommentatorerna är överens om att det är svårt att dra gränser mellan dessa tre, för att de delvis går in i varandra. Ändå kan det vara möjligt att ge en lös definition. Psalmer, våra tankar, helt naturligt, vänder sig till Psaltaren i GT med hänvisning till Luk 20:42. Hymner, Ordet förkommer bara i de två förutnämnda bibelverserna. Hymn, enligt Augustinus, har tre komponenter: den måste sjungas, det måste vara lovsång och det måste riktas till Gud. Andliga sånger, ordet sång eller lyriskt kväde (en dikt som ämnas sjunga) förekommer inte bara i Ef 5:19 och Kol 3:16 utan också i Upp 5.9, 14:3 där ’de sjöng en ’ny sång’ och i 15:3 ’sjunger Moses, Guds tjänares, sång och sången till Lammet’.

Kort sagt framstår det då som om de tre termer som Paulus använder i Kol 3:16 till viss del kan skiljas åt. Allmänt sett hänvisar psalmerna till Psaltaren medan hymner hänvisar till Nya testamentliga lovsånger till Fadern eller Kristus och andliga sånger till sånger som innehåller texter som har ett ledmotiv annat än lovsånger till Gud eller Kristus.

Dessa sånger som har ett rikt innehåll är en källa till glädje och uppbyggelse till Guds folk och inte bara det utan de tjänar också som ett mycket effektivt uttrycksmedel till att vara syndens, tacksamhetens och glädjens bekännelse.

Dessa olika slags sånger upplyfter verkligen själen och främjar till Guds ära. På 80 eller 90-talet spelade ett ’kristen-hårdrocks-band’ sin musik med sånt oväsen så att texterna försvann (tveksamt om texterna var värt att höra!). Kritiken regnade ner på dem, deras gensvar-’vi struntar i kritiken vi spelar hur vi vill’. Hur mycket var detta till Guds ära!

Gamla Testamentet
Den första sången i Bibeln hittar vi i 2 Mose 15:1-18. Bakgrunden till denna, Mose och Israels trossång, är Israels uttåg ur Egypten och räddningen genom Röda havet från Egyptierna. Mose och Israel firade med denna sång. Det som lyser klarast i sången är Gud och Hans väsen. Den är ståtlig, livlig och helig. Sången är vigd till Guds heder och Moses ger Gud äran och triumferar i Honom. Sången börjar med Gud ’Jag vill lovsjunga HERREN, ty högt är han upphöjd’ (vers 1). HERREN är min starkhet och min lovsång’(vers 2). Jämför vers 3: HERREN är en stridsman med Ps 33 10-17. Hans oförklarlighet framförs i vers 11 ’Vem är som du bland gudarna HERRE ?’ och i samma vers är kronan på Guds väsen, ’vem är som du, härlig i helighet’ Guds helighet är Hans härlighet. Sången i vers 18 avsluta med Guds kungavälde ’HERRE skall regera alltid och för evigt’. Mina tankar förs direkt till Händels mäktiga Halleluja kören ur Messias.

Hannas lovsång efter Samuels födelse är en vacker hyllning till Gud om Hans väsen och egenskaper (1 Sam 2: 1-10).

Psaltaren
Psaltaren är Israels gamla sångbok och dess hebreiska namn är ’Tehillim’ som betyder lovsånger. Psaltarens poesi är inte regelbunden, våra sånger och psalmer rimmar, men hebreiska poesi använder det som kallas för parallellism. Detta innebär att två skilda ord uttrycker samma tanke. Psaltarens betydelse var stor för judarna.

Peter Fjellstedt indelade Psalmerna i sex grupper. Jag skall bara ge ett axplock av alla verserna i dessa grupper.

Läropsalmer: 1, 5, 53, 119, 146.

Försoningspsalmer: 6, 32, 51, 143.

Klagopsalmer: 9, 10, 11, 12, 13.

Bönepsalmer: 26, 27, 85, 108.

Lov och tacksägelsepsalmer: 84, 103, 145.

Messianska psalmer: 2, 22, 45, 72, 89, 110.

Indelningen kan inte vara dogmatisk, många av dessa psalmer innehåller andra inslag.

Luther har sagt om psalmerna: ’Var och en, hur det än står till med honom, finner däri ord eller sanningar som är passande för hans sak’.

Peter Fjellstedt: ’Psaltaren är för oss obeskrivligt viktig och dyrbar, ty den är oändligt innehållsrik’.

I Psaltaren möter vi Guds väsen och egenskaper. Vi får en glimt av Jesu inre liv, hur han led och hur han tänkte under syndens tyngder, hans kamp i bön och hans förnedrande, hänförelse och mycket annat. Församlingens inre liv avmålas också. Varje troende kan vända sig till Psaltaren vad än de har behov av för ögonblicket, om det är sorg, rädsla eller ovisshet. När vi är pressade med bekymmer eller i glädjens och tacksägelsens tid, hittas här som ingen annanstans utlopp för hjärtats djupaste tankar, dunkla glädje och smärta.

Dessa psalmer lär oss hur omvändelse och tro fungerar, hur en syndig människa genom Guds Andes nåd övertygas ’om synd, rättfärdighet och dom och flyr till Kristus och bekänner sin synd, anropar Herren om förlåtelse, rättfärdighet och rening genom Kristi blod. Herrens verk i oss fortsätter oavlåtligen. De rättfärdiga lever av tron, strider mot frestelser, kämpar mot fiender, övervinner i Herrens kraft under bön och prisar Herren med tacksägelse och lovsång. Allt detta finns i psalmerna och mer därtill.

Tillbaka till Peter Fjellstedt: ’Psaltaren har i alla tider varit och det skall också bliva för Guds församling intill ändan en outtömlig skattkammare av lärdom, varning, ledning, råd, och tröst.

Psaltarens rika förråd har i alla tider varit en inspirationskälla och ligger till grund för den kristliga sångförfattares mångfaldiga utbud.
 
Höga Visan
Höga Visan eller sångernas sång är en vacker och konstnärlig dikt som tonsatts. Sångens ledmotiv är kärleken mellan make och maka. Man kan läsa sida efter sida om hur boken skall tolkas men om vi tar till oss Paulus ord i Rom 15:4: ’Ty allt som tidigare har skrivits är skrivit till vår undervisning, för att vi genom den uthållighet och tröst som Skrifterna ger skall bevara vårt hopp.’ Då måste vi söka Kristus i Höga Visan eftersom Han är central i GT, om det skall vara till undervisning för oss. Därför tolkar jag det som en allegori. Alltså en allegori om kärleken mellan Kristus och Hans brud församlingen. NT ger oss fingervisning om denna tolkningsmetod. En nyckelvers i sammanhanget är Upp 21:9 här kallas församlingen för ’bruden, Lammets hustru’.

Bibeln utvidgar denna allegori till Kristus och Hans församling. Förhållandet framställs som en sanning på vilken äktenskapet är grundad. I Ef 5:22-23 förklarar Paulus sanningen om enheten mellan Jesus och Hans folk och gör den till grund i relationen i äktenskapet. Enheten som Paulus talar om mellan Kristus och Hans folk är likheten mellan en make/makas enhet. Intensionen med enheten mellan en man och hans fru var att återspegla relationen mellan Kristus och församlingen. Höga Visan är därför en kärlekssång mellan Kristus och hans folk.

Nya Testamentet
Marias lovsång eller magnifikat (Lat. upphöjer) är den första hymnen vi möter i NT (Luk 1:46-56). Sången har sjungits sedan lång tid tillbaka i den kristna kyrkan. Den är en vacker känslofull dikt av vilka den större delen är citat från GT. Vi känner igen Sakarias och Simeons lovsånger (Luk 1:68-79, 2:28-32) där hjärtats hejdlösa glädje tog sig utryck i sång. I Matt 26-30 berättas att Jesus och hans lärjungar efter nattvardens instiftelse sjöng ’lovsången’ syftas på Ps 115- 118 som kallas ’stora halleluja’ och föreskrevs för det judiska påskfirandet. Den mest oförglömliga av alla sånger måste väl vara änglasången den första julnatten (Luk 2:14). Vem av oss fylls inte med beundran för Paulus och Silas som i Filippi offentligt piskades och kastades in i det innersta fängelserummet. Ingen dator eller tv fanns där för att fördriva tiden med! Fötterna spändes fast i stocken och deras kroppar led av svår smärta i det mörka förskräckliga fängelserummet. Ändå sjöng de lovsånger med glädje till Herrens ära (Apg 16:22-25).

Bibeln har varit den mäktigaste inspirationskällan för de kristna sång och psalmdiktarna i alla tider.

Läs hela inlägget »
Etiketter: gudstjänst, musik