0 kommentarer 
av David Whitworth
Den svenska kyrkans psalmbok genomgår en revidering och förnyelse. Det mest anmärkningsvärda är några av de förslag som kyrkan har tagit emot och kommer kanske att inkluderas. Innan jag går in på det vill jag först lägga fram några bibliska riktlinjer som hjälper oss förstå vad det innebär att skriva och sjunga psalmer.
Stuart Townend är en av vår tids största psalmförfattare och han ger sex
tips om att skriva psalmer. Jag återger vad jag anser är de två viktigaste.
1 ”Studera Bibeln - de bästa psalmerna visar insikt och förståelse av bibeln och gör den kristna trons sanningar levande. Brister förståelsen av evangeliets innebörd är det omöjligt att skriva något som motiverar andra att tillbe i ande och sanning”.
2 ”Kombinera objektiv sanning och subjektivt gensvar - när en psalm endast är ett uttryck av teologisk sanning, även om den är noggrann, kan den bli torftig. Samtidigt när en psalm bara handlar om hur vi känner då är den urlakad. De bästa psalmerna uttrycker kraftigt tillbedjarens känslor men som ett känslomässigt gensvar till evangeliets objektiva sanning.”
Bibelns kärnpunkt
Jag gör ett försök att utveckla dessa två punkter. Det centrala i Bibeln är ju Herren Jesus Kristus. Han är förutsagd i Gamla testamentet, Han är förevisad i evangelierna, Han är förkunnad i Apostlagärningarna och Han är förklarad i Breven. Skulle det då inte följa att alla psalmer, hymner och andliga sånger fylls med Jesus Kristus? Jag skall ta fram några principer från Psaltaren och Nya testamentet för att få svar på frågan.
Psaltarens innehåll
Psaltarens ledmotiv är ju Jesus Kristus. Dessa psalmer är lovsånger om Faderns kärlek och om den Helige Andens nåd som var uppenbarade i Kristus. Människors frälsning genom Kristus visar tydligt på Treenighetens välsignelser och dessa psalmer visar också på Hans underbara person och Hans gudomliga verk. Det beskriver också Hans lydnad och lidande, uppståndelse och himmelsfärd och vi ser honom som Konungarnas Konung som sitter på tronen i himlen och besegrar alla sina fiender.
Det finns också den subjektiva sidan i Psaltaren. Frälsningen är alltså tillämpad till oss och i oss. Inom denna ram faller sorg, misslyckande, tvivel, rädsla, ångest, bekymmer men också i speciella tider av glädje och tacksägelse. Bara i Psaltaren hittar vi de största uttrycken för de djupaste tankarna och känslorna.
Vi är Guds folk och är helt beroende av honom för vår existens och välfärd. Han skapade oss med kropp och förstånd och vill att vi skall bruka dem i Hans tjänst och till Hans ära och det är också vår plikt. Detta hör ihop med människans värdighet och hon är aldrig mera äkta än när hon söker efter att förhärliga Gud.
Nya testamentets vägledning
Det finns två nyckelverser i Nya testamentet som ger oss ledning i vad det betyder att skriva och sjunga psalmer:
Ef 5: 18,19:” Låt er i stället uppfyllas av Anden, så att ni talar till varandra med psalmer, hymner och andliga sånger, och sjunger och spelar för Herren i era hjärtan.”
Kol 3:16: ”Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung med tacksamhet Guds lov i era hjärtan.”
För att sjunga och rätt uppskatta Psalmer, hymner och andliga sånger måste det först vara ett inre verk som består i en rätt sinnesstämning och känsla som kommer av ett förnyat och andligt förstånd. Detta är helt och hållit den helige Andens verk. Han ger oss viljan och kraften att be och tillbe Honom. Har vi en hunger efter Ordet och en längtan efter att vara heliga så kommer allt detta från Anden. Det är just här dessa verser från Efesierbrevet vägleder oss.
Paulus uppmanar Efesierna att vara ”fylld med Anden” (5:19) alltså att Anden genomsyrar oss och genom den helige Andens inverkan tala till varandra med psalmer etc. och att tala och sjunga kollektiv på det viset leder till vår gemensamma uppbyggelse. Kolosserbrevet (3:16) kastar ännu mera ljus på ämnet där han uppmanar oss att ”Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer” osv. Det rätta sättet att lovprisa Gud med sång kommer från Anden och resultatet är att Andens frukt kommer att mogna i våra liv.(Gal 5:22,23). Medlet är alltid, utan undantag, att vårt hjärta genomsyras av Bibeln. Dessa verser visar oss det objektiva och subjektiva i all lovsång.
Bara de som ”som förvandlas genom tankens förnyelse” kan från hjärtat sjunga och skriva andliga sånger. Alla våra mentala krafter sätts igång under den helige Andens upplysning av allt det sköna i Kristus och vår gemenskap med Honom och med varandra. Det är denna skönhet och äkthet som fyller oss med glädjen och resulterar i lovsång. Är vi ledda av den helige Anden när vi sjunger tillsammans? Upplyser Han vårt förstånd och leder oss in i kunskapen av det som fyller våra sånger?
Denna glädje är inte ytlig utan väl grundad i Kristus och i Honom hittar vi oändliga och eviga välsignelser. Dessa upptäckter skulle verkligen fylla oss och ”vi skall jubla med en outsäglig och härlig glädje” (1 Pet 1:8 Reformationsbibeln).
I dessa hittills tretton bloggar har jag försökt att välja ut psalmer, hymner och andliga sånger från varje århundrade, som utrycker allt vad gäller våra liv i Kristus och Hans liv i oss i all dess nyanser.
Den nya psalmboken
Som jag skrev tidigare planerar Svenska kyrkan planerar en ny psalmbok. På deras hemsida öppnades en digital brevlåda och bjöd in alla att skicka in förslag på vilka sångförfattare och sånger som skulle inkluderas i den nya psalmboken. Förhoppningen, enligt hemsidan, var att få in 3000 förslag, istället blev det 9485st.
Bland alla dessa förslag kunde man skicka in sina önskemål på kända sånger som kan ingå i psalmboken.
Enligt webbsidan har närmare tusen tips inkommit. Återkommande exempel är låtar av artister som Py Bäckman, Eva Dahlgren, Marie Fredriksson och Benny Andersson/Björn Ulvaeus.
De tre nya låtarna som har fått mest önskningar är Lugna vatten med Ulf Lundell, En stund på jorden med Laleh och Låt floden komma med gruppen Ingenting. Allt detta är taget från Svenska kyrkans hemsida. Den enda regeln som gäller är att sången kan sjungas tillsammans.
Vad är det då för syfte som ligger bakom allt detta? Låt mig få återge ett citat till hämtat från kyrkans hemsida:
”Många av de här sångerna har ett innehåll som fungera väl i kyrkans sammanhang, de lyfter frågorna om tro, tvivel och mening på ett äkta sätt.”
Man kan fråga sig om dessa ateistiska underhållare och deras sånger kan bidra något till Guds folks uppbyggelse. Vad är nästa steg? Skall de bli inbjudna till att predika i Guds folks sammankomster? Svaret är en dundrande nej och jag säger det i ljuset av principerna som jag har försökt att lägga fram från Guds ord som är vår enda auktoritet. Vill man leta efter sånger som ”lyfter frågorna om tro, tvivel och mening” då finner vi källan i Bibeln och kan vända oss till Psaltaren och få svar på dessa frågor. Jag avslutar med Pauli` ord från 2 Kor 6:14-16:
”Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har väl rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? Hur kan Kristus och Beliar (Satan) komma överens? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror? Vad kan ett Guds tempel har för gemenskap med avgudarna? Vi är den levande Gudens tempel.”
Kan det vara enklare och klarare än så?
Nästa gång återvänder vi till 1800-talets psalmer och psalmskrivare.
Av David Whitworth
1800-talet var verkligen en skattkista för psalmer och andliga sånger i både Sverige och den engelsktalande världen som vi redan har märkt. Inte heller led det någon brist på begåvade författare. Då skall vi fortsätta gräva i skattkistan och plocka fram guld, diamanter och pärlor men denna gång bland svenska författare.
Först ut är Jonas Stadling (1847-1935). Han föddes i Myssjö i Jämtland. Jag har inte kunnat vaska fram någon information om hans barndom, uppväxt eller vägen till hans frälsning. Vi vet dock att han började sin utbildning 1869 på Baptistsamfundets pastorsskola Betelseminariet och gick ut 1873. Hans akademisk utbildning fick han i Uppsala 1875-1876, och i Geneve och Manchester 1876-1878.
Jonas blev kär i Anders Wibergs dotter Anna och ingick i äktenskap med henne 1878. Efter en treårig omfattande resa i USA med sin Anna, 1880-1883, kom han hem med uppdrag och ekonomiskt stöd från the American Baptist Publication Society för att verka för skriftspridning här i landet. Därmed bildade han Evangeliska Traktsällskapet med sin svärfar.
Han var en flitig skribent och blev anställd av Aftonbladet som journalist. Jonas’ betydelsefullaste insatts var hans psalmsamling. Själv skrev han psalmer och översatt en hel del engelska psalmer. Det blev sammanlagt tjugonio som samlats i en bok med titeln Psalmisten. Hans sånger visar en djup förståelse av bibliska läran.
Jag vill börja med ett par som handlar om Guds makt och majestät.
’O Gud, din makt, ditt majestät’ har två verser:
O Gud, din makt, ditt majestät
Oss djupt i stoftet mana.
Ditt välde, vem kan fatta det,
Vem kan din storhet ana?
Av evighet du är och var,
Och evighet skall du bliva.
Vem kan väl tälja dina dar,
Ditt väsen rätt beskriva?
Ej mänskotankens flykt dig når,
Ej vishets konst dig finner,
Men tron, som ödmjukt till dig går,
Dig ser och livet vinner.
De visa bringar du på skam
Men hjälper de elända.
I nåd och ära går du fram,
Ditt lov skall aldrig ända.
’Det finns en Gud, vars allmakts ord’ betraktar Guds härlighet återspeglad i skapelsen och har tre verser:
Det finns en Gud, vars allmakts ord
Har frambragt himmel, hav och jord.
Det visar blomsterängens dräkt,
Det viskar aftonvindens fläkt.
Det har mig åskans dunder sagt,
Det vittnar stjärnehimlens prakt.
Jag ser hans spår, varhelst jag går
På allt hans namn inristat står.
I månens sken, i stormens sus,
I fågelns sång, i forsens brus,
I solens glans och majestät
Jag hör hans röst och ser hans fjät.
Det finns en Gud, det säger mig
Allt vad för ögat visar sig.
Ja, även i mitt eget bröst
Jag viska hör en sakta röst:
Det finns en Gud, vars allmaktsord
Har frambragt himmel, hav och jord.
Nästa psalm är en sång ur Psalm 1 och gäller helgelsen. Denna psalm är den bästa kommentaren på Rom 12:2.
Den har titeln ’Säll den som icke träder’:
Säll den som icke träder
I de gudlösas spår,
Sig ej med syndarn gläder,
Ej på hans vägar går,
Men städse viker fjärran
Ifrån de ondas lag
Och tänker uppå Herren
Med lust båd natt och dag.
Som trädet, vilket blommar
Vid vattenbäckens strand
Och frukten bär var sommar,
Vars löv för solens brand
Ej vissna och förfalla,
Så och den fromma är.
Ty till hans planer alla
Stor framgång Gud beskär.
Men syndarna som agnar
Av vinden föras bort.
I domen dem ej gagnar
En jordisk lust så kort.
Men Herren sina känner
Och deras dolda stig.
Han nämner dem som vänner
Och för dem hem till sig.
Nästa psalmförfattare på tur är Anna Helena Ölander (1861-1939). Anna var en av fyra syskon och hon föddes i Linköping i en prästfamilj. Föräldrarna hette Adolf och Elin Ölander. Efter en sjukdom vid tolv år blev Anna delvis döv. Hennes karriär ledde henne i den litterära världen där hon blev redaktör, psalmförfattare och författare. Hon arbetade också några år som privatlärare i olika delar av landet men det tog slut på grund av hennes försämrade hörsel.
Hon blev troende i tidig ålder och hennes tro fördjupades med åren och det gav uttryck i hennes författarskap. I ett par år var hon redaktör för tidningen Trosvittnet. Hon skrev minst 106 andliga sånger och översatte ungefär 200 sångtexter från olika språk. Anna publicerade också cirka femtio skönlitterära böcker. Det är dags att titta lite närmare på hennes sånger och lite på hennes översättningar.
Den första sången uttrycker en längtan efter gemenskap med Herren i Ordet:
’Omkring ditt ord, o Jesus’
Omkring ditt ord, o Jesus, oss stilla gör
Och fram till livets källa av nåd oss för.
Du ser i varje hjärta dess djupa nöd,
Du ensam kan oss mätta med livets bröd
Var, Herre, själv oss nära, din kraft gör spord.
Förklara nya vidder av livets ord.
Låt något fridlöst hjärta dig möta här
Och se och smaka, Herre, hur ljuv du är.
Led oss allt mer, o Jesus, i ordet in
Och öppna våra ögon för nåden din.
Den djupa, rika kärlek som bor i dig
Låt över varje hjärta få gjuta sig.
I nästa psalm ekar Jesu ord från Matt 16:26: ”Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?” (Reformationsbibeln). Denna välkända psalm skrev Anna själv.
Om jag ägde allt men icke Jesus, vore livet värt att leva då?
Kunde väl mitt Hjärtas oro stillas med de ting, som dock till sist förgå?
Om jag ägde allt men icke Jesus, vore vinsten värd en livslång strid?
Är väl jordens glädje värd att nämnas mot en enda stund av Jesu frid?
Om jag ägde rikedom och kärlek och bland människor ett ärat namn,
men ej något hopp för evigheten och för redlös farkost ingen hamn,
om jag ägde allt men icke Jesus, som mig älskat intill korsets död,
o var funnes väl i hela världen tröst och hjälp i hjärtats bittra nöd?
Vilken lycka att ha allt i Jesus: läkedom för alla hjärtats sår,
Ingen synd som icke kan förlåter, igen nöd som icke han förstår.
Om jag äger Jesus, endast Jesus, och hela världen intet mer,
O så äger jag dock allt i honom, han som nog och över nog mig ger.
Anna Ölanders teologiska insikter lyser inte klarare än i den mäktiga och från engelska översatta ’Holy, Holy, Holy’ som för våra tankar till Jes 6:3.
Helig, helig, helig!
Helig, helig, helig, Herre Gud allsmäktig!
Mottag nådigt din församlings glada lovsångs ljud.
Helig , helig, helig, nådefull och trofast,
Fader och Son och Ande, evig Gud.
Helig, helig, helig! Alla frälsta skaror
Lägga sina gyllne kronor ned inför din tron.
Inför dig, som varit, är och evigt bliver,
Änglarna stämmer upp sin lovsångs ton.
Helig, helig, helig! Fast din glans dig döljer,
Fastän syndfullt öga ej din härlighet kan se,
Helighetens Konung, stor i makt och kärlek,
Du blott kan stilla våra själars ve.
Helig, helig, helig, Herre Gud allsmäktig!
Jord och hav och himmel skola sjunger om din nåd.
Helig, helig, helig! Ingen är dig like,
Treenig Gud i visdom och i råd.
Vi avslutar denna gång med Erik Nyström (1842-1907). Hans liv, liksom Anna Ölanders liv, sträcker sig en bit in på 1900-talet. Erik föddes i Stockholm, och hans föräldrar var Johannes och Magdalena Eriksson. Han fick tidigt arbeta för att stödja familjens ekonomi och han undervisade pojkar i de lägre klasserna i sin skola. Senare fick han en tjänst som lärare bl.a. i ett par prästhem och hos en affärsfamilj. Samtidigt läste han i Uppsala där han fick sin doktorsgrad i filosofi.
1867 fick han en lärartjänst på Betelseminariet där han undervisade i grekiska, hebreiska och svenska. Det var i Stockholm Nyström kom i kontakt med baptisterna och 1866 anslöt sig Erik och hans blivande fru till baptistförsamlingen i Stockholm. Dock 1873 begärde de utträde från församlingen över slutna kommunionen.
Därefter anknöt de till SMF och blev missionärer i Syrien och Algeriet. Erik hade mycket för sig och under sin livstid. Han var religionens frihetskämpe, författare och översättare av stora mått. Han översatte många engelska och amerikanska psalmer som vi skall titta på.
Vi börjar med en av Charles Wesleys välkända psalmer ’Giv mig den tro som himlen ser’ som visar en brinnande längtan efter att utan förbehåll tjäna Herren. Vi gör väl i att begrunda denna. Den innehåller fyra verser:
Giv mig den tro som himlen ser,
Som går på väg och berg slår ner.
Giv mig den kärlek, varm och ljus,
Som längtar bygga upp ditt hus,
Den kärlek, barna ren och from,
Som gör mig till din egendom.
Du, Herre, själv av nåd mig drog
Och i din herdefamn mig tog.
Giv att jag aldrig glömmer av
Den kallelse som du mig gav:
Att göra känt ditt ljuva ord
Och samla själar till din hjord.
Lär mig att bruka tiden rätt
Och tjäna dig på bästa sätt,
Och låt det bli mitt enda mål
Att främja dina syftemål
Och varje flyende minut
Uti din tjänst mig giva ut.
Min kropp och själ, o Herre, tag
Och bruka efter ditt behag,
Att giva ut av vad jag fått,
Att leva för din ära blott
Och tjäna, ej för gods och gull,
Men tjäna blott för Kristi Skull.
Vi avsluta med en psalm som betonar vårt inträde i himlen.
’Den gyllene porten öppen står’
Den gyllene porten står öppen
Till himlens sköna land,
Och ärans konung återgår
Till Faderns högra hand.
Han reder oss en boning där,
Ett rum i Faderns hus,
Att vi må vara där han är
I härligheten och ljus.
O Herre, vi har skådat dig
Till himlen fara opp.
Nu lyser över livets stig
En glans av evigt hopp.
Hjälp oss att genom denna värld,
I dina fotspår gå.
Att det må bli en himmelsfärd
För oss en gång också.
Vi är inte färdiga med 1800-talet än och fortsättningen kommer i nästa blogg.
Av David Whitworth
1800-talet var en spännande och fullspäckad tid för andliga sångförfattare i den engelsktalande världen och i Sverige. I sista artikeln tittade vi på Lina Sandell, Oscar Ahnfelt och Teodor Truvé. Vi fortsätter vår resa genom 1800-talet och börjar med att fokusera på en av de största vid denna tid, nämligen Fanny Crosby.
Frances Jane (Fanny) Crosby (1820-1915) föddes i New York. När hon var sex veckor gammal blev hon förkyld och denna orsakade ögoninflammation. Tyvärr fick hon fel behandling från den vikarierande läkaren i hemtrakten och detta ledde till att Fanny blev blind.
Trots hennes motgång var hon långt ifrån förbittrad. Vid åtta år ålder skrev hon en gripande dikt som visade hennes förnöjsamhet och denna visade också hennes stora gåva att skriva dikter:
Oh what a happy soul I am,
Although I cannot see;
I am resolved that in this world
Contented I will be.
How many blessings I enjoy,
That other people don’t;
To weep and sigh because I’m blind,
I cannot, and I won’t.
Hon var 24 år när hon skrev dessa ord; “It seemed intended by the blessed providence of God that I should be blind all my life, and I thank Him for the dispensation. If perfectly earthly sight were offered me tomorrow, I would not accept it. I might not have sung hymns to the praise of God if I had been distracted by the beautiful and interesting things around me.”
Hennes minne var så bluffande bra och hennes koncentrationskraft så stor att efter ett år kunde hon de fem Moseböckerna, Evangelierna, Ordspråksboken, Höga Visan och många psalmer utantill. Dessa förmågor som Gud skänkte Fanny gjorde henne till en stor psalmskrivare. Hennes skattkammare innehöll inte mindre än 8000 andliga sånger varav elva översatts till svenska. Vilken Kvinna!
Hennes möte med Jesus
Våren 1849 härjade koleran USA och Fanny var nära att falla offer för sjukdomen. Detta gjorde att hon allvarligt började tänka på sitt eviga tillstånd och upptäckte att hon inte var beredd för döden. 1850 kom vändpunkten i hennes liv. Detta inträffade i ett metodistkapell i New York där hon kom till tro och omvändelse och hittade frid och förlåtelse som hon saknade.
Fanny började skriva psalmer när hon kom upp i 40 års ålder. Det var W.B.Bradbury som inspirerade henne . Hon skrev två eller tre psalmer om dagen men ibland kunde det bli sex eller sju psalmer.
I blogg elva har vi redan sett en av hennes psalmer på svenska, nämligen, ’Låt mig få höra om Jesus’. ’Hela vägen går han med mig’ är kraftfull med hänsyn till Fannys tillstånd. Vi låter texten tala:
Hela vägen går han med mig,
vad kan jag väl önska mer?
Kan jag tvivla på hans godhet
när jag här hans ledning ser?
Himmelsk frid, gudomlig trygghet
uti honom har min själ,
/:ty jag vet, vad än mig möter,
gör dock Jesus allting väl.:/
Hela vägen går han med mig,
hjälper mig och är mitt stöd,
ger mig kraft i varje prövning,
mättar mig med livets bröd.
Och om hjärtat skulle törsta,
vägen kännas tung och lång,
/: glädjekällor då ur klippan
springer fram som för en gång.:/
Hela vägen går han med mig.
Vilken kärlek hög och rik!
Och till sist en evig vila
ger han mig i himmelrik.
När jag där får fri, förklarad,
Inför honom falla ned
/: skall med glädje jag det minnas:
Hela vägen gick han med.:/
’Saliga visshet, Jesus är min!’ är en hyllning till frälsningsvisshet och trygghet:
Saliga visshet, Jesus är min!
Himmelens glädje fyller mitt sinn.
Född av hans Ande, ren i hans blod,
Får jag förtrösta, styrka och mod.
/:Han är min glädje, han är min sång,
Honom jag prisar livsdagen lång.:/
Allting jag uppgav, allting jag vann!
Strålande morgon för mig upprann.
Inom mig hör jag änglar ger bud,
talar om nåd och kärlek från Gud.
/: Han är min glädje…
Saliga visshet, ljuvliga ro!
Nu jag hos Jesus vilar i tro,
Väntar vad intet öga har sätt,
Väntar vad Herren själv har berett.
/: Han är min glädje…
Vi tittar på en till i Fannys stora sångskatt. Denna handlar om överlåtelse och en längtan efter nära gemenskap med Herren. ’Jag är din o Gud’:
Jag är din, o Gud, du mitt hjärta vann
med din kärlek underbar,
och den nåd du ger utan gräns jag fann.
Ständigt mer hos dig finns kvar.
/:O så drag mig närmare till dig,
till ditt kors, o Herre kär.:/
Tag mig nu så helt i din tjänst, o Gud,
och din nåd och kraft mig giv,
att jag vandrar glad i din kärleks bud,
att din vilja blir mitt liv.
/:O så drag mig…
O vad ljuvlig fröjd, vilken salig lott
att med Gud i vänskap stå,
att som vän till vän uti stort och smått
få med allt till honom gå.
/:O så drag mig…
Horatius Bonar (1808-1889). Han föddes i Edinburgh och var en av elva barn. En av hans bröder var den kände Andrew Bonar som skrev en utomordentlig kommentar på
3 Moseboken.
Informationen om hans frälsning är bristfällig. Han kom till tro och omvändelse i unga år. En författare skrev om honom ”I tonåren vigde han sig åt att tjäna Gud.”
Tidigt började han skriva poesi och senare skrev han psalmer som fyllde hans portfölj med 800 psalmer. Horatius skrev också ett antal småskrifter varav några kom ut på svenska. Jag har en med titeln ’Herodes Balsal’ som gavs ut 1915.
Utbildningen fick han tidigt vid Edinburgh University och därefter blev han pastor i Free Church of Scotland i Kelso 1837. 1866 flyttade han tillbaka till Edinburgh där han blev pastor tills hans bortgång. Bonar var en stor evangelist som satsade fullt ut att bära evangeliet till andliga döende människor och många blev frälsta. Han predikade ”som en döende människan till en döende människa” enligt Richard Baxters ord.
Han blev god vän med Robert Murray McCheyne genom deras gemensamma resa till Israel. Som så många av Guds stora tjänare upplevde Bonar personliga tragedier, hans fru födde nio barn av vilka fem dog.
Horatius Bonars psalmer är poetiska. De är sällan inspirerade av yttre omständigheter. Psalmerna brinner av ömma känslor som antänds med Bibelns läror eller livets olika faser. En av hans mest älskade är ’Jag hörde Jesus säga: Kom.’ Psalmen förkunnar på ett uttrycksfullt sätt Jesu trofasthet till sina löften:
Jag hörde Jesus säga:
Kom, jag dig vila ger.
Kom, du som är betungad,
Lägg här din börda ner.
-Bedrövad, trött och syndig,
Jag kom så arm jag var,
Jag fann hos honom vila
Och glädje och försvar
Jag hörde Jesus säga:
För intet giver jag
Åt alla livets vatten,
Kom hit och fritt det tag.
-Jag kom. Jag drack och lever
Av nådens klara flod,
Jag liv och glädje äger
I Jesus och hans blod.
Jag hörde Jesus säga:
Se, jag är världens ljus.
Jag skall ur mörkret lysa
Dig hem till Faderns hus.
-Jag kom och fann i Jesus
Min sol och stjärna klar,
Jag i hans ljus vill vandra
I all min levnads dar.
Nästa psalm handlar om frälsningen genom syndens bekännelse och förlåtelse. Den har titeln ’Jag bär min synd till Jesus’ som har fyra verser av vilka jag återger den första och den sista versen:
Jag bär min synd till Jesus,
Det heliga Guds Lamm,
Som älskat mig i döden
Och led på korsets stam.
Jag bär min skuld till Jesus,
Ty han mig helt förstår
Och i det dyra blodet
Från synden ren mig tvår.
Jag längtar bli som Jesus,
Så tålig, öm och mild.
Jag längtar bli som Jesus,
I allt hans trogna bild.
Jag längtar bo hos Jesus
I härlighet en gång
Att med den frälsta skaran
Få sjunga Lammets sång.
Psalmen ’Än finns det rum’ har ett helt annat innehåll. Denna berör frälsningskallelsen till de förlorade.
Än finns det rum i himlens fröjdesal,
Dess glädje bjudes dig för jordens kval.
Rum, rum, än rum! Träd in, träd in just nu.
Din dag är kort, ren solen sänker sig,
Och skuggan faller längre på din stig.
/:Rum, rum…
I bröllopssalen samlas man till fest,
Kom även du och bliv brudgummens gäst.
/:Rum, rum…
Än finns det rum. Se, nådens dörr ännu
Dig öppet står; O själ, vi dröjer du?
/:Rum, rum…
All himlens fröjd dig bjuds, gå in, gå in!
Dig änglar vinka, skynda, kronan vinn.
/:Rum, rum…
I Fanny Crosbys och Horatius Bonars psalmer får vi en djup inblick i deras innerliga gemenskap med Herren som utrycks så fint i verserna.
I nästa artikel återgår vi till svenska psalmskrivare på 1800-talet.
av David Whitworth
Vi fortsätter på 1800-talet och Lina Sandell. I artikel tio har vi ett porträtt om hennes liv och nu följer vi upp det med att titta närmare på hennes sånger. Låt oss inte glömma att hon var ett av väckelsens barn och hennes sånger var en del av den uppsjö av psalmer och sånger som var frukten av väckelsen. Dessa sånger rotade sig verkligen i Guds folks själar och sjöngs med hänryckning.
Linas sånger och dikter ligger djupt i våra hjärtan och är därför tidlös. De troende kan lätt identifiera sig i hennes sorg, tacksamhet, glädje, korsets djup, kamp mot synd, helgelse och längtan efter Jesu återkomst osv. Motiven i hennes verk var natur och universum som inspirerades av de småländska skogar och sjöar som hon älskade så mycket.
Två av hennes populäraste sånger är ju ’Tryggare kan ingen vara’ och ’Blott en dag’. Det är svårt att säger vilken som är mest populär. Båda två är översatta till engelska. Vi börjar med den första och jag återger verserna ett och tre:
Tryggare kan ingen vara
än Guds lilla barnaskara,
stjärnan ej på himlafästet,
fågeln ej i kända nästet.
Ingen nöd och ingen lycka
skall utur hans hand dem rycka.
Han, vår vän för andra vänner,
sina barns bekymmer känner.
Översättningen:
Fear not little flock, for surely
God doth keep you more securely
Than the stars His power upholdeth,
Or the bird His care enfoldeth.
Neither grief nor joy can wrest them
From His Hand, and tough they test them
He’s a friend that never faileth
Knowing all that them assaileth.
Tankarna går till Rom 8:38-39 och Joh 10:28.
’Blott en dag’ som är minst lika populär är också översatt till engelska och jag återge verser 1 och 3.
Blott en dag ett ögonblick i sänder,
vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min faders händer,
skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han som bär för mig en faders hjärta,
han ju ger åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.
Hjälp mig då att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
ej min tro och ej den tröst förspilla
som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,
taga ur din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder,
tills jag nått det goda land.
Översättningen:
Day by day, and with each passing moment,
Strength I find to meet my trials here.
Trusting in my Fathers wise bestowment,
I have no cause to worry or to fear.
He whose heart is kind beyond all measure
Gives unto each day what He deems best
Lovingly: it’s part of pain and pleasure
mingling toil with peace and rest.
Help me then with ev’ry tribulation
So to trust thy promises, Oh Lord,
That I lose not faith’s sweet consolation
Offered me within Thy holy Word.
Help me, Lord, when toil and trouble meeting,
E’er to take, as from a father’s hand,
One by one, the days, the moments, fleeting
Till I reach the promised land.
Är inte denna psalm ett eko av 1Pet 1: 6-7? Den berättar för oss syftet med trons prövningar och den tröst och tålamod som det ger oss i Kristus.
Ännu en sång i hennes skattkammare.
Denna är en stridssång och en bön ’Kläd mig, Herre, i din vapenrustning’ som är tagen från
Ef 6:13-19. Sången innehåller fem verser varav jag skriver vers 1,2,4.
Kläd mig, Herre, i din vapenrustning,
Gör mig stark uti din starkhets makt,
Att ock jag må väl bestå i striden,
Tills en dag dig allt blir underlagt.
Spänn kring länderna din sannings bälte
Att min gång blir viss i dina bud.
Ikläd mig rättfärdighetens pansar,
Ser, det hör ju till min riddarskrud!
Sätt ock, käre Herre, på mitt huvud
Salighetens hjälm så blank och klar,
Fäst vid sidan Andens svärd och håll mig
Uti bön beständigt hos dig kvar.
Lina översatte några engelska sånger, varav en är ’Tell me the story of Jesus’ skriven av Fanny Crosby som på svenska är ’Låt mig få höra om Jesus’:
Låt mig få höra om Jesus,
skriv i mitt hjärta vart ord,
sjung för mig sången så dyrbar,
skönaste sång på vår jord,
sången som änglar i natten
sjöngo för herdar en gång:
Ära ske Gud i det höga,
frihet från bojornas tvång.
Refrängen
Låt mig få höra om Jesus,
skriv i mitt hjärta vart ord,
sjung för mig sången så dyrbar,
skönaste sång på vår jord.
Oscar Ahnfelt (1813-1882). Han föddes i Gullarp i Skåne. Han hade fem bröder och en syster. Som sextonåring tog Oscar studentexamen i Lund. Han tänkte bli präst och började studera teologi men tappade snart intresse. Hans kärlek till sång musik stod högre än allt annat och han var högt musikalisk begåvad.
Biskop Johan Henrik Thomander var en gammal vän till familjen Ahnfelt och när han 1840 åkte till riksdagen i Stockholm följde Oscar med för att söka en musikalisk utbildning i det Kungliga Musikkonservatoriet. Han ägnade all sin tid åt musik och 1841 startade Oscar ett sång-och gitarrinstitut. Ahnfelt upplevde en oro i själen som inte musiken kunde stilla.
Påskdagen 1841 hörde han C.O.Rosenius predika om Kristi uppståndelse kraft. Från den dagen framåt kunde han prisa Gud för Hans frälsande nåd. Han fortsatte med sina musiklektioner för att skaffa sig sitt levebröd. Bredvid detta tonsatte han musik till C.O.Rosenius och Lena Sandells sånger. Tanken att predika Ordet var för Ahnfelt avlägsen.
År 1845 eller 1846 var Rosenius bokad till att predika i Västergötland men han var strängt upptagen och istället skickade han Anhfelt. Rosenius hade redan tidigare förstått att han hade gåvan att predika och Gud välsignade Ahnfelts predikan. Hans rykte gick före honom och han blev alltmer en efterfrågad predikant. För honom blev det alltmer klart att han skulle ägna sig åt att predika. Så blev han ett stort redskap i väckelsens tjänst.
Teodor Truvé (1838-1910) föddes i Glimåkra i Skåne. Hans skolgång var kort och bristfällig men han uppvisade en stor lust att läsa. Han blev pånyttfödd av det levande Guds ordet 1856 i väckelsens tid som gick fram över norra Skåne och han förenade sig med baptisterna.
Efter någon tid började han predika i olika delar av landet. Det blev genast klart att Teodor hade predikogåvan. 1865 reste han till USA för att komma in på någon predikantutbildning och han fick utbildningen vid Colgate University.
Strax efter hemkomsten 1868 fick han en kallelse från Göteborgs första baptistförsamling att bli deras pastor och efterträdde F.O.Nilsson. Teodor blev trogen sin kallelse i 42 år till sin död. Han var en av baptisternas mest begåvade predikanter och i sina teologiska övertygelser var han en lärjunge till C.H.Spurgeon. Utöver hans predikoverksamhet var han en flitig författare och deltog också i nykterhetsarbete och söndagsskolans verksamhet. Under hela sin verksamma tid tillhörde Teodor Truvé baptistsamfundets förgrundsfigurer och mest ansedda män.
Men nu skall vi titta på hans andliga sångförfattarskap och hans översatta sånger från engelska. Jag återger ett par exempel från varje.
’O det sköna bibelordet’ är en psalm som lyfter fram kraften i Guds ord, välsignelse och hopp i livets alla prövningar. Den är kort med bara två verser:
O det sköna bibelordet,
Herrens eget dyra ord!
Lycklig är den själ, som tror det,
Salig redan på vår jord.
Uti nöden kan hon sjunga,
Under sorgen känna fröjd,
Prisa Gud med helig tunga,
Om ej glad, dock alltid nöjd.
O det sköna bibelordet,
Det kan hela alla sår,
Leda hem till fadersbordet
Den, som uti synden går.
Undan världens tusen snaror,
Satans dolda garn och list,
Undan syndens många faror
Leda ordet oss förvisst.
’Från urtidens klippa’ är en hyllning till Gud för den frid Han skänker oss i Kristus.
Den innehåller tre verser:
Från urtidens klippa,
Långt bortom vår tid,
Fram väller den floden,
som skänker oss frid.
Den flyter beständigt och stilla framåt,
Förtager vår smärta och stilla vår gråt.
Frid, frid, o Guds frid.
Det ljuvaste ord bland sorger och strid.
Den friden beror ej av ära och makt.
Den störas ej heller av hat och förakt.
Nej, mitt ibland oro och nöd och besvär
Vi äga den frid, som oss Herren beskär.
Frid, etc.
O mänska, den saliga friden blir din,
Blott öppna ditt hjärta och den kommer in.
Du friden skall äga, så säger din Gud,
Om blott du vill lyssna till kärlekens bud.
Frid, etc.
Jag avslutar artikeln med ett par av Teodors översättningar från engelska,
’Tell me the old, old story’ är en sång som handlar om att höra den gamla sanningen om Jesu kärlek-det som alltid är nytt. Den har tre verser men jag skriver endast den första versen.
Säg mig den gamla sanning
Om Faderns helga råd,
Om Jesus och hans kärlek,
Om Jesus och hans nåd.
Säg mig den nu så enkelt
Som till ett litet barn,
Ty jag är svag och hjälplös
I syndens dolda garn.
Säg mig den gamla sanning,
Säg mig den gamla sanning,
Säg mig den gamla sanning
Om Jesus och hans nåd!
’What a friend we have in Jesus’ är en av alla tiders största favorit.
Jag återger den första versen.
Vilken vän vi har i Jesus!
Han vill hjälpa och förmår.
Han vår börda själv han lätta,
När vår bön till honom går.
Ack, vi ofta friden missta,
Sorg och mörker blir vår lön,
Blott för att vi icke bära
All vår nöd till Gud i bön.
I nästa artikel fortsätter vi med 1800-talet.
1800-talets väckelse i Sverige har satt sitt avtryck på andliga sånger och på kulturen i allmänhet. Under detta århundrade möter vi Oskar Ahnfeldt, Lina Sandell, Carl Boberg m.fl. Vidare är Fanny Crosby räknad som en av de största sångförfattarna. Som alltid i alla dessa artiklar är det svårt att veta vem man skall inkludera och utesluta. Utbudet är ju alldeles för stort för att omfatta allt.
Vi börjar med väckelsens inspiration i den andliga sångens framfart under detta århundrade. Det är lämpligt med ett citat från Gunnar Hallingbergs utsökta bok ’Läsarna’ som redovisar väckelsens genomslag och arv i den svenska kulturen på 1800-talet:
”Varje förbund eller folkrörelse har något utmärkande drag som är förankrat i själva värdegrunden eller anger rörelseriktningen. För väckelserörelserna är detta sången och språket. Väckelsen lever i en flod av musik, har fyllda skattkistor med lyrisk diktning och ett betydande basförråd av retoriska erfarenheter. Dess medlemmar tillägnade sig ett språk, som det inte finns motsvarighet till idag, ett andligt språk baserat på ett litterärt arv”.
Carl Boberg (1859-1940) föddes i Mönsterås och var slöjdlärare. Han var också politiker och tidningsredaktör. Han skrev flera psalmer men hans mest älskade är ’O stora Gud’ som översatts till engelska, tyska, ryska och spanska. Den engelska versionen ’How Great Thou Art,’ har haft flera översättningar från svenska och det finns en lång historia som vi inte går in på här. Det var missionären i Ryssland Stuart.K.Hine som gjorde den populära tolkningen från ryska (1949). Denna är lite löst översatt. Det var genom den amerikanska evangelisten Billy Graham Crusades som sången blev så älskad. Den kommer vi till sen men först tittar vi på den svenska texten.
Original texten innehåller nio verser (Källan är Wikisource men jag vet inte om antal verser stämmer) och bearbetades 1984 till sex verser. Sången är ju mäktig och fyller själen med glädje och det är väl värt att återge alla verserna:
O store Gud, när jag den värld beskådar
som du har skapat med din allmakts ord,
hur där din visdom väver livets trådar,
och alla väsen mättas vid ditt bord:
Då brister själen ut i lovsångs ljud:
O store Gud, o store Gud!
Då brister själen ut i lovsångs ljud:
O store Gud, o store Gud!
När jag hör åskans röst och stormar brusa
och blixtens klingor springer fram ur skyn,
när regnets kalla, friska skurar susa
och löftets båge glänser för min syn:
/: Då brister själen ut…
När sommarvinden susar över fälten,
när blommor dofta invid källans strand,
när trastar drilla i de gröna tälten
vid furuskogens tysta, dunkla rand:
/: Då brister själen ut…
När jag i Bibeln skådar alla under
som Herren gjort sen förste Adams tid,
hur nådefull han varit alla stunder
och hjälpt sitt folk ur livets synd och strid:
/: Då brister själen ut…
När tryckt av synd och skuld jag faller neder
vid Herrens fot och ber om nåd och frid
och han min själ på rätta vägen leder
och frälsar mig från all min synd och strid:
/: Då brister själen ut…
När en gång alla tidens höljen falla,
och jag får skåda det jag nu får tro,
och evighetens klara klockor kalla
min frälsta ande till dess sabbats ro:
/: Då brister själen ut i lovsångs ljud:
Tack gode Gud, tack gode Gud!:/
Hines’ engelska version är som sagt en lös översättning som egentligen inte har mycket med den ursprungliga texten att göra, även om texten är bra. Den innehåller tre verser med refrängen. Första versen stämmer väl överens med svenska texten och därför skriver jag den inte här men andra och tredje versen har en helt annan översättning:
And when I think that God, is Son not sparing
Sent Him to die, I scarce can take it in
That on the cross, my burden gladly bearing
He bled and died to take away my sin.
When Christ shall come, with shout of acclamation
And take me home, what joy shall fill my heart
Then shall I bow, with humble adoration
And then proclaim, my God how great Thou art.
Refrängen är som Bobergs text
Sången spelades in av några stora internationella artister som Elvis Presley och Vince Gill och Carrie Underwood tillsammans.
Utan tvekan en av vår mest kära, om inte käraste, sångförfattare är Lina Sandel (1832-1903). Det finns redan en flora av litteratur om hennes liv och jag kan inte lägga till något nytt men ändå vill jag ge ett litet porträtt om hennes liv som kan tjäna som en påminnelse.
Carolina (Lina) Wilhelmina Sandell föddes i ett prästhem i Fröderyd, Småland. Hon var ett av fyra barn till Fredrika och Jonas Sandell. Hennes far var präst och ett redskap i väckelsens tjänst i Fröderyd och trakterna runt om.Deras hem var ett andligt centrum och gästades av vänner i väckelsens tid, bl.a. Peter Fjellstedt och Peter Wieselgren.
Lina led av klen hälsa med det stod inte i vägen för hennes enormt litterära avkastning. Det var under en lång tids sjukdom som 12-åriga Lina började skriva dikter och redan efter ett år hade Lina en hel anteckningsbok full av dikter.
Den begåvade diktarens liv var kantat med sorg och tragedi. Inom loppet av fem år miste hon far, mor och två systrar. Mitt upp i sorgen skrev hon en rad sånger. Hon var nu utan inkomst men Guds försyn såg till att hennes gåvor inte skulle gå förlorad. Hon fick en kallelse från EFS expeditionen i Stockholm som biträdande sekreterare och att utföra översättningar för stiftelsen. Linas tjänst började 1861. Carl Olof Rosenius var också i tjänst på expeditionen och Lina blev goda vän med Rosenius familj.
Hon kom då också i kontakt med Oskar Ahnfelt som tonsatte hennes sånger. Det blev ett lyckat drag. Ahnfelt åkte ofta över hela Norden och sjöng Lina Sandells sånger i kyrkor och kapell till hans tiosträngade gitarr. Lina brukade säga ”Ahnfelt har sjungit in mina sånger i folkets hjärtan.” Carl Olof Rosenius har sagt: ”Ingen kan sjunga om den fria nåden som Lina Sandell.”
Hennes sångskatt omfattar sånger som täcker det kristna livets alla område och är därför tidlösa. De troende kan lätt identifiera sig med sångernas texter. De handlar om vår gemenskap med Gud, vår kamp mot synd, bön och lovsång, om arbete i Guds rike, försoning, rättfärdiggörelse, helgelse och mycket annat. Hennes kanske mest älskade sånger är de som handlar om Guds omsorg över oss. Hon var väl insatt i trons prövningar och kunde skriva från hjärtat av den kärlek och tröst som Gud skänker oss när vi upplever trons prövningar.
I början på 1800-talet kom en ny epok i svensk kristenhet. En ny våg av engelsk och amerikansk andlig litteratur och sånger fyllde Sverige i form av predikosamlingar, traktater, och psalmer och sångböcker. I mitten på 1800-talet var behovet av översättare stort och Gud kallade då Betty Erehnborg-Posse och Lina Sandell som gjorde en stor insats. I denna flod av litteratur och också uppmaning från sin far lärde sig Lina engelska och blev väl grundad i detta språk. Bredvid engelska studier läste hon engelsk litteratur och texter. Allt detta hade hon nytta av när hon riktade in sig på att översätta engelska texter och psalmer.
Nästa artikel kommer vi att titta närmare på Lina Sandells sånger och lite annat.
Det är nyttigt att ha en del klassiska och beprövade böcker vid förberedelse av predikan och bibelstudier. Här några exempel på det som jag fastnat för.
Illustrerat Bibellexikon i tre band - Redaktion Hugo Odeberg och Thoralf Gilbrant
Omfattande och bibeltroget. Genialt att kombinera lexikon och konkordans. I allmänhet hittar jag det jag letar efter. Ett måste i studiebiblioteket. Finns att hitta digitalt på webben om man söker efter det.
Vad säger grundtexten av Folke Boberg
En ren konkordans. Behövs kanske inte om man har Illustrerat bibellexikon ovan.
Studiebibeln - Redaktion Thoralf Gilbrant
Det bästa sättet att få kontakt med den grekiska grundtexten i Nya Testamentet om man inte kan grekiska är fortsatt studiebibeln. Innehåller också en enkel kommentar och en flera andra hjälpmedel. Relativt kostsam på antikvariat men trots allt värd priset. Dock har jag märkt att jag allt oftare använder Logos bibelmjukvara till det jag tidigare använde studiebibeln till. Har en självklar plats vid alla predikanters skrivbord.
Svenska kyrkans bekännelseskrifter
Vi lever i ett lutherskt land och vi förvaltar ett dyrbart arv från reformationen. En naturlig referens för en svensk predikant. De olika registren är en intressant väg att utforska dessa skrifter.
Martin Luthers Kyrkostilla - Predikosamling av Martin Luther
En avgörande del i den svenska frikyrkan framväxt var att man började läsa Luthers texter i stugorna i mitten av 1800-talet. Min favorit där är kyrkopostillan där man får Luthers predikan för hela kyrkoåret. Bra inspiration för att sätta fokus på evangelium.
Nya Testamentet med förklarande anmärkningar - av P. Waldenström
P.P. Waldenström, missionsförbundets källa, hade en lite annan syn på korset och försoningen jämfört med Luther. Men, han hade en kärlek till bibeltexten. Resultatet är spännande översättning och kommentarer som både går sina egna vägar. Intressant, utmanande och kreativt. Men, inte alltid pålitligt. Jag noterar dock att dessa två band ofta provocerar mig till djupare studier. Och författaren lade grunden för Sveriges kanske mest framgångsrika församlingsplanteringsrörelse.
Teologins historia - av Bengt Hägglund
En klassiker som ännu finns i tryck. Den helige Ande har gett ljus över texten genom århundradena, här kan vi se hur detta har tagit sig uttryck i kyrkan läroformuleringar i olika tider. Inte minst är det helt nödvändigt att vara bekant med de vanligaste villolärorna genom historien, det mesta av underlig undervisning som framträder idag är inte med än återupprepningar av dessa.
Gud med oss - Predikosamling av Lewi Pethrus
Sveriges frikyrka under 1900-talet är djupt påverkad av pingstörelsen under ledning av Lewi Pethrus. Denna predikosamling är ett sätt att möte denna kristna rörelse förstå lite mer av dessa drivkrafter och uttryck.
På Bibelns grund - Predikosamling av John Wesley
På baptisternas historia har vi den klassiska baptistiska förståelsen av helgelsen. Men, svensk frikyrka har i olika delar tagit intryck av metodisternas lära om helgelsen. Det finns få sätt att lära sig om metodisternas teologi än att läsa igenom Wesley 52 standardpredikningar. Lärorikt.
Vad Bibeln lär - av R.A. Torrey
När jag fick i lära hos en erfaren pingstpredikan var en denna klassiker av R.A. Torrey central. En troslära som bygger på att hela tiden ge bibelreferenser till undervisningen. Mycket användbara för att predika troslära i och med att den ger bra bibeltexter att utgå från.
Charles Wesley var ju inte bara en stor psalmförfattare utan också, i samklang med John, en mäktig evangelist. Bröderna hade ju en kolossal passion för människors frälsning. Denna passion ledde dem till att besöka fängelse och förklara evangeliet till fångarna och till de dödsdömda. På sina predikoresor red de tusentals mil på hästrygg i Storbritannien och Nordamerika, men vi fokuserar oss nu på Charles som psalmförfattare.
Han var, minst sagt, en flitig psalmförfattare! Han skrev i genomsnitt tio versrader om dagen i femtio år och skrev en dikt färdig varannan dag. Det flesta av dess dikter var psalmer.
Det är påfallande att hans teologi var antropocentrisk (människocentrerad) men hans psalmförfattarskap var teocentrisk ( Gud centrerad). Psalmerna var djupt förankrad i Bibeln och han utvecklade ett fokus på känslorna i de troendes förbindelse med Gud. Ett exempel är i den första psalmen han skrev: ’And can it be’. Här har vi både läror och känslor förknippat med varandra fast känslorna är underkastat lärorna. Psalmen finns tyvärr inte på svenska. Men det är kanske av naturlig själ för att den är så svår att översätta. Den är ganska lång med fem verser men återges i sin helhet så att vi inte går miste om den majestätiska texten. Vers fyra kommer med en liten kommentar den återspeglar min frälsningsupplevelse:
And can it be that I should gain
An interest in the Saviour’s blood?
Died He for me, who caused His Pain?
For me, who Him to death pursued?
Amazing love! How can it be
That thou, my God, shouldst die for me?
‘Tis mystery all! The immortal dies!
Who can explore His strange design?
In vain the first-born seraph tries
To sound the depths of love divine!
‘Tis mercy all let earth adore,
Let angel minds enquire no more.
He left His Father’s throne above,
So free, so infinite His grace;
Emptied Himself of all but love,
And bled for Adam’s helpless race;
‘Tis mercy all, immense and free;
For, O My God, it found out me.
Long my imprisoned spirit lay
Fast bound in sin and nature’s night;
Thine eyes diffused a quickening ray,
I woke, the dungeon flamed with light;
My chains fell off, my heart was free;
I rose, went forth, and followed thee.
No condemnation now I dread;
Jesus, and all in Him, is mine!
Alive in Him, my living Head,
And clothed in righteousness divine,
Bold I approach the eternal throne,
And claim the crown, through Christ my own.
Den fjärde versen, som alla verser, har ett grundligt biblisk innehåll och är en fantastisk sammanfattning av vår frälsning i Kristus. Vi får då granskar innehållet:
Long my imprisoned spirit lay
Fast bound in sin and nature’s night;
Var inte det vårt tillstånd? Bibeln är kristallklar i frågan. Vi var fångar i djävulens snara och gjorde hans vilja (2 Tim 2:26) och vi var syndens slavar (Rom 6:16,17,20). Vi famlade i mörkret (Ef 4:18, 5:8) och förblindade av djävulen (2 Kor 4:4). Tillståndet var nattsvart och kunde inte vara värre. Var hoppet ut? Nej!
Thine eye diffused a quickening ray,
I woke the dungeon flamed with light;
I vår hopplöshet grep Gud, enligt sin nåd, in på ett underbart sätt.
Kristus är världens ljus som lyser i mörkret (Joh 1:4-5; 8:12). Detta ljus strålade fram i vårt förblindade förstånd (2 Kor 4:4). Gud befallde ljuset att flamma upp och fylla våra hjärtan med kunskapen om sitt strålande, glänsande, bländande härlighet som strålar fram i Kristi ansikte (2 Kor 4:6). Vi vaknade upp i syndens fängelse och var fria.
My chains fell off, my heart was free;
I rose, went forth, and followed thee.
Gud reste upp oss som nya människor I Kristus (2 Kor 5:17). Befriade från vårt förslavade tillstånd genom vår Herres befrielse (Joh 8:34,36) och följde Jesus som Hans lärjungar.
Det finns en hel del av Wesleys psalmer översatta till svenska. Till min förvåning hittade jag påskpsalmen ’Christ the Lord is risen today’-’Frälsaren är uppstånden’. Men den jag hittade hade översatts av en mormon så det kommer inte som någon överraskning att översättningen var helt förvrängd. Psalmen innehåller fem verser varav de två sista föll bort för att de inte passade in i mormonernas lära.
Charles Wesley skrev en av tidernas mest älskade julsånger. Jag citerar endast den första av tre versar av ’Lyss till änglasångens ord’:
Lyss till änglasångens ord:
Gud är kommen till vår jord!
Nyfött barn vår konung är,
frid åt människor han bär.
Folk, stäm in i himlens kör
med en sång som aldrig dör!
Han som fötts i Betlehem
är vår Frälsare och vän.
Lyss till änglasångens ord:
Gud är kommen till vår jord!
’Upp att med tusen tungors ljud’ är mäktig och en stor hyllningspsalm i vilken Kristus och Hans ära står i fokus. Denna skrevs av Charles på årsdagen efter sin frälsningsupplevelse och har fyra verser:
Upp att med tusen tungors ljud
Besjunga Jesu nåd!
Han är min konung och min Gud,
Så underbar i råd.
De följande tre verserna finns på svenska men jag har tyvärr inte hittat dom.
I vers 2 skrivs om en längtan att med Guds hjälp sprida evangeliet och upphöja Jesu namn över världen.
I vers tre skriver han om hur Jesus namn ger oss frid och det är musik i syndarens öron. Det gäller livet, hälsan och inre friden.
I vers fyra skrivs om Jesu makt över synd och Hans blods kraft att rena oss från all synd oavsett hur försjunkna vi är i synden.
När Charles skrev ’Jesus du som älskar mig’(övers Arne Widegård) godkände inte hans bror John den. Han gillade inte ordet ’lover’(älskare) i texten. (Jesus, lover of my soul). Han ansåg att det var ovärdigt att beskriva Kristus som’lover’.Psalmen var till början inte accepterad i Johns sångböcker men senare blev den mångas favorit:
Jesus, du som älskar mig,
du min enda trygghet är.
Storm och vågor hotar mig.
Inre oro mig förtär.
Låt din närhet bli en famn,
medan stormen rasar ut.
Hjälp mig komma tryggt i hamn,
och tag mot min själ till slut.
Charles Wesley har lämnat efter sig ett rikt arv av psalmer och alla som älskar hans psalmer har sin favorit. En som räknas, av många, som en av det bästa är ’Guda kärlek utan like’ (Love Divine, all loves excelling). Psalmens tema är den gudomliga kärlekens pånyttfödande och omskapande makt och har tre verser:
Guda kärlek utan like,
som från himlen kom hit ned,
uppbygg ibland oss ditt rike,
i vår själ din boning red.
Jesus, du vår vän den bäste,
full utav barmhärtighet,
kom att varje själ nu gästa
med din frid och salighet.
Kom med din milda spira
mörkrets gärningar slår ner,
att från jorden upp må spira
fridens frukter mer och mer.
Tag vårt hjärta till ditt tempel,
att vårt liv på denna jord
präglas av din egen stämpel
uti tankar, verk och ord.
Herre, vi din kraft förbidar,
Låt ditt rike komma snart!
Lär oss bedja, vaka, strida
tills vi ser dig uppenbart,
tills de återlöstas skara
skall församlas glad en gång,
evigt fri från nöd och fara,
kring din tron med jubelsång.
Detta är ett litet axplock av den stora skatt som Charles Wesley gav oss och jag tackar Gud för den gåva som Gud skänkte honom.
Det finns en stor diktare till som jag vill uppmärksamma innan vi lämna 1700-talet. William Williams (1717-1791 ) född i Pantycelyn Wales och som är ansedd som landets största psalmförfattare.
D.M Lloyd-Jones framställde honom som alla tiders bästa psalmförfattare och sade om honom: ”William Williams psalmer är proppfulla med teologi och upplevelser…genom sina psalmer undervisade han Guds folk teologi”.
Williams var barn i en bondefamilj och var en av sex barn. Han blev frälst 1738 genom Howell Harris som var en stor väckelsepredikant. En tid därefter skulle han utveckla vänskap med Harris och Daniel Rowland som också var en stor väckelsepredikant. Alla tre var till att börjar med präster i den anglikanska kyrkan. Gud välsignade Wales med många väckelser vid den tiden och Williams var en del av den. Det var ohållbart för dessa tre att tjäna vidare i anglikanska kyrkan med sin synkretiska lära. Det blir ett uppbrott och den Welsh ’Calvinistic Methodist Society’ föddes med inflytande av George Whitfield och andra.
!744 bestämde sällskapet att det fanns ett stort behov av att sätta evangeliets sanningar i sång. Därefter skickade de ut en inbjudan till var och en att skriva en psalm och lämna in den för granskning. Syftet var att hitta en Guda begåvad psalmförfattare som skulle få uppgiften att komponera psalmer. Detta skulle inspirera folk att sjunga bibliska sanningar. Williams psalm var överlägsen alla andra.
Han skrev över niohundra psalmer. Han var också en poet av det största mått och erkändes av alla som Wales bästa poet och kulturbärare. Hans mest älskade psalm är ’Guide me, O Thou great Jehovah.’ Svenska översättningen är ’Gud, ditt folk är vandringsfolket’. Denna inspirerades av Israels ökenvandring på väg till det förlovade landet och är den enda på svenska:
Gud, ditt folk är vandringsfolket.
Själv du mitt ibland oss går.
Du oss leder, du oss stärker,
när vår väg blir lång och svår.
Bröd från himlen, bröd från himlen
ur din faders hand vi får, ur din faders hand vi får.
De stora manliga körerna som Wales är berömda för var en frukt av väckelsen på1700-talet. I nästa artikel flyttar vi fram till 1800-talet och bland annat se hur väckelsen i Sverige föder fram körer även i vårt land.
Ett litet ledarbibliotek på svenska och med böcker som finns i tryck 2022. Kanske kan det vara en inspiration för ditt hemmabibliotek eller din församlings bibliotek. Idén är böcker som bygger på en bibeltrogen grund.
Bibeltolkning
Nya Testamentet i åtta versioner, Hanseric Hällzon, Argument förlag
Ger mycket fina möjligheter att jämföra översättningar av Nya Testamentet. Nog så användbart för att få en djupare förståelse av den grekiska grundtexten.
Gräv djupare - Verktyg för att hitta Bibelns skatter, Nigel Beynon & Andrew Sach, Rotad förlag
En grundbok i att tolka Guds ord. Mycket användbar.
One2One - Att läsa Bibeln tillsammans, David Helm, Rotad förlag
En enklare bok om hur man kan använda Bibeln vid enkla bibelstudier över en fika.
Guds stora plan - Den röda tråden genom Bibeln, Vaughan Roberts. Reformedia
En översikt över hur Bibeln hänger ihop. Så nyttig för att sätta en text i sitt sammanhang.
Bibelkunskap
Libris stora atlas till Bibelns och kristenhetens historia, Tim Dowley, Libris förlag
Kristendomen är en historisk religion och Bibeln handlar om verkliga händelser på verkliga platser. Kartorna i den här boken är en god hjälp för att sätta Bibelns berättelser i sitt historiska och geografiska sammanhang
Steg för steg genom Gamla Testamentet / Steg för steg genom Nya Testamentet, Jonas Dagson, XP Media
Enkel inledningsvetenskap och bibelöversikt. Allt viktigt finns med.
Människors undran - Europas idéhistoria, Antiken, Ronny Ambjörnsson, Natur och Kultur
Inte en kristen bok, men den ger romerska och hellenistiska bakgrunden till Nya Testamentet.
Kyrkohistoria
Lex Orandi Lex Credendi - En kommentar till trosbekännelsen, Gösta Hallonsten, Artos förlag
En bakgrund och förklaring av de apostoliska och nicenska trosbekännelserna av en katolsk teolog. Dessa bekännelser är centrum för det som blir de etablerade kyrkorna. Mycket nyttigt för att förstå läran om Kristus och läran om treenigheten.
När världen blev kristen 312-394, Paul Veyne, Daidalos förlag
Vår tid är omvälvande inte minst genom att den statskyrkotanken tappar i betydelse och till och med den svenska lutherska statliga kyrkan börjar vilja närma sig den fria församlingens lära om hur kyrkan bör vara organiserad. Centralt för att förstå det hela är att studera hur hela idén om symbios mellan kyrkan och staten började att den romerska kejsaren Konstantin omvändelse till kristendomen år 312. En mycket intressant bok.
Tankens pilgrimer - Europas idéhistoria, Medeltiden, Ronny Ambjörnsson, Natur och Kultur
En inblick i den europeiska medeltiden där det mesta handlar om kristendom på ett eller annat sätt. Fin bakgrund för att förstå reformationen också.
Martin Luther - Hans liv, lära och inflytande - 500 år senare, Stephen J Nichols, Reformedia
Luther var central för reformationen. Den här boken är rättvis mot Luther och det Luther tyckte var viktigt.
Lågan som inte kunde släckas - Upptäck reformationens hjärta, Michael Reeves, Reformedia
Reformationen var med än Luther och Gustav Vasa. Den här boken sätter fokus på hur man vill åter till evangelium och åter till Bibeln och hur det tog sig olika uttryck i olika rörelser och olika länder. Bästa boken om reformationen.
Ett frö av anabaptism - En studie av den historiska anabaptismens lära och liv, C. Arnold Snyder. Evangelie förlag
Vad hade kristendomen varit om inte kejsar Konstantin skapat en symbios av stat och kyrka? Den radikala reformationens anabaptister gjorde kyrka separerad från staten ger inspiration och varningar till frikyrkan av idag.
Augsburgska bekännelsen - Nyöversatt och kommenterad, övers. Rune Söderlund, EFS Budbäraren
Trosinnehållet i Luthers reformation på ett tillgängligt sätt.
Kristens resa, John Bunyan, Artos förlag
Trosinnehållet hos de brittiska puritanerna på ett tillgängligt sätt.
Troslära
Ett flödande ljus - Predikningar över Romarbrevet, Lars Borgström, Biblicums förlag
En kommenterar i predikoform över Paulus främsta lärobrev. Mycket bra om trons grunder från ett lutherskt perspektiv.
Heidelbergkatekesen - Katekes eller kristen undervisning sådan den bedrivs i kyrkor och skolor i det kurfurstliga Pfalz, övers. Sebastian Rehnman, Artos förlag
En ekumenisk katekes på luthersk och reformert grund som med sin tids bästa pedagogik ger trons grunder knutna till relevanta bibelverser. Själavårdande och varm.
Bethelbekännelsen 1933 - Ett lutherskt försök, Dietrich Bonhoeffer, Herman Sasse mfl, Församlingsförlaget
Vad gör man som luthersk kyrka när staten blir ond. Den här boken ger en bild av hur man kan göra.
Lär känna Gud, J.I. Packer, Rotad förlag
Läran om Gud. En verklig klassiker.
Korset - Meningen om Jesus död, John Stott, Apologia
Läran om korset och frälsningen. En verklig klassiker.
Frälsningens ord till förändringens värld - Bibel och evangelium i John Stotts teologi, Per-Axel Sverker, Libris förlag
Kanske är det viktigaste för frikyrkan idag att återupptäcka evangelikal lära om frälsningen och evangelikal tro på Bibeln. Det här är boken som hjälper till ett sådant återuppvaknande. Om och om möter jag ungdomar och unga vuxna i församlingar som aldrig på riktigt fått höra ett befriande evangelium. Så många har fastnat i pepp eller hot och skuld. Sveriges församlingar behöver komma åter till de goda nyheterna om Jesus.
Ledarskap och själavård
Mästarlikt ledarskap - lärdomar från Jesu mästerliga ledarskap, Hans Jansson, Livets ords förlag
Av ledarskapsböcker så är det den här jag om och om kommer tillbaka till. Sansad, relevant, bra.
Nya förutsättningar - Vägledning för livsnära samtal, Esbjörn Hagberg, Pingst ledarutveckling
En stabil bok om själavård
En sund församling - Steg för steg, Mark Dever, Reformedia
Hur ska en församling organiseras. Mark Dever visar hur det ser ut om man gör det på klassisk baptistisk grund. Spännande, utmanande och kontroversiell i vissa delar.
Föräldraskap - Vad det egentligen handlar om, Paul David Tripp, Livets ords förlag
En stabil bok i ämnet.
Att förklara och försvara den kristna tron
Varför ska jag tro på Gud?, Timothy Keller, Credoakademin
Jag har landat i att det här trots allt är den bästa boken i apologetik för vår senmoderna samtid. Det finns andra som är bra, men den här är bäst.
Fallet Jesus för unga, Lee Strobel, Pärlan förlag
Klassiska apologetiska frågor förpackat för barn. Jag gillar den.
Etik
Kristen moralhistoria - Sökandet efter det goda livet, Roland Spjuth, Libris förlag
Den här boken sätter kristen etik i sammanhanget av det kristna livet. Frikyrkans särskilda sätt att hantera etiska frågor får den plats den förtjänar. En lite annorlunda men mycket läsvärd bok.
Nakna utan att blygas - Om den sexuella revolutionen & en revolutionär syn på sex, Stefan Gustavsson, Apologia
Sex är något mycket djupt i människan och människans identitet. I en Sverige idag där så mycket är fokuserat på sex i samhället är det relevant med en bok med ett kristet perspektiv på sex.
Gudstjänst, andakt och förkunnelse
Berättelsebibeln - Varje berättelse viskar namnet Jesus, Sally Lloyd-Jones, Semnos förlag
Centrum för den kristna kyrkans budskap är Jesus, det gäller både i kyrkan och i hemmet. Den här boken ger om och om exempel på hur Bibelns viktigaste berättelser ytterst handlar om de goda nyheterna om Jesus. Du kan läsa massor av bra böcker i bibelteologi, men är har du det central färdigt att tillämpa i predikan, i barnsamlingen eller i husandakten.
Familjeandakt - i Bibeln, historien och ditt hem, Don Whitney, Reformedia
Innerst inne vill du ha familjeandakt. Den här boken berättar hur du gör. Det kommer att bli bra.
Gudstjänstboken, Libris förlag
En handbok för gudstjänst i flera frikyrkosamfund. Användbar både i kyrkan och hemma. Alla församlingar har en liturgi, man är bara olika öppna och olika medvetna om den.
Bibelutläggande förkunnelse - Så kan du förmedla Guds ord idag, David Helm, Reformedia
Kortfattad och enkel bok. Jag har gått igenom den kapitel för kapitel med andra förkunnare, mycket lärorikt.
Evangeliebok - Svenska folkbibeln 2015, Lutherstiftelsen
Visst är det vinnarnas historia som skrivs i den här boken över Princeton Seminarys historia. Splittringen 1929 där företrädarna för "Old Princeton" lämnar och bildar Westminster Seminary. Men, det är samtidigt en fin bok för att få en inblick över hur den protestantiska teologin i västvärlden mött olika utmaningar de senaste två hundra åren Princeton som fokuspunkt.
Princeton Seminary in American Religion and Culture
James H. Moorehead
Eerdmans, 2012
Deism och brist på utbildade pastorer
Princeton Theological Seminary grundades 1812 för att förse den presbyterianska kyrkan med välutbildade pastorer. Undervisningen grundades i Westminsterbekännelsen och hade därför mycket gemensamt med de baptister som följde 1689 års baptistbekännelse.
1700-talets stora utmaning för den protestantiska teologin var deismen. Deisterna så Gud som en skapare som inte längre hade en aktiv del i skapelsen. Man vände sig till förnuftet snarare än uppenbarelsen och vände sig då naturligt sig till vetenskapen och människors tankar snarare än till kyrkan för svar i religiösa frågor.
Ett viktigt uppdrag för Princeton Seminary därför att undervisa stabilt från Westminsterbekännelsen och bemöta argumenten från deismen. Lite ironiskt är att den deistiska rörelsen redan tappat sin kraft när Princeton Seminary väl är grundat.
Tysk bibelkritik och skotsk common sense-filosofi
Med Adolf von Harnacks tanke om en dogmfri kristendom och Julius Wellhausens historisk-kritiska bibelforskning som gav nya tankar om vem som författad moseböckerna kom det från Tyskland en stark akademisk rörelse bort från bibeltro och stabil reformert teologi.
Under ledning Charles Hodge (1797-1878) mötte Princeton utmaningen genom studieresor i Europa för att studera de nya idéerna och genom att låta den skotska common sense-filosofin ge en annan grund för teologi och bibeltolkning.
Resultatet blev att man kunde skörda de bästa frukterna från den nya tyska bibelforskningen samtidigt som man byggde ett eget teologiskt ramverk som än idag är respekterat som "Old Princeton". Utgångspunkten i ramverket var skotsk common sense-realism där man menar att våra sinnen kan ge oss direkt kunskap om en verklighet som är oberoende av oss. Denna tanke från Thomas Reid (1710–96) och det induktiva metoden för vetenskap från Francis Bacon (1561-1626) gav ett ideal om en objektiv teologi induktivt byggd på en ofelbar Bibel. Ett starkt system värdigt att möta de nya idéerna från Tyskland. Kanske kronan på verket är Charles Hodges systematiska teologi i tre band som gavs ut 1872–73.
Ett socialt evangelium
Vid slutet av 1800-talet skedde en stor förändring i samhället i många västländer. Industrialisering och urbanisering förändrade på så många sätt förutsättningarna för kyrkornas arbete. Ställda inför dessa utmaningar, utmaningar som kanske var än större i U.S.A. genom den stora invandringen, sökte många församlingar nya arbetssätt anpassade till den nya situationen. Till Princeton kom en efterfrågan på kurser i sociologi och andra praktiska ämnen, en efterfrågan som endast till en del möttes.
En stark rörelse för ett socialt evangelium trädde fram. En bärande tanke var att frälsning också innefattar rättvisa och solidaritet i relationer och strukturer. Optimistiskt tänkte man att gudsriket skulle komma här och nu och att pastorn skulle verka som den profet som förde in detta rike. Optimistiskt tog man sig an den sociala krisen som skulle hanteras och lösas genom kyrkornas praktiska arbete i samhället och samhällets strukturer. En viktig ledare var baptisten Walter Rauschenbusch (1861–1918) som såg kyrkans utmaning i den moderna kulturen och försökte visa på hur en förändrad kyrka bättre skulle hantera dessa frågor. Den gamla teologins fokus på att rädda själar var nu inte nog, nu skulle man rädda samhällen. Men, den starka optimismen i rörelsen för ett socialt evangelium tålde inte mötet med första världskriget och dess fasor. Men visst lämnade denna rörelse saker efter sig, ett exempel är medborgarrättsledaren Martin Luther King.
Lärarna på Princeton Seminary stod fasta i sin teologiska övertygelse grundad på Westminsterbekännelsen och Bibelns ofelbarhet även i denna fas av den teologiska utvecklingen i västvärlden.
Slutet för "Old Princeton" och början på den dialektiska teologin
I slutet av 1920-talet blev trycket för en undervisning mer relevant för samfundet allt starkare. 1929 organiserades seminariet om och flera företrädare för den gamla teologin flyttade och grundade Westminster Seminary.
Princeton Seminary vände sig nu mot den dialektiska teologin med företrädare som Emil Brunner (1889–1966) och Karl Barth (1886-1968). I besvikelsen efter första världskriget där liberalteologin och det sociala evangeliet inte lyckats stå emot, så uppstod en slags återgång till klassiskt trosinnehåll men känslighet för den moderna bibelkritiken.
Sextiotalets pluralism
Med sextiotalet kommer en ökad pluralism på många teologiska högskolor och så också på Princeton Seminary. Mitt i allt försöker man göra teologi och ha ett teologiskt fokus på undervisningen snarare än att bli vilken humaniora eller socialvetenskap som helst. Den dialektiska teologin med Karl Barth är här en hjälp ledarna i Princetion.
I vår tid
Princeton Seminary fortsätter att utvecklas för att vara relevanta som teologisk utbildningsanstalt för ett samfund i den protestantiska huvudfåran. Westminster Seminary håller i arvet från sina grundare.
För oss på Bapstisernas historia är det intressant att bokförlaget Banner of Truth ger ut böcker från "Old Princeton". På det sättet får Charles Hodge, BB Warfield och Geerhardus Vos från "Old Princeton" fortsätta inspirera dem som vill se vad bibeltro och reformationens teologi kan innebära i levande församlingsliv.
Torpkonferens i midsommarveckan. Ett av husen på gården är avsatt för bön och enligt 24 7. Det är gott att vara med och be för konferensen, världen och människors frälsning. Samtidigt blir det en del goda samtal om filosofin bakom 24 7 rörelsen.
Be Still - A Simple Guide for Quiet Times
Brian Heasley
SPCK, 2021
Brian Heasleys bok "Be Still" har en tillhörande bönekurs med 5 fem korta filmer och samtalsfrågor. Välproducerat och bra, som gjort för att gå igenom i hemgruppen, tonårsgruppen eller motsvarande. Det märks att materialet kommer ur en rörelse som förenar bön, mission och rättvisa på ett sätt som ger en sund helhet.
Några tankar:
- Det att ha en böneplats och en tid avsatt för bön är något väldigt gott. Puritanerna byggde ibland sina hus med en särskild bönekammare. Det finns en kraft i bön och tid med Gud. Många goda råd i boken.
- 24 7 rörelsen är kända för att låta bönen får få flera uttryck på olika kreativa sätt. Nog är det en bra sak att få en variation i bönen. Personligen blev jag inspirerad att skriva bön i en skrivbok som en del av min dagliga andakt.
- En metod i 24 7 är lectio divina - gudomlig läsning. En uråldrig metod för att möta bibeltexten. Man låter texten själv verka utan tolkning och sammanhang. Personligen tror jag att det är nyttigt att begrunda ett bibelstycke, men undrar samtidigt över vad som händer om man dag efter dag i sin personliga andakt hanterar bibeltexten utan sammanhang och tolkningsprinciper. Är det inte risk att osunda tolkningar smyger sig in i först den personliga andakten och sedan ut i den kristna gemenskap man är en del av?