Spiritual Warfare – A Biblical & Balanced Perspective
Brian Borgman & Rob Ventura
Reformed Heritage Books, 2014
 
I pingst-karismatiska kretsar kan det ibland bli rätt så uppskruvat kring andlig krigföring. Samtidigt kan det i mer dämpade kristna rörelser finnas en rädsla och ovilja att tala om satan och det övernaturliga.
 

Borgman och Ventura ger ett viktigt bidrag till samtalet om andlig krigföring när de utifrån en textutläggning av Efesierbrevet 6:10-20 försöker ge en både biblisk och balanserad undervisning. Orädda visar de på en andlig verklighet med en satan som river och sliter i kristna. Trygga visar de på hur Gud regerar och håller allt i sin hand.
 
Genom utläggningen av texten ger de god undervisning om hur viktig strategisk bön är och hur vi är i ett andligt krig. Som tillägg i slutet tar de upp tre ämnen:

  • Guds suveränitet och Satan
  • Kan en kristen bli besatt av en demon?
  • Ni kristna, be för era pastorer!

Det vi får är ett bibliskt och balanserat perspektiv, utifrån ett teologiskt ramverk som härrör från reformationen. En bok som rekommenderas, dels för att den andliga verkligheten är på riktigt, dels för att det är en bok som visar hur vi med olika teologiska övertygelser kan mötas i Bibelns undervisning i ett lite kontroversiellt ämne.

Läs hela inlägget »
Etiketter: bön pingst baptist

Av David Whitworth

Helga dem i sanning, ditt ord är sanning
 

Vår helgelse har vida och djupgående verkningar i vår utveckling. Det kristna livet är en uppåtgående spiral. Förståndet spelar en övervägande roll i tillväxten och Jesus är upphovsman till vårt intellekt och hellre än att utesluta vårt förstånd skall vi engagera det till full kapacitet och tänja gränserna.

Grundsatsen till det föregående tar sig uttryck i Jobs ord: ’Så sant Gud lever’ (Job 27:1). Elias dramatiska konfrontation med Kung Ahab i 1 Kung 17:1 erkände han: ’Så sant Herren, Israels Gud lever, honom som jag tjänar...’ Dessa män var väl medvetna om att denna fundamentala, eviga och fullt bindande sanning ligger till grund för alla andra faktorer. Den ger mening, harmoni, form och frihet till alla verkligheter i universum. Vi lever i en orsak och verkan-värld där Gud är första orsak till allt förutom synd. Han är upphovsman till allt som är skönt i livet och härskar över allt det onda. Människans historia är en gudomlig bok som är fullt med faktorer som uppenbarar Gud och belyser en strålande skönhet och helighetens utomvärldsliga frukt. och allt annat är en skugga av verkligheten. Vi är föränderliga och dödliga, Gud är oföränderlig, oändlig och evig.

Så var leder de förgående paragrafer till? Jo, att vi har det främsta i våra tankar som var främst i Jobs och Elias tankar, nämligen en stor medvetenhet om att de levde i Guds närvaro. Alltså, att leva i Guds närvaro under Guds auktoritet och till Guds ära. En förnimmelse av allt det föregående gör djupa spår i förståndet. Genom Bibeln skaffar sig de troende ett gott omdöme som prövar och urskiljer sanning och falskhet och också förstår rätt och fel i handling. En hög utbildning är inte nödvändig för att utveckla sanningens kriterier.

Människans beröring med varandra
Sådan här kunskap är långt ifrån abstrakt. Ett förstånd som ’förvandlas genom tankens förnyelse’ framkallar ett liv som motsvarar förståndets tillstånd. ’Ty ingen av oss lever för sig själv’ (Rom 14:7) och hur vi handlar i hela livets nyanser har sina konsekvenser. Det är som att kasta en sten i sjön som sprider ringar på vattnet. En människas onda gärningar skadar samhället samt en rättfärdig människas gärningar är till dess fördel. Människor har överlag en positiv eller negativ effekt på varandra i sitt berörande med varandra.

Människor är inte avskilda från varandra, hennes existens härleder från andra och hon överför det vidare. Var och en är en länk i en kedja. Vi är alla beroende av andra för livets uppehälle och intellektuella utveckling. Vi är antingen en välsignelse eller ett anatema för andra. Om vi är toxiska källor då kommer farsotens inverkan leva långt efter vi har gott bort. Om vi är rättfärdiga då är vi livets källor som förskönar och förbättrar vår omgivning och lämnar ett spår efter oss som lever vidare efter vår bortgång.

För att förstå den rättfärdigas väg och förändringar som äger rum inuti på den vägen kontra de orättfärdigas väg slår Ords 4:18-19 huvudet på en spik: ’De rättfärdigas stig är lik gryningens ljus, som växer i klarhet, tills dagen når sin höjd. Men de ogudaktigas väg är som djupaste mörker, de märker inte det som vållar deras fall.’ Verserna ger oss principer som förklarar för oss utvecklingens dynamik. En kristen stiger ur mörkret, kallad av Gud från mörkret till sitt underbara ljus (1 Pet 2:9). I början på det kristna livet finns det en strimma av ljus såsom solens uppgång som stegvis stiger högre och högre i strålande klarhet. Kunskap, tro, kärlek, och helighet lyser varje steg tills den dagen ljuset når sin höjd alltså när verket är fullbordat i oss.

Så är inte fallet med de ofrälsta vars väg är som djupaste mörker. Inte nog med att de ragglar omkring och livet är som djupaste mörker, det är också ett skoningslöst nedåtgående läge. Det mest tragiska är att de är okunniga om livet men ändå tror sig vara smarta och upplysta.

Visheten
Om helgelsen skall ta effektivt uttryck i våra liv så måste visheten har sin gång, så var inskaffar vi vishet? Ordspråksboken kapitel två ger kanske det bästa svar på frågan. Ett utkast kan vara till hjälp för att förstå innehållet. Detta kapitel kan indelas i tre rubriker: Vishetens förutsättningar vers 1-5. Det finns inte någon genväg till vishet, det är ett hårt arbete som gäller i Bibel. Vishetens förvärv vers 6-11. Söker vi vishet med hela vårt hjärta då kommer Herren att ge vishet (vers 6) och visheten skall komma in i hjärtat och bli till fröjd för själen (vers 10). Vishetens frukt vers 12-22. Vishet skall vara räddningen i livets alla nyanser. I vers 16 står det: ’Visheten skall rädda dig från den främmande kvinnan’, principen gäller också för kvinnor i förhållande till män. Den vishet vi söker är i Kristus ’som Gud för oss har gjort till vishet, rättfärdighet, helgelse och återlösning’ (1 Kor 1:30, jfr Ords 8:22-36).

Den frälsande tron som vi får som en gåva (Ef 2:8) är källan genom vilken vi utvecklas i förstånd, känslor och vilja (helgelse). Ibland kan det kännas som att vår tro inte räcker till och orsaken kan då vara fel fokus på vår tro. Vår tro är på Gud och inte på tro. Övar vi upp vår tro på Guds löften då kommer den att växa och bli starkare. Det börjar med att landsätta den lilla tro vi har.

Härlighetens stigande spiral
I 2Pet 1:1-8 är tro grunden vi bygger på för att utveckla framåt och uppåt. Nyckelkomponenten är en levande och tilltagande kunskap om Kristus. Frågan är, är Gud verklig för oss? När vi läser Bibeln och ber är vi medvetna om att vi är i gemenskap med Gud i Jesus Kristus? Den första prioriteten för de troende är att sträva efter att lära känna Kristus alltså allt Han är och allt Han har gjort. I samband med vår kunskap om Gud är strävan också efter Guds likhet. Petrus uttrycker det som att vi skall: ’få del av gudomlig natur’ (vers 4). Det betyder att återspegla de gudomliga egenskaperna och i sitt väsen ge livet sin gudomliga kvalité.

Guds likhet får sin näring i allt som hör till liv och gudsfruktan och som Guds gudomliga makt har skänkt oss genom kunskap om honom (vers 3). Genom allt som hör till liv och gudsfruktan har Han gett oss sina dyrbara och mycket stora löften (vers 4). Petrus siktar på det Nya Förbundet med alla de löften som är dyrbara och mycket stora eftersom de innehåller andliga och eviga rikedomar som vi tar till oss och omsätter i praktiken.

Petrus tar nästa steg i logisk ordning och omsätter allt de föregående i praktiken. Han börjar i vers 5 med en uppmaning att: ’Gör därför allt ni kan’ eller sträva efter och bruka alla andliga muskler. Till vilket syfte? ’för att i er tro visa ’. Ordet ’visa’ har en starkare innebörd och det betyder förse rikligen. Petrus fortsätter att förse rikligen er tro med ’dygd.’ Ordet dygd betyder moralisk kraft eller moralisk energi, vår tro skall då vara levande och aktivt. ’I dygden insikt,’ insikt är en bra översättning och det betyder upplyst kunskap och intelligens. Denna slags insikt får man inte genom att koppla bort förståndet, då den hör ihop med österländsk mysticismen. Insikt har en biblisk förankring och det är denna som skall fylla våra tankar istället och förvandla oss (Rom 12:2). ’I insikten självbehärskning’, då vi får räkna med prövningar och problem från satan, världen och köttet och för att stå emot krävs det självbehärskning och självdisciplin. Denna lära är inte populär för att det går stick i stäv med världens värderingar. ’I självbehärskning uthållighet’, dvs tålmodig ståndaktighet bär oss fram i livets alla omständigheter. ’I uthållighet gudsfruktan’, den största målsättningen för oss i livet är att förhärliga och ära Gud framför allt annat eftersom Han har skapat oss för sig själv. ’I gudsfruktan broderlig kärlek’, detta är en hänvisning till våra syskon i Kristus. Kärleken sträcker sig ut till alla människor. Kärlek är ett val och inte en känsla. Inte heller är den blind utan är: ’rik på kunskap och förstånd i allt’ (Fil 1:9 Reformationsbibeln).

Varje beståndsdel är en del av en fortskridande helhet. Vår målsättning är att vi behärskas av alla dessa dygder så att det blir en helhet i oss. Det finns logik i allt detta som Petrus beskriver i hans andra brev första kapitel.

Följer vi härlighetens väg som beskrivs i dessa verser då kommer vi att växa till, bli verksamma och fruktbärande vad gäller kunskap om vår Herre (vers 8). Saknas det så blir effekten motsatsen (vers 9). I vers 11 visar Petrus oss det gemensamma målet: ’Då skall ni få en fri och öppen ingång till vår Herre och frälsare Jesus Kristi eviga rike’.

Det är min bön och förhoppning att alla som har följt serien om helgelse har eller kommer att begrunda denna underbara lära. Det har med vår eviga destination att göra och som Paulus utrycker så väl i Kol 1:27: ’För dem (hans ’heliga’ v 26) ville Gud gör känt vilken rikedom på härlighet hedningarna har i denna hemlighet-Kristus i er, härlighetens hopp’. Undret är att vi förhärligar Gud mest när Gud är mest förhärligad i oss med den härlighet Han förhärligar oss med. Gud skapade oss för sin egen ära därför är det helt naturligt att ära honom i hela vårt förstånd, känslor och vilja som återspeglas i vår livsföring. Vi har ingen val i saken: ’Och var och en som har detta hopp till honom renar sig liksom han är ren’ (1 Joh 3:3).

Läs hela inlägget »
Etiketter: helgelse

tungotal tänkande tjänande
Daniel Alm
Libris förlag, 2019
 
I församlingsledningen går vi igenom stycken av Daniel Alms nya bok i varje samling. Vi dras med i visionen och får kreativa idéer om vad vi kan göra i den stad och det sammanhang vi finns i. En spännande och utmanande bok som är väl värd att gå igenom i grupp.
 
Här är några onyanserade reflektioner i det lite speciella forum som den här bloggen utgör:

  • Det finns ett slags teologiskt etablissemang som vill göra Pingst till en allmän-evangelikal mellanmjölk. Man läser George Eldon Ladd, John Howard Yoder och Stanley Hauerwas. Man låter sig formas av Willow Creek i gudstjänstform och Global Leadership Summit modellerar ledarskap. Allt det här kan säkert vara bra, men resultatet blir ju något annat än klassisk pingst. Här kontrar Daniel Alm med undervisning om tungotal, andedop, och Jesu snara återkomst med ton och attityd som inte bara är klassisk pingst utan också är en del av den världsvida pingst-karismatiska rörelse som med sprudlande energi sprider budskapet om Jesus över världen och förändrar människors liv genom mötet med Jesus och med det förändrar hela samhällen. Och till det förmedlar Alm ett enkelt evangelium om Jesus Kristus och honom som korsfäst, ett budskap om Jesus som vi känner från väckelsetider. Tack Daniel för att Pingst återigen är spännande!
  • Samtidigt så finns det en rörelse i pingst-karismatiska kretsar som tröttnat och skapat sin egen värld. Med egna Tv-kanaler, egna profeter och en attityd av att dra sig undan allt etablerat. Många drar åt udda högerpartier och alternativa media. Här kontrar Daniel Alm med det diakonala perspektivet och visar hur Pingst både är och kan blir en rörelse känd för sin kärlek och praktiska omsorg om dem som har det svårt. Tack Daniel för att Pingst är en rörelse som är bra och viktigt för vår stad och för Sverige!
  • På hemsidan www.baptisternashistoria.se har vi antagit 1689 års baptistbekännelse som teologisk grund för vårt samarbete. Ur det perspektivet kan man väl säga så att det inte är konstigt att en bok som förmedlar en ogenerat pingst-karismatisk och diakonal vision skaver på vårt perspektiv ibland. Men, så får det vara. Vi står fast vid vår vilja hjälpa svensk frikyrkorörelse att gå i fruktbar dialog med internationell frikyrkohistoria och med motsträviga teologer och ledare från olika historiska epoker och olika teologiska riktningar. Tack Daniel för att du vågar formulera dig tydligt så att det skaver, det är så teologi utvecklas!

 
Tillbaka till det lite mer nyanserade. Daniel Alm förklarar enkelt och klart en vision för en progressiv pingst-karismatisk och diakonal pingströrelse. Väl lämpad både för enskild läsning och som samtalsunderlag för församlingsledningar och studiegrupper.
 
Är det här en bra vision för svensk pingströrelse eller för svensk frikyrklighet? Det är ett annat samtal, med Daniel Alm har genom sin tydliga framställning gett en god utgångspunkt för ett sådant samtal.

Läs hela inlägget »
Etiketter: pingst böcker

Av David Whitworth

 

Helga dem i sanning, ditt ord är sanning


Utgångspunkten för denna serie började med den avsaknad Guds härlighet i människan (Rom 3:23). Jag har försökt att visa vad det betyder att sakna Guds härlighet, tillståndets uppkomst och personliga och historiska konsekvenser. Gud agerade i tid och rum genom Kristi korsfästelse för att förhärliga och hävda Hans namn utifrån vilken Han frälser människor och återställer Kristi avbild och den saknade härligheten i dem.

Passiv helgelse
I sista bloggen fokuserade vi på Fil 2:12 och det ansvar vi har att arbeta på vår frälsning alltså aktiv helgelse. Vår fokus är nu på vers 13: ’Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske’ detta är passiv helgelse. Alla dessa bloggar kulminera i denna vers. Hans vilja är att vi helgas: ’Detta är Guds vilja: att ni helgas, att ni avhåller er från otukt’ ( 1Tess 4:3). Det verk som Gud började i oss var Paulus övertygad om att det kommer att fullbordas: ’Jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag (Fil 1:6).

Helgelse är en växande likhet med Kristus. Vi är förutbestämda, men vad är vi förutbestämda till? Jo, till att formas efter Kristi avbild (Rom 8:29). I Efesierbrevet 1:4 står det: ’liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom’. Jesu helighet är Hans härlighet och syftet med vår frälsning är att stegvis återspegla Hans härlighet: ’Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden’ (2Kor 3:18). Lägg märke till att helgelse är Andens ämbete.

Kristi härlighet uppvisas och skildras i Skriften. Heliga Anden upplyser förståndet och stimulerar hjärtat till att beskåda härligheten. Han leder oss i sanningen och visar oss dessa saker så till den grad att Kristi härlighet uppfyller tankarna, fångar hjärtat och styr viljan. Vi är alltmer förvandlade från denna världs vanor och värderingar till Jesu avbild. Det är i Kristi ansikte som Guds härlighet skimras: ’Ty Gud som sade: ”Ljus skall lysa fram ur mörkret”, han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken’.(2 Kor 4:6).

I en värld där människan uppmanas till att skapa ett gör-det-själv identitet och därigenom en illusorisk frihet är helgelse befriande. Den skapar i oss vår sanna identitet, alltså Kristus i oss och vi i Kristus vars härlighet återspeglas i oss i stigande grad till den dagen vi träder fram i härligheten och Guds verk är fullbordat i oss. Kort sagt, vi blir sanna ädla människor i Kristi likhet. Vem av oss vill inte uppleva detta?!

Kristi härlighet
Vad innebär då detta att återspegla Kristi avbild och härlighet? Se på Hans mildhet, ödmjukhet, böner liv, Hans andes fattigdom, själv-förnekelse, iver för sin Faders ära och längtan efter människors frälsning. Lägg märker till harmonin och symmetrin mellan Hans förstånd, känslor och vilja.

Den vackraste beskrivningen av Kristi skönhet i hela Bibeln måste vara den poetiska beskrivningen som hittas i Höga Visan 5:10-16. För oss i denna tidsålder kan språket låta främmande. Det behövdes det finaste och vackraste hebreiska poesi för att måla en tavla av Jesu skönhet och här brukas de vackraste jämförelserna och rikaste uttrycken. Detta faller utanför bloggen för att ge en utläggning om alla kroppsliga delar som ger uttryck för Kristi bländande egenskaper och härlighet. Men ett exempel kan vara till hjälp, i vers 10 brudens ord (församlingen) om brudgummen (Kristus): ’Min vän är strålande vit och röd, ypperst bland tiotusen’. Hans utseende ’är strålande vit och röd’ och är en bild av fullkomlig skönhet och hälsa. Enligt experterna är hebreiska för vit något som är illuminerade genom solen. Det talar till oss om Kristi gudoms glans som brinner med härlighetens sken. Röd talar till oss om Kristi blods bestänkta klädnad som slaktade lammet. I Kristus är Gud och människan förenade. Naturen speglar också Kristi härlighet likväl är det en blek jämförelse.

En växande förnimmelse om Kristi härlighet åtföljs av en växande avsky för synd som med sorg och bekännelse inför Gud resulteras i en längtan efter helgelse. I pånyttfödelse är Guds Ords ’oförgänglig säd’ planterad i hjärtat (1Pet 1:23) som vi såg i definitiv helgelse. Det är helighetens oförgängliga säd som växer i oss och som mognar till Andens frukt: ’Kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning’(Gal 5:22,23). Är vi i Kristus och Kristus är i oss så kommer vi att bära rik frukt eftersom Han är den sanna vinstocken och vi är grenarna. Detta är Jesu ord i Joh 15:1-8. I vers 8 står det: ’Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar’.

Ett sätt som Anden helgar oss som nya skapelser i Kristus är att fördjupa och förstärka det gudomliga livet i själen. I varje troende finns ett andligt liv och detta livet är från Gud. Vi är därför delaktiga av gudomlig natur (2 Pet 1:4). Om Guds liv i själen fördjupas, växer och är hälsosam och stark, fyller alla våra tankar, som ’gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus’ (2 Kor 10:5) då förkovras helgelsens stora verk i oss.

Frestelser och prövningar
Besvikelse, svek, sjukdom, problem på arbetsplatsen, arbetslöshet, ålderdom, problem i skolan och problem i familjen och mycket mera. Låter allt detta bekant? Är allt detta brist på tro? Meningen är ju att vi skall vara friska och framgångsrika. Är det sant? Jag påstår utan förbehåll att det är en av de största lögnerna som propageras i dagens kristendom. Kan jag stödja detta påstående? Med fullständig visshet.

Vad betyder då frestelser och prövningar för de kristna? Jakob. Petrus och Paulus berättar för oss i klar text.

Paulus förutsätter att allt som händer i eget och de troendes liv samverkar till det bästa (Rom 8:28). Principen styrde hans tänkande så till den grad att han kunde säger: ’Tacka Gud under alla livets förhållande. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus’ (1 Tess 5:18). Om det var någon människa som led så var det Paulus. Läs 2 Kor 11:23-27! Han var en man med ett gigantiskt intellekt och sade inte något på måfå ändå och han var väl förankrad i verklighet. Hur samverkar då allt till det bästa och vad är Guds vilja?

Lidandets smältdegel behövs i helgelsens fortlöpande. Vi alla, frälsta så väl som ofrälsta, upplever lidandet: ’Men människan föds till lidande, liksom eldgnistor flyger mot höjden’ (Job 5:7). För de troende finns det ett syfte med lidandet. ’Han vet vilken väg jag har vandrat, prövar han mig, skall jag komma ur prövningen som guld’(Job 23:10). Job hittade nyckel till allt elände han upplevde (läs kap 1 och 2), alltså att Gud förgyllde Job samt Han förgyller oss i våra prövningar. Petrus betonar också syftet med prövningar: ’Gläd er därför, om ni nu en kort tid måste utstå prövningar av olika slag. Äktheten i er tro är långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld…’(1 Pet 1:6,7). Hamnar vi i lidandets smältdegel är det för att luttra vår tro som i processen blir det värdefullaste guld. Prövningar bränner upp hjärtats skräp (kvarstående synd), luttrar känslorna och utvecklar förståndets krafter.

Genom prövningarna ’vi förvandlas till en och samma bild, (Kristus), från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren Anden’. Nya Testamentet är talrikt i ämnet. ’…vi jublar också mitt i våra lidanden, eftersom vi vet att lidandet ger tålamod, tålamodet fasthet och fastheten hopp’ (Rom 5:3,4). Lidandets effekt är ståndaktighet. Jakob säger samma sak: ’Räkna det som den största glädje, mina bröder, när ni råkar ut för alla slags prövningar. Ni vet ju att när er tro sätts på prov, så gör prövningen er uthålliga.’ (Jak 1:2,3). Det är inte prövningar i sig som vi gläds åt utan frukten som följer.

Paulus vill uppmuntra och trösta oss i vårt lidande: ’Jag hävdar att den här tidens lidanden väger lätt i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras och bli vår’ (Rom 8:18). Ge inte upp! Tappa inte modet! Ljusets kunskap om Guds härlighet som strålar fram i Kristi ansikte har lyst upp våra hjärtan (2 Kor 4:6). Varför? Paulus fortsätter i vers 7: ’Men denna skatt (Guds härlighets sken) har vi i lerkärl, (kroppen) för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från oss.’ Eftersom vi har Guds kraft dukar vi inte under i vårt lidande. Visst väger det tungt men säger Paulus i vers 8 och 9 av samma kapitel: ’Vi är på allt sätt trängda men inte utan utväg, rådvilla men inte rådlösa, förföljda men inte övergivna, nerslagna men inte utslagna.’

Paulus vill att vi skall se vårt lidande i evighetens perspektiv. I vers 17 säger han: ’Ty vår nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt, bereder åt oss på ett oändligt rikt sätt en härlighet, som väger tungt och varar i evighet.’

Påståendet att lidande är en brist på tro är absurd. Vår tro växer under lidandet som jag har bevisat och som vår tro växer kommer Kristi härlighets avbild återspeglas i oss. Vem av oss vill missa ut på det?

Läs hela inlägget »
Etiketter: helgelse

Av David Whitworth

Helga dem i sanningen, ditt ord är sanning


Den avgörande frågan för oss i helgelsen är var har vi vår skatt? Herrens ord är genomträngande i frågan: ’Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara’ (Matt 6:21). Ordet skatt i sin ursprungliga form är ett ställe där något förvaras, samlas eller sparas i en skattkista eller i ett förråd. Sammanhanget i Matt 6 betyder att vår skatt (ägodelar) finns i det som hjärtat är helt upptaget av. Utfallet är: ’Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen’ (Matt 12:34). Sport, hobby och mycket annat kan också fylla våra hjärtan Det finns inte något utrymme för neutralitet i frågan. Har vi vår skatt i himmelen då tänker vi på det är som där ovan och inte på det som är på jorden (Kol 3:2).

En längtan efter att vara helig är bevis på att Gud genom helige Anden är verksam i oss. Paulus säger i Fil 2:12-13:’så arbeta med fruktan och bävan på er frälsning…, Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske’. Versen är kärnpunkten i helgelsen och innehåller två moment, nämligen, aktiv och passiv. Vi återkommer till dessa verser lite senare.

Vi är nya människor i Kristus med nya naturer men ändå har vi spår av synd kvar i oss som vi tampas med. Vi är pånyttfödda men ändå har vi inte nått fullkomlighet. Vi upplever högmod, avundsjuka, själviskhet och sexuella lustar osv. Varje kristen har ett problem med återstående synd och vill veta hur man kan besegra den. Alltså den bibliska läran om fortlöpande helgelse är svaret.

Det är den helige Andens ämbete att verkställa helgelse i oss: ’Ni är av Gud, Fadern, förutbestämda till att helgas genom Anden’ ( 1 Pet 1:2). Detta sker eftersom Anden bor i oss: ’Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er? (1 Kor 3:16). Längtan efter helgelsen kommer som en följd av att förstå Guds helighet och vår synd. En medvetenhet om synd växer i oss från den första dagen vi frälstes. Anden, eftersom Han är helig, visar oss våra synder stegvis. Synder som jag för ett halvt sekel sen inte tänkte på kommer fram i ljuset genom Andens upplysning i en växande medvetenhet om Guds helighet. Alltså har vi alla omedvetna synder att tampas med som Gud stegvis visar oss.

Helgelsen är ett verk som berör hela människan - hennes förstånd, känslor och viljan som sätta henne i stånd med helighet. Verket börjar alltid med förståndet som förvandlas genom förnyelsen (Rom 12:2). Förståndet är som ett slagfält där sammandrabbningen är antingen vunnen eller förlorad, där förståndet antingen förvandlas eller förvrängs och som påverkar känslorna och viljan.

Helgelsens medel
Frågan är vad är medlet som Anden brukar i helgelsen? Bön och Ordet är svaret. Herrens bön för sina lärjungar och för oss är ’Helga dem i sanningen, ditt Ord är sanning’ (Joh 17:17) som kan anknytas till Rom 12:2.Det är Anden som genom Bibeln helgar och förvandlar oss. Det finns inte någon genväg till helighet. Det kräver att vi begrundar och genomtränger Ordets läror och att oupphörligt genomdränka vårt förstånd och förvara Ordets läror i minnet. Hur kan vi ha höga förväntningar om att Kristi avbild bli återställd i oss om vi knappt läser Bibeln? Den är den enda källan som visar oss vad helighet är och därför är en intim gemenskap med Kristus genom Ordet den enda vägen framåt.
 
Utan bön är det föregående utan inverkan. För att förstå sanningen behöver vi Anden att upplysa oss i vårt förstånd eftersom Han är sanningens Ande: ’Men när han kommer, sanningens Ande, då skall han föra er in i hela sanningen’ (Joh 16:13), Paulus bön för Efesierna var ’Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Fader, skall ge er vishetens och uppenbarelsens Ande, så att ni får en rätt kunskap om honom’ (Ef 1:17). Intim gemenskap med vår Herre i bön är lika viktig som gemenskap med Honom i Ordet. Ståndaktighet i bön är förutsättningen för framsteg i helgelse och att återgå till Gud gång efter annan med samma bön om helgelse. Vi måste gå till Honom i tro och övertygelse om att vi får svar och då kommer våra förväntningar att inträffa. Det vi strävar efter i bön och i Ordet uppenbarar vem och vad vi är.

Det finns två moment i fortlöpande helgelse, nämligen, aktiv och passiv och både delarna har sina källor i Guds verk i oss. Anden aktiverar en längtan i oss efter att vara heliga ’ske din vilja’ kommer som en konsekvens av Andens verk och är helgelsens natur. Eftersom ’det är Guds vilja att ni helgas’(1 Tess 4:3) gäller det för oss att kuva våra viljor under Hans vilja. De troendes helighet knyts alltid till lydnadens mått. När den troendes vilja sammansmälts med Guds vilja blir gensvaret: ’Herre om det är din vilja att jag skall vara helig gör mig då helig i kropp, själ och ande. Tygla alla mina synder och bryt kraften i köttets begär. För alla mina tankar, känslor och ord till lydnad under din vilja’. För att nå ett sådant tillstånd behövs fullständig ödmjukhet.

Ödmjukheten krävs för att vi är involverade i krigsföring mot världen, köttet och djävulen. Att försöka kriga i egen kraft är dömd till misslyckande. Därför vägleder Paulus oss i detta i Ef 6:10-18. Kriget är andligt så vår vapenrustning är andlig. Förutsättningen är att vi är ’starka i Herren och hans väldiga kraft (vers 10) eftersom satan är starkare än vi (vers 12). Det behövs vapenrustningens alla delar för att ’står emot djävulens listiga angrepp’ (vers 11). Sedan han har beskrivit fienderna (vers 12) visa han oss hur vi klär oss i vapenrustningens alla delar (vers 13-17) innan han avslutar med uppmaningen till bön (vers 18).

Aktiv helgelse
Nya testamentet är fullt av uppmaningar till oss att sträva efter helgelse: ’Då vi alltså har dessa löften, mina älskade, så låt oss rena oss från all besmittelse från kött och ande och i gudsfruktan fullborda vår helgelse’ (2 Kor 7:1). Paulus uppmaningar är nyanserade som i Kol 3:2 ’Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden’ och fortsätter i vers 5: ’Döda därför era begär som hör jorden till’. Vad tänkte Paulus på med sin uppmaning att tänka på det som är där ovan? Han lämnar oss inte till att försöka lista ut svaret, han lämnar aldrig något åt slumpen. Svaret hittas i Fil 4:8, ’allt som är sant och värdigt, rätt och rent, allt som är värt att älska och uppskatta, ja, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant’.

Romarbrevet 6 är ett kapitel fullt med praktisk undervisning om aktiv helgelse. Vi är förenade med Kristus i Hans död och uppståndelse (vers 5) som betyder att den gamla människan är korsfäst med Kristus och är död och vi är nya människor i Honom. Synd har inte längre någon makt över oss (vers 5-8). En full medvetenhet och insyn av detta är av yttersta vikt för att vi kan göra framsteg i helgelse och bli Kristus lika.
 
Paulus följer upp vårt tillstånd i Kristus med att visa oss den praktiska handlingen i aktiv helgelses väg fram. Om synd inte längre har makt i oss då behöver vi inte längre ställa våra lemmar (ögon, öron, mun, armar, händer, ben och fötter) i orättfärdighetens tjänst. Då vi inte är längre slavar under synd är vi nu fria för att ställa våra lemmar i rättfärdighetens slavtjänst till helgelse. Om vi är Guds slavar då blir frukten att vi helgas och till slut får evigt liv (vers 12-23).

Allt detta är bara en liten bråkdel av Nya testamentes undervisning i aktiv helgelse lära. Vill vi veta Guds vilja för oss? Det har vi här i helgelsens första del ’så arbeta med fruktan och bävan på er frälsning.’

Nästa blogg kommer att fokusera på passiv helgelse ’Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske.’

Läs hela inlägget »
Etiketter: helgelse

Thinking Theologically
Eric D. Barreto, red
Fortress Press, 2015
 
Hur gör man när unga människor kommer till en teologisk högskola med en massa kristna fördomar som de fått ifrån de levande församlingsgemenskaper som format deras tro och bekräftat deras kallelse till tjänst? Ja, man har en kurs som avprogrammerar och förbereder för ett nytt spännande och progressivt tänkande grundat på vänsterideologi. Det är svårt att se annat än att det är så den här boken kommit till.
 
Alltså, kontrasten mellan att göra slutkorrekturen av en rätt så konservativ baptistkatekes och så ta en paus en lördag förmiddag med denna bok. Å ena sidan bibelförankrad teologi som är i harmoni med den historiska kyrkans tro och liv, å andra sidan en bok för färska teologistudenter som ifrågasätter allt det.
 
Nu har jag själv läst en kurs i Nya Testamentet för Eric D. Barreto och uppskattar honom som lärare, grips av hans vilja att förmedla en kristen teologi som gör världen till en bättre plats. Och ja, visst behöver vi göra upp med en del torra traditioner, sociala orättvisor och förtryckande strukturer. Men, som helhet så får den här boken mig att fundera över framtiden för det man kan kalla den protestantiska mittfåran.
 
Kanske är det ingen slump att det är progressiva och rätt-tänkande Equmeniakyrkans ledare som uttalar sig i tidningarna om det allvarliga läget med medlemstappet medan Daniel Alm som leder den otidsenligt konservativa pingströrelsen mest går på om hur Sverige ska förändras genom tungotal och kärleksfull omsorg och i det tycks få rätt så många med sig.
 
Och mitt i allt så växer några nya baptistförsamlingar fram i Sverige, församlingar som står fast vid klassisk kristen tro förklarad in i en senmodern och multikulturell samtid. Jag hör deras röster, ber med dem och gläds …

Läs hela inlägget »

According to Plan
Av Graeme Goldsworthy
IVP Academic, 2002
 
I äldre tider var man ofta bättre på att tolka ett bibelstycke i ljuset av den stora berättelsen, Jesus stora räddningsplan, Guds hela plan för skapelsen. Goldsworthy visar hur detta sätt at läsa och förkunna Bibeln är fullkomligt relevant också idag och tar med oss på en genomgång av Bibelns huvudtema. På ett mycket fint sätt får vi se hur Gamla och Nya testamentet hänger ihop i den stora berättelsen om Jesus.

Läs hela inlägget »

av David Whitworth
 

Helge dem i sanningen, ditt ord är sanning


Läran om helgelse och helighet är kronan på Guds frälsningsverk i de troende. Denna blogg handlar om helgelsens förutsättningar.
 
Jag kommer inte att skriva om läran som en teoretiker utan någon som har ett halvt sekels erfarenhet både kunskapsmässigt och praktiskt. Fortlöpande helgelse är för mig ett kärt ämne som ligger mig varmt om hjärtat och jag hoppas att ni blir gripna av detta också. Jag lägger inte beslag på att vara expert. Det har varit och är ibland smärtsamt eftersom antingen världen, köttet och djävulen har fått övertaget. Varför betyder detta så mycket för mig? Kort och gott eftersom jag kontinuerligt omformas och förvandlas till Kristi avbild. Alltså till en sann ädel människa som är Guds vilja och verk i mig och i alla troende. Men det stannar inte upp med mig själv, utan att mina ständiga böner för familjemedlemmar och vänner som är frälsta är att Gud också helgar dem. Om Herren ber för min och mina syskons helgelse i Kristus så är det med glädje och kärlek jag ber för deras helgelse. Om jag blir tillfrågad av andra om vad de skall be för är svaret alltid detsamma-min helgelse, eftersom allt annat ställs under detta underbara verk i mig.
 
Det är på modet att tala om flygskam och klädskam men den största skammen är syndens skam. Sådan skam upplevde Jesaja efter han fick en förkrossande vision om Guds helighet som väckte en medvetenhet om hans syndfullhet: ”Ve mig, jag förgås! Ty jag är en man med orena läppar och jag bor ibland ett folk med orena läppar, och mina ögon har sett Konungen, Herren Sebaot”. (Jes 6:5). Utan en medvetenhet om synd och allt som det innebär kommer vi aldrig ha en längtan till att helgas.
 
Guds härlighet
Helgelsens nödvändighet i de troendes liv vilar på Guds helighet. Det är Guds fullständiga renhet som står i centrum. Han kan inte annat än att avsky synd och straffa den och kan inte ha någon beröring vid den. Guds helighet lyser klaraste på Jesu Kristi korsfästelse. Hans renhet och rätt åskådliggörs, Kristus i sin person bar vår synds skuld och straff och uppfyllde lagens krav på död och rättfärdighet och stillade sin Faders vrede på oss som vår ställföreträdare. Så nu ’Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet’ (1 Joh 1:9). Förlåtelse gottgör Guds rättfärdighet och rengöring gottgör Hans helighet. Det är Hans blodsutgjutelse på korset som renar oss från våra synder. (1 Joh 1:7, Upp 1:5).

Guds helighet, som uppenbarades på korset, ledde Paulus till att beskriva evangeliet i följande ord: ’Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet - han som är Guds avbild’ (2 Kor 4:4). ’Detta enligt det evangelium om den välsignade Gudens härlighet’(1 Tim 1:11). Därför handla evangeliet först och främst om Guds och Kristi härlighet, detta är den goda nyheten. Den kan uttryckas så att härlighetens evangelium är evangeliets härlighet.

Ut ur korsets härlighet och helt på grund av det börjar Guds verk i oss. Hans frälsande nåds syfte är att gör oss heliga. Jag hör och läser anklagelsen ibland att utkorelsens lära gör Gud godtycklig och att Han frälser på måfå men den är en grov anklagelse som saknar grund. Paulus ger klart besked om utkorelsens syfte: ’liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom, (Kristus), för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom’. (Ef 1:4). Heligheten måste ha ett mönster för att det skall betyda någonting. Detta mönster är inte mindre än Gud själv: ”Ni skall vara heliga, ty jag är helig”(1 Pet 1:16). De flesta kommentatorer säger att det är en befallning men jag tror att det innehåller både befallningen och löftet som kommer att bli uppenbar.

Vår härlighet
I den första bloggen om helgelsen citerade jag Rom 3:23: ’Alla har syndat och saknar härligheten från Gud.’ Guds härlighet fattas hos oss, det är något som vi har ett stort behov av. Guds härlighet är Hans helighet: ’Vem är som du, härlig i helighet, (2 Mose 15:11). Så vad menar Paulus med att vi saknar Gods härlighet? Sättet att svara på frågan är att se vad andra verser har att säga om härligheten. I Romarbrevet 2:7: ’evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet,’ och i vers 10: ’men härlighet, ära och frid över var och en som gör det goda, främst över juden och även över greken,’ vidare i 5:1,2: ’Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet’. Vi fortsätter i kapitel 8 som innehåller ett antal verser, vers 18: ’Jag hävdar att den är tidens lidande väger lätt i jämförelse med den härligheten som kommer att uppenbaras och bli vår’, i vers 30: ’Och dem som han har förutbestämt har han också kallat. Och dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga. Och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat’.

Låt oss då fortsätta i 2 Kor 3:18: ’Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom herren, Anden’. Vad menar Paulus med alla dessa verser? Han är inte färdig än. I 2 Kor 4:6: ’Ty Gud som sade: ”ljus skall lysa fram ur mörkret”, han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken’. Vidare i 4:17: ’Ty vår nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt, bereder åt oss på ett oändligt rikt sätt en härlighet, som väger tungt och varar i evighet’. Vår Herre uttryckte det så här i Joh 17:22: ’Och den härlighet som du har gett mig har jag gett dem’.

Jag har citerat många verser men varför? Jo för att vi skall förstå vidden och tyngden av denna överväldigande bibliska lära. Men vad betyder alla dessa verser? Enligt D. Martyn Lloyd-Jones betyder det att åskåda Guds härlighet och glädja sig åt det. ’Ty Gud som sade: ”Ljus skall lysa fram ur mörkret”, han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan’. Varför? ’För att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken’. Han, (Lloyd-Jones), fortsätter att förklara att en kristen är en människa som har fått ta emot en uppenbarelse om Guds härlighet. Hon vet någonting om Guds härlighet och gläds åt det. Det är allting för henne och det är störst av allt.

Han förklarar vidare att vi inte bara åskådar Guds härlighet som dessa verser påstår utan också att vi är delaktiga i den. I 2 Pet 1:4 påminner Peter oss om att vi få del av gudomlig natur: ’Genom dem har han gett oss sina dyrbara och mycket stora löften, för att ni i kraft av dem skall få del av gudomlig natur’. Vad vidrig synd är, det berövar oss Guds härlighet men tack Gud för att han återställer den saknade härligheten i oss. Finns det nu en längtan i oss att återspegla Guds härlighet i våra liv?

Nästa gång fortsätter vi att utveckla denna underbara lära.

Läs hela inlägget »
Etiketter: helgelse

av David Whitworth


Helga dem i sanning, ditt ord är sanning


Vår tidsålders postmodernism särpräglas av en otrolig längtan efter att förverkliga sig själv, ’reinvent yourself’, drömma drömmen och leva ut den. Man kan vara allt man vill, det enda som behövs är att du tror på dig själv. Alla vill leva längre men ingen vill bli äldre. Allt detta är den moderna människans identitetskris som hon på alla möjliga sätt försöker rädda sig ur genom att sträva efter en egen identitet. Författaren till Predikarens bok ville också skapa egen identitet och han sparade inte på varken kraft eller medel i sitt sökande i alla livets områden för att skaffa sin identitet. Det bevisade sig vara fruktlöst och slutsatsen talar sitt eget språk: Allt är ju förgängligt och ett jagande efter vind (Pred 2:17)

För de troende är vår identitet förknippat till vad vi är i Kristus och vad Kristus åstadkommer i oss. Helgelseläran lär ut dessa två aspekter och vad de medför.

Helgelse lär oss att vi är helgade och att vi helgas. Liksom vår kallelse, pånyttfödelse, rättfärdiggörelse och adoption eller barnaskap är Guds verk och en engångsföreteelse så är också vår helgelse. Vi är helgade, som är definitivt i sin natur och därför slutgiltig och kan inte upprepas. En stor del av NT:s lära i detta avseende kommer under kategori definitiv helgelse. Mer om det senare.

Vi helgas och det är fortlöpande. Hjärtat, förståndet, viljan och vårt beteende är format allt mera efter Guds vilja och Kristi avbild och är inte fullbordat i detta liv. Kroppens uppståndelse kommer likaså att bli lik Kristi förhärligade kropp. Det är också bibliskt att tillämpa termen ’helgelse’ till denna utveckling i likformighet och förvandling.

Definitiv Helgelse
Paulus ger utryck för denna slags helgelse i 1Kor1:2: till Guds församling i Korint, de som helgats i Kristus Jesus, de kallade och heliga. Förresten, det är intressant om vi är helgade i Kristus så är vi förklarade som de heliga. Den kyrkliga hierarkin har inte någon befogenhet att välja ut och tilldela titeln ’den heliga’ på människor. Senare i samma brev påminner Paulus de kristna i Korint om att de har tvättats rena, blivit helgade och förklarade rättfärdiga (1Kor 6:11). Det är uppenbart att Paulus sätter de kristnas helgelse i samma kategori med sina verkställande kallelser, med sina identiteter som de heliga samt med pånyttfödelse och rättfärdiggörelse.

Uttrycket ’de helgade’ framtonar Paulus i Apostlagärningar 20:32 i sitt avskedstal till de äldste från Efesus: Och nu överlämnar jag er åt Gud och hans nåderika ord, som har makt att uppbygga er och ge åt er arvslotten bland alla dem som blivit helgade. (se också 26:18).

Det är inte bara Paulus som ger uttryck för definitiv helgelse utan också Hebréerbrevets författare i 10:10: Och i kraft av denna vilja är vi helgade genom att Jesu Kristi kropp blev offrad en gång för alla. Och vidare i vers 14: Genom ett enda offer har han för alla tider gjort dem som helgas fullkomliga. Petrus säger också samma sak: Ni är av Gud, Fadern, förutbestämda till att helgas genom Anden, så att ni lyder och blir bestänkta med Jesu Kristi blod. (1Pet 1:2).

Definitiv helgelse är uppenbarligen en bestämd handling i början av det nya andliga livet och därför oåterkalleligt. Det är också någonting som kännetecknar Guds folks identitet.

Frågan är då vad är denna helgelse? Det mest lärorika bibelstycke är i Rom 6. Paulus börjar kapitlet med en fråga: Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? I samma brev från 3:21 till kapitel 6 har Paulus utvecklat rättfärdiggörelsen och rättfärdighetens läror. I det sjätte kapitel förställer han sig att dessa kristna i Rom kan dra slutsatsen att de kan leva hur de vill eftersom de är rättfärdiggjorde genom Guds nåd. I vers 2 slår han bort tanken: Nej, visst inte! Ni behöver inte ens tänka på det, bort med tanken!

I fortsättningen på Rom 6:2 fråga då Paulus: Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den? Han poängtera flera gånger i samma kapitel att eftersom vi har dött bort från synden är syndens makt bruten över oss. Vi är inte längre slavar under synden (v 6), Ty den som är död är friad från synd (v 7), Ni är döda från synd (v 11), Synden skall därför inte härska i er dödliga kropp, så att ni lyder dess begär (v 12), Ni som var döda men nu lever (v 13), Synden skall inte vara herre över er (v 14).

När en människa dör är hon inte längre aktiv i sfären som hon hade referens till. Hennes koppling med denna sfär är upplöst. Hon har inte någon beröring med dem som lever i denna krets och heller inte de med henne. Den människan som lever i syndens sfär under syndens makt och umgänge lever efter denna sfär i hela hennes tänkande och aktivitet.

En människa som har dött till synd lever inte längre i syndens sfär. Då förhållandet är brutet har hon blivit överförd till en annan sfär. Det är den radikala klyvningen som Paulus syftar på i Rom 6. Detta är grunden på vars de troendes hela uppfattning om sitt liv vilar på. Det finns en definitiv oåterkallelig brytning med syndens och dödens välde.

Grunden för de troendes definitiva helgelse finns i hennes verklighetsförankrade andliga enhet med Kristus i hans död, begravning och uppståndelse. Rom 6:4: Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från det döda genom Faderns härlighet. Syndens makt är bruten och Paulus utvecklar detta tema vidare till v 14 och också i Gal 2:19-20:. Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte länge jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig för mig. Den gamla människan är korsfäst och synd skall inte längre härska över oss.

En fot i mörkret och en i ljuset?
Vi är nu nya människor i Kristus eftersom vi uppstod med honom. Det gamla är borta den nya är här. Vi rör oss inte längre i mörkrets välde utan vi tillhör ljusets rike och av Gud överförd till Hans eget rike: Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike (Kol 1:13). Petrus har samma insikt som Paulus men utrycker det på annat sätt: Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus.(1Pet 2:9). Vårt tillstånd är nu detta att vi lever för Gud i Jesus Kristus. Gud ser oss i Kristus på korset Han förklarar oss helgade och heliga. Detta tillstånd är det troendes identitet och hur vi skall se på oss själva.

Döden och uppståndelsen är det centrala i hela försoningens utformning och även det centrala genom vilken helgelsen är formad i de troendes hjärtan och liv.

Definitiv helgelselära betyder inte på något sätt att en troende förvärvar ett syndfritt tillstånd i frälsningens ögonblick, det skulle då utesluta progressiv eller fortlöpande helgelse.

Vad det betyder är att i frälsningens ögonblick är varje troende genom sin enhet med Kristus ögonblickligen räknad helig (’Saint’). Ett nytt förhållande skapas genom vilken syndens slaveri är bruten och vi blir Guds och Kristi tjänare till rättfärdighet. Vi troende skall med allvar ta vara på vårt förhållande i Kristus och den radikala brytningen med synd så allvarlig som Gud själv.

Läs hela inlägget »
Etiketter: helgelse

av David Whitworth


Helga dem i sanningen, ditt ord är sanning


I den första bloggen om helgelse citerade jag Rom 3:23: ’Alla har syndat och saknar härligheten från Gud’. Dessa fem bloggar om helgelse så här långt är en utläggning om första hälften av versen för att visa helgelsens nödvändighet. Denna blogg kommer att handla om den andra hälften av versen.

Alla är vi syndare och det finns ingen som kommer undan för att vi ärvde Adams fallna natur (Rom 5:12). Och eftersom Guds avbild i oss är förvriden genom syndens intrång saknar vi härligheten från Gud eller som King James bibel uttrycker det kommer vi tillkorta Guds härlighet. Synd betyder ’orättfärdighet’, ’laglöshet’, ’överträdelse’ och att missa målsättningen. Det är något av syndens betydelse som är spridda igenom hela Bibeln.

Vi kommer tillkorta och saknar Guds härlighet, som betyder att vi har ett ofantligt behov av härligheten som fattas hos oss och som är ouppnåelig i den fallna naturen. Guds helighet eller härlighet är Han i sitt väsende som är mera än en egenskap. Det ger uttryck i hans gudomliga storhet, sublimitet, majestät och oåtkomlighet. Är Han kärlek då är Hans kärlek helig. Är Han allvetande då är han helig i sitt allvetande och är Han självtillräckligt då är Han helig i sin självtillräcklighet osv. Guds helighet är sådan att synd är en skymf mot Honom. Han kan inte något annat än att avsky synd. Guds helighets största uppvisning är Kristi korsfästelse.

Ett grymt läge

Gud i sitt förhållande till sitt folk vill att: ni ska vara heliga såsom Han är helig (1 Pet 1:16). Därför är helgelse det största och viktigaste behovet i en troendes liv, återstående synd måste försvagas och heligheten växa till. För att få en ordentlig förståelse av den saknade heligheten behövs det ett klargörande av vad det betyder.

Alltså en människans tillstånd före frälsningen:

Främst var vi under Guds vrede: Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra (Ef 2:3), Joh 3:36, Rom 1:18, Ef 5:6, Kol 3:6, 1 Tess 2:16.

Döda i synd: Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom er överträdelser och synder(Ef 2:1). Ef 2:5, Kol 2:13

Slagna av andlig blindhet: Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet - han som är Guds avbild. (2 Kor 4:4). (Versen sammanfattar fullkomligt blindhetens orsak och verkan). Ef 4:18. Till dessa verser kan vi lägga till Jesu ord till Nikodemus: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike (Joh 3:3).

Konsekvenserna av de ofrälstes tillstånd som beskrivas i Bibeln är omfattande och långtgående : Ty detta budskap om korset är en dårskap för dem som blir förtappade (1 Kor 1:1). Läran om Kristi ställföreträdande strafflidande anses absurd.

Herrens beskrivning av människans fördärvade tillstånd i synd kan inte någon ta miste på: Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser (Matt 15:18-19). Tillståndet kan varken samhället, föräldrar eller någon/något annat skyllas för och ännu mindre kan man utbilda bort det. På domedagen skall var och en stå för sina egna missgärningar. Syndens princip är inrotad i människans natur och hon begår synd eftersom hon är syndare.

Paulus ger en utförlig framställning av hur syndens princip blottar sig i gärningar: otukt, orenhet, lösaktighet, avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådan (Gal 5:19-21). Allt detta är utfallet av ett fördärvat hjärta, som kommer att uppenbaras i de ofrälstas beteende. Herren driver saken ännu djupare: Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen (Matt 12:34).

Den saknade härligheten

Ett av det mest klarsynta bibelstycke som skildrar de kristnas ofrälsta tillstånd hittas i Ef 4:17-19. Paulus varna oss att inte leva som hedningarna och förklarar vad han menar med det: Deras tankar är tomma, deras förstånd förmörkat. De är främmande för livet i Gud därför att de är okunniga och sina hjärtan hårda som sten. Utan att skämmas kastar de sig in i utsvävningar och bedriver allt slags orenhet och får aldrig nog.

Påståendet innehåller en logisk följd. Tomma eller förgängliga tankar är Paulus huvudsats och resten av verserna är en utläggning. Tomma tankar är tankar som är riktat på allt annat än Gud, alltså det är att slösa bort de moraliska och intellektuella krafterna på värdelösa ting (jfr Rom 1:21), avsaknaden av sann kunskap om Gud är roten till problemet.
 
Förståndets förmörkande är en naturlig konsekvens och det kan liknas vid att försöka treva sig fram i ett mörkt rum. Det är omöjligt i ett förmörkat tillstånd att ta upp en resonans om sanningen, Guds Ord. Förmågan att uppskatta sanningens skönhet är obefintlig.
 
Det är en nedåtgående spiral. Varje steg bekräftar och förklarar det föregående och nästa fas är oundviklig, en människa är främmande för livet i Gud. Det betyder att livet som har sin upprinnelse i Gud, alltså helige Andes närvaro i en människas själ eller liv, är evigt liv som får sin näring och sitt uppehälle i Gud.
 
Främlingskap till livet i Gud har sin källa i okunnighet och hårdhet. Frukten av ett förmörkat förstånd är alltid okunnighet som är människans största problem. Paulus förtydliga detta i 1Kor 2:14: En oandlig människa ta inte emot det som tillhör Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det, eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt. I Efesierbrevet läste vi om att hårdhet följer ofrånkomligt okunnighet. Hjärtan hårda som sten är ett känslolöst och skamlöst tillstånd inför Gud. Utfallet i det sista steget i denna nedåtgående spiral når så långt en människa kan sjunka. Utan att skämmas kastar de sig in i utsvävningar och bedriver allslags orenhet och får aldrig nog. Begäret till synd finns det ingen gräns, det bara växer okontrollerat. Några arbetskamrater i England hade en pornografisk grupp där de delade pornografisk litteratur med varandra. De var helt och hållet styrda av pornografi.

Det var inte utan att Herren sa dessa ord: Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen (Matt 12:34) och Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtat och det gör människan oren. Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser. (Matt 15:18-19).
Har vi inte här i verserna sann biblisk psykologi? Filosofer och psykologer anstränger sig för att reda ut varför världen är i kaos. Den enda förklaring finns i dessa verser.
 
Genom sin nåd har Gud frälst oss från ett oheligt liv och för att återställa den saknade härligheten i oss (Rom 3:23b). Därför varnar Paulus oss för att inte leva längre som de ofrälsta. (Ef 4:17).
 
Nästa blogg skall vi fortsätta fokusera på helgelse och hur det återspeglas i våra liv.

Läs hela inlägget »
Etiketter: helgelse