Charles Wesley var ju inte bara en stor psalmförfattare utan också, i samklang med John, en mäktig evangelist. Bröderna hade ju en kolossal passion för människors frälsning. Denna passion ledde dem till att besöka fängelse och förklara evangeliet till fångarna och till de dödsdömda. På sina predikoresor red de tusentals mil på hästrygg i Storbritannien och Nordamerika, men vi fokuserar oss nu på Charles som psalmförfattare.
 
Han var, minst sagt, en flitig psalmförfattare! Han skrev i genomsnitt tio versrader om dagen i femtio år och skrev en dikt färdig varannan dag. Det flesta av dess dikter var psalmer.
 
Det är påfallande att hans teologi var antropocentrisk (människocentrerad) men hans psalmförfattarskap var teocentrisk ( Gud centrerad). Psalmerna var djupt förankrad i Bibeln och han utvecklade ett fokus på känslorna i de troendes förbindelse med Gud. Ett exempel är i den första psalmen han skrev: ’And can it be’. Här har vi både läror och känslor förknippat med varandra fast känslorna är underkastat lärorna. Psalmen finns tyvärr inte på svenska. Men det är kanske av naturlig själ för att den är så svår att översätta. Den är ganska lång med fem verser men återges i sin helhet så att vi inte går miste om den majestätiska texten. Vers fyra kommer med en liten kommentar den återspeglar min frälsningsupplevelse:
 
And can it be that I should gain
An interest in the Saviour’s blood?
Died He for me, who caused His Pain?
For me, who Him to death pursued?
Amazing love! How can it be
That thou, my God, shouldst die for me?
 
‘Tis mystery all! The immortal dies!
Who can explore His strange design?
In vain the first-born seraph tries
To sound the depths of love divine!
‘Tis mercy all let earth adore,
Let angel minds enquire no more.
 
He left His Father’s throne above,
So free, so infinite His grace;
Emptied Himself of all but love,
And bled for Adam’s helpless race;
‘Tis mercy all, immense and free;
For, O My God, it found out me.
 
Long my imprisoned spirit lay
Fast bound in sin and nature’s night;
Thine eyes diffused a quickening ray,
I woke, the dungeon flamed with light;
My chains fell off, my heart was free;
I rose, went forth, and followed thee.
 
No condemnation now I dread;
Jesus, and all in Him, is mine!
Alive in Him, my living Head,
And clothed in righteousness divine,
Bold I approach the eternal throne,
And claim the crown, through Christ my own.
 
Den fjärde versen, som alla verser, har ett grundligt biblisk innehåll och är en fantastisk sammanfattning av vår frälsning i Kristus. Vi får då granskar innehållet:
 
Long my imprisoned spirit lay
Fast bound in sin and nature’s night;
 
Var inte det vårt tillstånd? Bibeln är kristallklar i frågan. Vi var fångar i djävulens snara och gjorde hans vilja (2 Tim 2:26) och vi var syndens slavar (Rom 6:16,17,20). Vi famlade i mörkret (Ef 4:18, 5:8) och förblindade av djävulen (2 Kor 4:4). Tillståndet var nattsvart och kunde inte vara värre. Var hoppet ut? Nej!
 
Thine eye diffused a quickening ray,
I woke the dungeon flamed with light;
 
I vår hopplöshet grep Gud, enligt sin nåd, in på ett underbart sätt.
Kristus är världens ljus som lyser i mörkret (Joh 1:4-5; 8:12). Detta ljus strålade fram i vårt förblindade förstånd (2 Kor 4:4). Gud befallde ljuset att flamma upp och fylla våra hjärtan med kunskapen om sitt strålande, glänsande, bländande härlighet som strålar fram i Kristi ansikte (2 Kor 4:6). Vi vaknade upp i syndens fängelse och var fria.
 
My chains fell off, my heart was free;
I rose, went forth, and followed thee.
 
Gud reste upp oss som nya människor I Kristus (2 Kor 5:17). Befriade från vårt förslavade tillstånd genom vår Herres befrielse (Joh 8:34,36) och följde Jesus som Hans lärjungar.
 
Det finns en hel del av Wesleys psalmer översatta till svenska. Till min förvåning hittade jag påskpsalmen ’Christ the Lord is risen today’-’Frälsaren är uppstånden’. Men den jag hittade hade översatts av en mormon så det kommer inte som någon överraskning att översättningen var helt förvrängd. Psalmen innehåller fem verser varav de två sista föll bort för att de inte passade in i mormonernas lära.
 
Charles Wesley skrev en av tidernas mest älskade julsånger. Jag citerar endast den första av tre versar av ’Lyss till änglasångens ord’:
 
Lyss till änglasångens ord:
Gud är kommen till vår jord!
Nyfött barn vår konung är,
frid åt människor han bär.
Folk, stäm in i himlens kör
med en sång som aldrig dör!
Han som fötts i Betlehem
är vår Frälsare och vän.
Lyss till änglasångens ord:
Gud är kommen till vår jord!
 
’Upp att med tusen tungors ljud’ är mäktig och en stor hyllningspsalm i vilken Kristus och Hans ära står i fokus. Denna skrevs av Charles på årsdagen efter sin frälsningsupplevelse och har fyra verser:
 
Upp att med tusen tungors ljud
Besjunga Jesu nåd!
Han är min konung och min Gud,
Så underbar i råd.
 
De följande tre verserna finns på svenska men jag har tyvärr inte hittat dom.
I vers 2 skrivs om en längtan att med Guds hjälp sprida evangeliet och upphöja Jesu namn över världen.
I vers tre skriver han om hur Jesus namn ger oss frid och det är musik i syndarens öron. Det gäller livet, hälsan och inre friden.
I vers fyra skrivs om Jesu makt över synd och Hans blods kraft att rena oss från all synd oavsett hur försjunkna vi är i synden.
 
När Charles skrev ’Jesus du som älskar mig’(övers Arne Widegård) godkände inte hans bror John den. Han gillade inte ordet ’lover’(älskare) i texten. (Jesus, lover of my soul). Han ansåg att det var ovärdigt att beskriva Kristus som’lover’.Psalmen var till början inte accepterad i Johns sångböcker men senare blev den mångas favorit:
 
Jesus, du som älskar mig,
du min enda trygghet är.
Storm och vågor hotar mig.
Inre oro mig förtär.
Låt din närhet bli en famn,
medan stormen rasar ut.
Hjälp mig komma tryggt i hamn,
och tag mot min själ till slut.
 
Charles Wesley har lämnat efter sig ett rikt arv av psalmer och alla som älskar hans psalmer har sin favorit. En som räknas, av många, som en av det bästa är ’Guda kärlek utan like’ (Love Divine, all loves excelling). Psalmens tema är den gudomliga kärlekens pånyttfödande och omskapande makt och har tre verser:
 
Guda kärlek utan like,
som från himlen kom hit ned,
uppbygg ibland oss ditt rike,
i vår själ din boning red.
Jesus, du vår vän den bäste,
full utav barmhärtighet,
kom att varje själ nu gästa
med din frid och salighet.
 
Kom med din milda spira
mörkrets gärningar slår ner,
att från jorden upp må spira
fridens frukter mer och mer.
Tag vårt hjärta till ditt tempel,
att vårt liv på denna jord
präglas av din egen stämpel
uti tankar, verk och ord.
 
Herre, vi din kraft förbidar,
Låt ditt rike komma snart!
Lär oss bedja, vaka, strida
tills vi ser dig uppenbart,
tills de återlöstas skara
skall församlas glad en gång,
evigt fri från nöd och fara,
kring din tron med jubelsång.
 
Detta är ett litet axplock av den stora skatt som Charles Wesley gav oss och jag tackar Gud för den gåva som Gud skänkte honom.
 
Det finns en stor diktare till som jag vill uppmärksamma innan vi lämna 1700-talet. William Williams (1717-1791 ) född i Pantycelyn Wales och som är ansedd som landets största psalmförfattare.
 
D.M Lloyd-Jones framställde honom som alla tiders bästa psalmförfattare och sade om honom: ”William Williams psalmer är proppfulla med teologi och upplevelser…genom sina psalmer undervisade han Guds folk teologi”.
 
Williams var barn i en bondefamilj och var en av sex barn. Han blev frälst 1738 genom Howell Harris som var en stor väckelsepredikant. En tid därefter skulle han utveckla vänskap med Harris och Daniel Rowland som också var en stor väckelsepredikant. Alla tre var till att börjar med präster i den anglikanska kyrkan. Gud välsignade Wales med många väckelser vid den tiden och Williams var en del av den. Det var ohållbart för dessa tre att tjäna vidare i anglikanska kyrkan med sin synkretiska lära. Det blir ett uppbrott och den Welsh ’Calvinistic Methodist Society’ föddes med inflytande av George Whitfield och andra.
 
!744 bestämde sällskapet att det fanns ett stort behov av att sätta evangeliets sanningar i sång. Därefter skickade de ut en inbjudan till var och en att skriva en psalm och lämna in den för granskning. Syftet var att hitta en Guda begåvad psalmförfattare som skulle få uppgiften att komponera psalmer. Detta skulle inspirera folk att sjunga bibliska sanningar. Williams psalm var överlägsen alla andra.
 
Han skrev över niohundra psalmer. Han var också en poet av det största mått och erkändes av alla som Wales bästa poet och kulturbärare. Hans mest älskade psalm är ’Guide me, O Thou great Jehovah.’ Svenska översättningen är ’Gud, ditt folk är vandringsfolket’. Denna inspirerades av Israels ökenvandring på väg till det förlovade landet och är den enda på svenska:
 
Gud, ditt folk är vandringsfolket.
Själv du mitt ibland oss går.
Du oss leder, du oss stärker,
när vår väg blir lång och svår.
Bröd från himlen, bröd från himlen
ur din faders hand vi får, ur din faders hand vi får.
 
De stora manliga körerna som Wales är berömda för var en frukt av väckelsen på1700-talet. I nästa artikel flyttar vi fram till 1800-talet och bland annat se hur väckelsen i Sverige föder fram körer även i vårt land.

Läs hela inlägget »
Etiketter: gudstjänst musik

Ett litet ledarbibliotek på svenska och med böcker som finns i tryck 2022. Kanske kan det vara en inspiration för ditt hemmabibliotek eller din församlings bibliotek. Idén är böcker som bygger på en bibeltrogen grund.
 
Bibeltolkning
 
Nya Testamentet i åtta versioner, Hanseric Hällzon, Argument förlag
Ger mycket fina möjligheter att jämföra översättningar av Nya Testamentet. Nog så användbart för att få en djupare förståelse av den grekiska grundtexten.
 
Gräv djupare - Verktyg för att hitta Bibelns skatter, Nigel Beynon & Andrew Sach, Rotad förlag
En grundbok i att tolka Guds ord. Mycket användbar.
 
One2One - Att läsa Bibeln tillsammans, David Helm, Rotad förlag
En enklare bok om hur man kan använda Bibeln vid enkla bibelstudier över en fika.
 
Guds stora plan - Den röda tråden genom Bibeln, Vaughan Roberts. Reformedia
En översikt över hur Bibeln hänger ihop. Så nyttig för att sätta en text i sitt sammanhang.
 
Bibelkunskap
 
Libris stora atlas till Bibelns och kristenhetens historia, Tim Dowley, Libris förlag
Kristendomen är en historisk religion och Bibeln handlar om verkliga händelser på verkliga platser. Kartorna i den här boken är en god hjälp för att sätta Bibelns berättelser i sitt historiska och geografiska sammanhang
 
Steg för steg genom Gamla Testamentet / Steg för steg genom Nya Testamentet, Jonas Dagson, XP Media
Enkel inledningsvetenskap och bibelöversikt. Allt viktigt finns med.
 
Människors undran - Europas idéhistoria, Antiken, Ronny Ambjörnsson, Natur och Kultur
Inte en kristen bok, men den ger romerska och hellenistiska bakgrunden till Nya Testamentet.
 
Kyrkohistoria
 
Lex Orandi Lex Credendi - En kommentar till trosbekännelsen, Gösta Hallonsten, Artos förlag
En bakgrund och förklaring av de apostoliska och nicenska trosbekännelserna av en katolsk teolog. Dessa bekännelser är centrum för det som blir de etablerade kyrkorna. Mycket nyttigt för att förstå läran om Kristus och läran om treenigheten.

När världen blev kristen 312-394, Paul Veyne, Daidalos förlag
Vår tid är omvälvande inte minst genom att den statskyrkotanken tappar i betydelse och till och med den svenska lutherska statliga kyrkan börjar vilja närma sig den fria församlingens lära om hur kyrkan bör vara organiserad. Centralt för att förstå det hela är att studera hur hela idén om symbios mellan kyrkan och staten började att den romerska kejsaren Konstantin omvändelse till kristendomen år 312. En mycket intressant bok.
 
Tankens pilgrimer - Europas idéhistoria, Medeltiden, Ronny Ambjörnsson, Natur och Kultur
En inblick i den europeiska medeltiden där det mesta handlar om kristendom på ett eller annat sätt. Fin bakgrund för att förstå reformationen också.
 
Martin Luther - Hans liv, lära och inflytande - 500 år senare, Stephen J Nichols, Reformedia
Luther var central för reformationen. Den här boken är rättvis mot Luther och det Luther tyckte var viktigt.
 
Lågan som inte kunde släckas - Upptäck reformationens hjärta, Michael Reeves, Reformedia
Reformationen var med än Luther och Gustav Vasa. Den här boken sätter fokus på hur man vill åter till evangelium och åter till Bibeln och hur det tog sig olika uttryck i olika rörelser och olika länder. Bästa boken om reformationen.
 
Ett frö av anabaptism - En studie av den historiska anabaptismens lära och liv, C. Arnold Snyder. Evangelie förlag
Vad hade kristendomen varit om inte kejsar Konstantin skapat en symbios av stat och kyrka? Den radikala reformationens anabaptister gjorde kyrka separerad från staten ger inspiration och varningar till frikyrkan av idag.
 
Augsburgska bekännelsen - Nyöversatt och kommenterad, övers. Rune Söderlund, EFS Budbäraren
Trosinnehållet i Luthers reformation på ett tillgängligt sätt.
 
Kristens resa, John Bunyan, Artos förlag
Trosinnehållet hos de brittiska puritanerna på ett tillgängligt sätt.
 
Troslära
 
Ett flödande ljus - Predikningar över Romarbrevet, Lars Borgström, Biblicums förlag
En kommenterar i predikoform över Paulus främsta lärobrev. Mycket bra om trons grunder från ett lutherskt perspektiv.
 
Heidelbergkatekesen - Katekes eller kristen undervisning sådan den bedrivs i kyrkor och skolor i det kurfurstliga Pfalz, övers. Sebastian Rehnman, Artos förlag
En ekumenisk katekes på luthersk och reformert grund som med sin tids bästa pedagogik ger trons grunder knutna till relevanta bibelverser. Själavårdande och varm.
 
Bethelbekännelsen 1933 - Ett lutherskt försök, Dietrich Bonhoeffer, Herman Sasse mfl, Församlingsförlaget
Vad gör man som luthersk kyrka när staten blir ond. Den här boken ger en bild av hur man kan göra.
 
Lär känna Gud, J.I. Packer, Rotad förlag
Läran om Gud. En verklig klassiker.
 
Korset - Meningen om Jesus död, John Stott, Apologia
Läran om korset och frälsningen. En verklig klassiker.
 
Frälsningens ord till förändringens värld - Bibel och evangelium i John Stotts teologi, Per-Axel Sverker, Libris förlag
Kanske är det viktigaste för frikyrkan idag att återupptäcka evangelikal lära om frälsningen och evangelikal tro på Bibeln. Det här är boken som hjälper till ett sådant återuppvaknande. Om och om möter jag ungdomar och unga vuxna i församlingar som aldrig på riktigt fått höra ett befriande evangelium. Så många har fastnat i pepp eller hot och skuld. Sveriges församlingar behöver komma åter till de goda nyheterna om Jesus.
 
Ledarskap och själavård
 
Mästarlikt ledarskap - lärdomar från Jesu mästerliga ledarskap, Hans Jansson, Livets ords förlag
Av ledarskapsböcker så är det den här jag om och om kommer tillbaka till. Sansad, relevant, bra.
 
Nya förutsättningar - Vägledning för livsnära samtal, Esbjörn Hagberg, Pingst ledarutveckling
En stabil bok om själavård
 
En sund församling - Steg för steg, Mark Dever, Reformedia
Hur ska en församling organiseras. Mark Dever visar hur det ser ut om man gör det på klassisk baptistisk grund. Spännande, utmanande och kontroversiell i vissa delar.
 
Föräldraskap - Vad det egentligen handlar om, Paul David Tripp, Livets ords förlag
En stabil bok i ämnet.
 
Att förklara och försvara den kristna tron
 
Varför ska jag tro på Gud?, Timothy Keller, Credoakademin
Jag har landat i att det här trots allt är den bästa boken i apologetik för vår senmoderna samtid. Det finns andra som är bra, men den här är bäst.
 
Fallet Jesus för unga, Lee Strobel, Pärlan förlag
Klassiska apologetiska frågor förpackat för barn. Jag gillar den.
 
Etik
 
Kristen moralhistoria - Sökandet efter det goda livet, Roland Spjuth, Libris förlag
Den här boken sätter kristen etik i sammanhanget av det kristna livet. Frikyrkans särskilda sätt att hantera etiska frågor får den plats den förtjänar. En lite annorlunda men mycket läsvärd bok.
 
Nakna utan att blygas - Om den sexuella revolutionen & en revolutionär syn på sex, Stefan Gustavsson, Apologia
Sex är något mycket djupt i människan och människans identitet. I en Sverige idag där så mycket är fokuserat på sex i samhället är det relevant med en bok med ett kristet perspektiv på sex.
 
Gudstjänst, andakt och förkunnelse
 
Berättelsebibeln - Varje berättelse viskar namnet Jesus, Sally Lloyd-Jones, Semnos förlag
Centrum för den kristna kyrkans budskap är Jesus, det gäller både i kyrkan och i hemmet. Den här boken ger om och om exempel på hur Bibelns viktigaste berättelser ytterst handlar om de goda nyheterna om Jesus. Du kan läsa massor av bra böcker i bibelteologi, men är har du det central färdigt att tillämpa i predikan, i barnsamlingen eller i husandakten.
 
Familjeandakt - i Bibeln, historien och ditt hem, Don Whitney, Reformedia
Innerst inne vill du ha familjeandakt. Den här boken berättar hur du gör. Det kommer att bli bra.
 
Gudstjänstboken, Libris förlag
En handbok för gudstjänst i flera frikyrkosamfund. Användbar både i kyrkan och hemma. Alla församlingar har en liturgi, man är bara olika öppna och olika medvetna om den.
 
Bibelutläggande förkunnelse - Så kan du förmedla Guds ord idag, David Helm, Reformedia
Kortfattad och enkel bok. Jag har gått igenom den kapitel för kapitel med andra förkunnare, mycket lärorikt.
 
Evangeliebok - Svenska folkbibeln 2015, Lutherstiftelsen

Mycket talar för att det bästa är att låta förkunnelsen i söndagsgudstjänsten följa en bibelbok från början till slut. Men, för att få rikedom i hemmaandakten följer jag gärna kyrkoåret, speciellt vid högtiderna. Och då är den nya evangelieboken från lutherstiftelsen mkt trevlig. Mer bibeltro än den statliga versionen.

 

Läs hela inlägget »

Visst är det vinnarnas historia som skrivs i den här boken över Princeton Seminarys historia. Splittringen 1929 där företrädarna för "Old Princeton" lämnar och bildar Westminster Seminary. Men, det är samtidigt en fin bok för att få en inblick över hur den protestantiska teologin i västvärlden mött olika utmaningar de senaste två hundra åren Princeton som fokuspunkt.
 
Princeton Seminary in American Religion and Culture
James H. Moorehead
Eerdmans, 2012
 
Deism och brist på utbildade pastorer
Princeton Theological Seminary grundades 1812 för att förse den presbyterianska kyrkan med välutbildade pastorer. Undervisningen grundades i Westminsterbekännelsen och hade därför mycket gemensamt med de baptister som följde 1689 års baptistbekännelse.
 
1700-talets stora utmaning för den protestantiska teologin var deismen. Deisterna så Gud som en skapare som inte längre hade en aktiv del i skapelsen. Man vände sig till förnuftet snarare än uppenbarelsen och vände sig då naturligt sig till vetenskapen och människors tankar snarare än till kyrkan för svar i religiösa frågor.
 
Ett viktigt uppdrag för Princeton Seminary därför att undervisa stabilt från Westminsterbekännelsen och bemöta argumenten från deismen. Lite ironiskt är att den deistiska rörelsen redan tappat sin kraft när Princeton Seminary väl är grundat.
 
Tysk bibelkritik och skotsk common sense-filosofi
Med Adolf von Harnacks tanke om en dogmfri kristendom och Julius Wellhausens historisk-kritiska bibelforskning som gav nya tankar om vem som författad moseböckerna kom det från Tyskland en stark akademisk rörelse bort från bibeltro och stabil reformert teologi.
 
Under ledning Charles Hodge (1797-1878) mötte Princeton utmaningen genom studieresor i Europa för att studera de nya idéerna och genom att låta den skotska common sense-filosofin ge en annan grund för teologi och bibeltolkning.
 
Resultatet blev att man kunde skörda de bästa frukterna från den nya tyska bibelforskningen samtidigt som man byggde ett eget teologiskt ramverk som än idag är respekterat som "Old Princeton".  Utgångspunkten i ramverket var skotsk common sense-realism där man menar att våra sinnen kan ge oss direkt kunskap om en verklighet som är oberoende av oss. Denna tanke från Thomas Reid (1710–96) och det induktiva metoden för vetenskap från Francis Bacon (1561-1626) gav ett ideal om en objektiv teologi induktivt byggd på en ofelbar Bibel. Ett starkt system värdigt att möta de nya idéerna från Tyskland. Kanske kronan på verket är Charles Hodges systematiska teologi i tre band som gavs ut 1872–73.
 
Ett socialt evangelium
Vid slutet av 1800-talet skedde en stor förändring i samhället i många västländer. Industrialisering och urbanisering förändrade på så många sätt förutsättningarna för kyrkornas arbete. Ställda inför dessa utmaningar, utmaningar som kanske var än större i U.S.A. genom den stora invandringen, sökte många församlingar nya arbetssätt anpassade till den nya situationen. Till Princeton kom en efterfrågan på kurser i sociologi och andra praktiska ämnen, en efterfrågan som endast till en del möttes.
 
En stark rörelse för ett socialt evangelium trädde fram. En bärande tanke var att frälsning också innefattar rättvisa och solidaritet i relationer och strukturer. Optimistiskt tänkte man att gudsriket skulle komma här och nu och att pastorn skulle verka som den profet som förde in detta rike. Optimistiskt tog man sig an den sociala krisen som skulle hanteras och lösas genom kyrkornas praktiska arbete i samhället och samhällets strukturer. En viktig ledare var baptisten Walter Rauschenbusch (1861–1918) som såg kyrkans utmaning i den moderna kulturen och försökte visa på hur en förändrad kyrka bättre skulle hantera dessa frågor. Den gamla teologins fokus på att rädda själar var nu inte nog, nu skulle man rädda samhällen. Men, den starka optimismen i rörelsen för ett socialt evangelium tålde inte mötet med första världskriget och dess fasor. Men visst lämnade denna rörelse saker efter sig, ett exempel är medborgarrättsledaren Martin Luther King.
 
Lärarna på Princeton Seminary stod fasta i sin teologiska övertygelse grundad på Westminsterbekännelsen och Bibelns ofelbarhet även i denna fas av den teologiska utvecklingen i västvärlden.
 
Slutet för "Old Princeton" och början på den dialektiska teologin
I slutet av 1920-talet blev trycket för en undervisning mer relevant för samfundet allt starkare. 1929 organiserades seminariet om och flera företrädare för den gamla teologin flyttade och grundade Westminster Seminary.
 
Princeton Seminary vände sig nu mot den dialektiska teologin med företrädare som Emil Brunner (1889–1966) och Karl Barth (1886-1968). I besvikelsen efter första världskriget där liberalteologin och det sociala evangeliet inte lyckats stå emot, så uppstod en slags återgång till klassiskt trosinnehåll men känslighet för den moderna bibelkritiken.
 
Sextiotalets pluralism
Med sextiotalet kommer en ökad pluralism på många teologiska högskolor och så också på Princeton Seminary. Mitt i allt försöker man göra teologi och ha ett teologiskt fokus på undervisningen snarare än att bli vilken humaniora eller socialvetenskap som helst. Den dialektiska teologin med Karl Barth är här en hjälp ledarna i Princetion.
 
I vår tid
Princeton Seminary fortsätter att utvecklas för att vara relevanta som teologisk utbildningsanstalt för ett samfund i den protestantiska huvudfåran. Westminster Seminary håller i arvet från sina grundare.
 
För oss på Bapstisernas historia är det intressant att bokförlaget Banner of Truth ger ut böcker från "Old Princeton". På det sättet får Charles Hodge, BB Warfield  och Geerhardus Vos från "Old Princeton" fortsätta inspirera dem som vill se vad bibeltro och reformationens teologi kan innebära i levande församlingsliv.

Läs hela inlägget »
Etiketter: princeton troslära

Torpkonferens i midsommarveckan. Ett av husen på gården är avsatt för bön och enligt 24 7. Det är gott att vara med och be för konferensen, världen och människors frälsning. Samtidigt blir det en del goda samtal om filosofin bakom 24 7 rörelsen.
 
Be Still - A Simple Guide for Quiet Times
Brian Heasley
SPCK, 2021
 
Brian Heasleys bok "Be Still" har en tillhörande bönekurs med 5 fem korta filmer och samtalsfrågor. Välproducerat och bra, som gjort för att gå igenom i hemgruppen, tonårsgruppen eller motsvarande. Det märks att materialet kommer ur en rörelse som förenar bön, mission och rättvisa på ett sätt som ger en sund helhet.
 
Några tankar:

  • Det att ha en böneplats och en tid avsatt för bön är något väldigt gott. Puritanerna byggde ibland sina hus med en särskild bönekammare. Det finns en kraft i bön och tid med Gud. Många goda råd i boken.
  • 24 7 rörelsen är kända för att låta bönen får få flera uttryck på olika kreativa sätt. Nog är det en bra sak att få en variation i bönen. Personligen blev jag inspirerad att skriva bön i en skrivbok som en del av min dagliga andakt.
  • En metod i 24 7 är lectio divina - gudomlig läsning. En uråldrig metod för att möta bibeltexten. Man låter texten själv verka utan tolkning och sammanhang. Personligen tror jag att det är nyttigt att begrunda ett bibelstycke, men undrar samtidigt över vad som händer om man dag efter dag i sin personliga andakt hanterar bibeltexten utan sammanhang och tolkningsprinciper. Är det inte risk att osunda tolkningar smyger sig in i först den personliga andakten och sedan ut i den kristna gemenskap man är en del av?

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: bön

av David Whitworth


Vi stannar kvar i 1700-talet och tittar på tre stora och uppskattade andliga sångförfattare. Nämligen, William Cowper, August Toplady och Charles Wesley. Utan tvekan kan jag lugnt konstatera att Wesley var störst av dem alla och en av tidernas största sångförfattare. Men återkommer till honom senare. Det som utmärker denna trio är deras kännedom om den fallna människans natur och bot på den som lyser stark i deras sånger.
 
Vi börjar med August Toplady (1740-1778). Han var son till en brittisk major och hans mamma var känd för sin starka gudsfruktan. Han avlade sin akademiska examen vid Trinity College i Dublin. Topladys frälsning är intressant. Vid sexton år ålder besökte han Irland där han samlades med Guds folk i en loge. Predikanten var en outbildad men varmhjärtad man som ’knappt kunde stava sitt eget namn.’ Hans text var tagen från Ef 2:13: ’Men nu har ni, som är i Kristus Jesus och som en gång var långt borta, kommit nära genom Kristi blod.’ Han beskrev sin frälsnings upplevelse så här:
 
’Det är förunderligt att jag som satt i England så länge under evangeliets budskap, skulle frälsas i en lada i en dunkel del av Irland, i sällskap med en samling av Guds folk, under evangeliets budskap av en predikant som knappt kunde stava sitt namn. Det är förvisso ett Guds verk och är underbart. Sådan förträfflig kraft kan inte vara annat än av Gud snarare än människa. Den pånyttfödande Helige Ande andas inte bara på vem Han vill men också när och var Han vill.’
 
Toplady beskrivs som impulsiv, förhastad i sitt tal och ovarsam i sitt omdöme men han ägde också en brinnande pietistisk ande. Det är snarare så att de bästa av människor är människor som bäst.
 
1672 vigdes han som präst i den anglikanska kyrkan och några år senare fick en tjänst i en församling i en liten by i sydvästra England där han stannade resten av sitt liv.
Han skrev ett antal hymner och hans mest berömd och älskade är ju ’Klippa du som brast för mig’:
 
Klippa, du, som brast för mig,
Låt mig gömma mig i dig.
Vattnet, blodet, vilket går
Från din stungnas sida sår,
Tvage i sin våg så huld
Mig från syndens makt och skuld.
 
Med min fromma möda jag
Aldrig fylla kan din lag.
Om mitt nit ej blive matt,
Om jag gräte dag och natt,
Syndens fläckar står dock kvar.
Blott i dig jag frälsning har.
 
Intet kan jag giva dig,
Till ditt kors jag sluter mig,
Naken dig om kläder ber,
Hjälplös upp till nåden ser.
I din livsvåg låt mig tvås,
Herre, annars jag förgås.
 
Vid vårt flyktigt andedrag
Och när jag skall dö en dag,
När till okänt land jag går,
När inför din dom jag står:
Klippa, du, som brast för mig,
Låt mig gömma mig i dig!
 
William Cowper (1731-1800)
 
Cowper anses som en av dåtidens främsta poeter och hade ett stort inflytande på poeter som Wordsworth, Tennyson och Coleridge. Han var också populär bland författare som Jane Austen och Bronté systrarna.
 
Han föddes i en adelfamilj men en fattig familj. 1749 började han sin utbildning till jurist och vid 23 års ålder blev han utnämnd till kronjurist.
 
Från tidig åldern led han av psykisk instabilitet. Vid 32 års ålder erbjöds han en plats i parlamentets överhus men bara tanken på jobbet stressad honom. Det orsakade ett mentalt sammanbrott och ett självmordsförsök. Det verkade som om han i samband med sin återhämtning blev frälst.
 
Lite senare flyttade Cowper till Huntingden som är nära Cambridge där hans bror läste. Det var här i Huntingden han träffade prästfamiljen Unwin. Han flyttade in hos familjen och blev som en son för dem. 1667 dog pappan och mamman, dottern och William flyttade till Olney på John Newtons förslag. 1773 upplevde han ett stort sammanbrott och kände sig övergiven av Gud.
Vissa tider var han fullständigt nedbruten, men under tiderna han var frisk skrev han sina sånger och poesier. Han hade ett samarbete med Newton i boken ’Olney Hymns’ som kom ut 1779.
 
Det är nu dags att ta en titt på hans sånger. ’Det finns en källa fylld med blod’ har en underbar text och som är bra översatt:
 
Det finns en källa fylld med blod,
Som flöt från Jesu sår,
Och syndaren i denna flod
Fullkomlig rening får.
Refrängen:
 
O, härliga källa,
Öppen för mig.
O, härliga källa,
öppen just för mig!
 
Se rövaren på korset fann
Den källan öppen, fri.
Och där kan jag,
Fast ond som han,
Från synden renad bli.
Refrängen.
 
Alltsen jag såg den källan god,
De helga, dyra sår,
Jag sjunga vill om Jesu blod,
Tills salig hem jag går.
Refrängen.
 
Sen prisar jag med högre sång
Dig, som mig frälsat här,
När jag helt fri från jordens tvång
För evigt hemma är.
Refrängen.
 
’God moves in a mysterious way’ är en till av Cowpers storartade psalmer och som jag förstår var svår att översätta. Jag återger de två första verserna:
 
På underbara väger går
Vår Herre och vår Gud.
I havets djup, där är hans spår
Och stormen bär hans bud,
Och stormen bär hans bud.
 
Med outtömlig starkhets makt
Och vishets djup därtill
Han bringar fram, ur dolda schakt,
Allsmäktig, vad han vill,
Allsmäktig, vad han vill.
 
Trots alla bakslag, fanns det hos William en innerlig längtan efter intim gemenskap med Gud som i ’O for a closer walk with God’ vittnar:
 
O, att min levnad kunde bli
En vandring helt med Gud,
Så att från varje boja fri,
Jag älskade hans bud.
 
Charles Wesley (1705-1788) var en av den andliga sångens giganter. Han var den nittonde av tjugo barn som föddes i familjen Wesley av vilka tio överlevde till vuxen ålder. Mamma Susanna gav alla barnen en god biblisk fostran. Denna blev en bra grund för Charles och hans äldre bror John senare i livet så väl som för alla syskonen.
 
1726 flyttade Charles till Oxford för att läsa vid universitet. I början levde han ett lösaktigt liv men övergav det och formade en religiös grupp. Tillsammans med John, som också läste vid universitet och två andra studenter startade han gruppen som blev känd som Heliga klubben. Den stora George Whitefield anslöt sig också senare till sällskapet. Syftet var att rätta sitt liv efter religiösa övningar.
 
Till att börja med samlades Heliga klubben varje söndagskväll, sedan två gånger i veckan och till slut utökades det till varje kväll från sex till nio. I början samlades de till nattvard, bibelstudier, bönetimmar och diskussioner. Detta utvidgades senare och gruppen fastade på onsdagar och fredagar varje vecka. Varje dag var en timme avsatt till meditation. Bönen var klockan nio på morgonen, klockan tolv och klockan tre vilket fylldes ut med korta bönestunder en gång i timmen. De var verkligen religiösa! Men utan Kristus som Herre i sina liv.
 
1835,efter hans tid i Oxford, vigdes Charles till präst. John hade vid denna tid flyttat till Georgia i USA och arbetade i missionens tjänst bland urinvånare. Samma år som Charles vigdes till präst förenades han med sin bror i Georgia också han i missionens tjänst.
 
Bröderna kom i kontakt med herrnhutarna och bodde hos dem i några veckor. Detta folk imponerade stort med deras förnöjsamhet och goda temperament. Deras kontakt med detta folk kommer att ha en avgörande roll i deras liv.
 
De följande fyra månader var minst sagt röriga. Här var två akademiker som satt i sitt elfenbenstorn och som senare råkade komma in nybyggarsamhällets råbarkade verklighet. Eftersom Charles och John inte hade upplevt ’rättfärdiggörande tro’ än var missionen dömd till att misslyckas. Det var deras naivitet som orsakade en kris hos bröderna och efter några månader åkte Charles hem. Han var sjuk och förtvivlad, fysiskt och mentalt nerbruten.
 
Hans sjukliga tillstånd fortsatte även hemma i England. Charles tidigare möte med herrnhutarna i Amerika ledde till hans kontakt med herrnhuten Peter Böhler i London. Efter ett långt samtal med varandra kom Charles till tro på Kristus men utan trons visshet. Han fick delvis hjälp av Martin Luthers kommentar till Galaterbrevet 2:20.’ Guds son, som har älskat mig och offrat sig själv för mig’. Denna vers inspirerade honom till att skriva en av hans populäraste sånger och en av mina favoriter om inte den bästa. Mer om den och andra nästa gång.
 
Hans väg till frälsningens fulla visshet kom genom att han slog upp sin Bibel slumpmässigt och hans blick fastnade på Psalm 40:4.’ Han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud. Många skall se det och frukta, och de skall förtrösta på Herren.’ Då kunde han säga ’Jag upplevde frid med Gud…Jag förstod att det var tron som höll mig uppe.’

Läs hela inlägget »
Etiketter: gudstjänst musik

av David Whitworth


Vi har hunnit fram till 1700-talet som blev ett århundrade av stora kompositörer och deras storslagna psalmer. Vi har börjat så smått i artikel 6 med Isaac Watts som absolut tillhör denna skara. En som också tillhör denna kategori och som komponerade en av mina favoritsånger var Charles Wesley. Mer om honom senare. Först ut är Georg Friedrich Händel (1685-1759).
 
Johann Sebastian Bach har sagt att: ’All musiks syfte och mål är att spegla Guda prakt och uppnå själens förfriskande’. Det var också Händels synsätt och målsättning i sina kompositioner.
 
Händel föddes i Halle, Tyskland 1685. Han började sin levnadsbana som juridikstudent men bytte bana och bestämde sig istället för att satsa på en musikalisk karriär. Det var hans opera ’Rinaldo’ som förde honom till London för första gången 1710. Han reste tillbaka till London 1712 och där levde han resten av sitt liv.
 
Hans berömda och mest älskade verk är det mäktiga oratorium ’Messias’ av vilken den mäktiga Halleluja kören är en del. Det finns en av Händels kompositioner på svenska som hette ’O fröjden er därav, I Jesu vänner’ skriven 1747 och har tre verser:
 
Dig tillhör äran, o Guds rena Lamm,
Som ditt blod har gjutit uppå korsets stam.
Törne krönte konung, tag vår hyllningsgärd,
Du, blott du, o Jesus, är all ära värd.
Dig tillhör äran, o Guds rena lamm,
Som ditt blod har gjutit uppå korsets stam.
 
Seger du vunnit över ondskans makt.
Även dödens välde är dig underlagt.
Intet oss förfärar, när du med oss är.
Hjältemod de svaga ger du, Herre kär.
Dig tillhör äran, etc.
 
Frälsare tag oss i din tjänst envar.
Giv oss kraft från höjden, som du lovat har.
För din unga skara ut till helig strid,
För den an till seger – giv sist evig frid.
Dig tillhör äran, etc.
 
Philip Doddridge (1702-1751) var den yngste av tjugo barn. Han föddes med klen hälsa och inget hopp om överlevnad. Men trots den dystra diagnosen överlevde han och blev Watts efterföljare som kompositör. Han var son till en nonkonformistisk pastor och höll fast till familjs övertygelser.
 
Doddridge fick en övertygelse att bli pastor som blev bekräftat och med visshet om sin kallelse studerade han vid ett nonkonformistiskt seminarium. Så småningom tog han emot en pastorskallelse i Castle Hill i Northampton. Där tjänade han församlingen i tjugoett år.
 
Doddridge var också en flitig författare och en av hans mest berömda verk är ’The Rise and Progress of Religion in the Soul’. Boken ledde till William Wilberforce frälsning som var förkämpen för slaveriets avskaffande. Doddridge skrev över fyrahundra andliga sånger som för det mesta blev sammanfattningar av hans predikningar. Den mest kända av alla är ’Oh Happy Day’ (O sälla dag). The Edwin Hawkins Singers spelade in sången och släppte den 1968 och som blev mycket populär.
 
O sälla dag, då jag av Gud
Blev klädd i salighetens skrud.
Väl må min själ med helig fröjd
Lovsjunga Gud i himlens höjd.
 
Refräng:
Sälla dag, sälla dag, när Jesus tog min synd på sig.
Av idel nåd han frälste mig,
Nu leder han mig på sin stig.
Sälla dag, Sälla dag, när Jesus tog min synd på sig.
 
O fröjdas nu, min själ, hav tröst,
Dig vila helt vid Jesu bröst.
Vik aldrig från hans helga spår,
Ny nåd för varje dag du får.
Refräng.
 
Sin kärlek han ej från mig tar,
Han sörjer för mig alla dar,
Och till mitt sista andedrag
Välsignar jag min frälsningsdag.
Refräng.
 
 
Det finns ytterligare en sång av Doddridge på svenska ’Nåd är ett härligt ord’ som understryker Guds nåd i frälsningen.
 
Nåd är ett härligt ord,
Väl den rätt förstår.
Och genom himlar över jord
Dess glada budskap går.
 
Det var Guds dyra nåd,
Som redde livets stig;
Guds underbara frälsningråd
Är evig nog för mig.
 
En huldrik nåd det är,
Som lärer mig den stig,
Som upp till himlens sällhet bär
Och dit ledsagar mig.
 
Av idel nåd jag får
Den krona Gud beskär,
Av nåd jag in i himlen går.
Hur prisvärd nåden är!
 
Bland andliga sångsförfattare finns det ett namn som är prominent på 1700-talet. Om jag nämner ’Amazing Grace’ då vet de flesta vem det är - John Newton (1725-1807). Judy Collins spelade in sången 1970 och den blev en global megahit. Det är förbluffande att den blev så populärt med hänsyn till texten. Det sägs att det finns över 6,600 inspelningar av denna. Artister som Elvis Presley, Aretha Franklin, Johnny Cash och Willie Nelson och många andra har spelat in den.
 
Newton komponerade 280 psalmer men ’Amazing Grace’ är alla tiders mest älskade sång. ’Glorious Things of Thee Are Spoken’ är också älskad av troende.
 
Vad är historien bakom ’Amazing Grace’?
 
Hans mamma var trofast i att undervisa lille John i skrifterna. Men hon gick bort när han var sju år. Därefter upplevde han en besvärlig barndom som ledde till ett upproriskt och lösaktigt liv. Han avskydde allt som hade med makt och myndighet att göra. Mot sin vilja gjorde Newton värnplikten i den kungliga flottan men rymde därifrån. Han blev tillfångatagen och piskades men han övertygade då överheten att släppa honom fri från tjänsten i flottan, men istället fick han ovillkorligen tjäna en slavhandlare. Handlaren var skoningslös mot den unge Newton som tjänade slavhandlaren på en teplantage i Afrika.
 
Han blev förflyttad till ett slavfartyg och under en resa 1748 seglade slavfartyget in i en våldsam storm. Det skrämde upp honom och han ropade till Gud om nåd. Senare erkände han att han inte var frälst i det ögonblicket men det var början.
 
Newton blev själv sjökapten på flera slavfartyg. Han gjorde många turer mellan Afrika och Storbritannien. Senare erkände han att han behandlade dessa människor med avsky. På en resa 1754 blev han våldsamt sjuk och då lämnade han livet till sjöss och människohandeln som han nu avskydde. 1764 blev han pastor i anglikanska kyrkan i staden Olney.
 
Några år senare träffade han William Wilberforce och skrev ett häfte ’Thoughts Upon the African Slave Trade’ som en hjälp till Wilberforce i hans kamp mot slaveriet. Häftet beskrev slavhandelns fasa. Wilberforce ville lämna politiken men Newton övertygade honom om att stanna kvar och kämpa mot eländet i parlamentet. Dessa två gick i bräschen för att avskaffa slaveriet. Denna kamp blev framgångsrik när parlamentet förbjöd slaveriet 1807.
Det var genom alla dessa upplevelser som ’Amazing Grace’ föddes.
 
Sången skrevs 1772 men gavs ut först 1779 i USA där den blev mest populär.
Den innehåller fyra verser:
 
Amazing grace! how sweet the sound
That saved a wretch like me;
I once was lost, but now am found;
Was blind, but now I see.
 
‘Twas grace that taught my heart to fear,
And grace my fears relieved;
How precious did that grace appear
The hour I first believed!
 
Through many dangers, toils, and snares,
I have already come:
‘Tis grace that brought me safe thus far,
And grace will lead me home.
 
Yes, when this heart and flesh shall fail,
And mortal life shall cease,
I shall possess within the vail
A life of joy and peace.
 
Den fjärde versen är den korrekta skriven av John Newton men byttes ut av den amerikanska författaren Harriet Beecher Stowe som är med i alla inspelningar.
 
Det finns en texttrogen översättning på svenska, skriven av Minna Joki som har artist namnet Celtic Woman. Den har titeln ’Otrolig nåd’.Den fjärde versen i hennes översättning är tyvärr en repris av den första versen.
Det finns en översättning som har titeln ’Oändlig nåd’ från 1983. Den är någorlunda bra fast avviker till en stor del från Newtons text, fjärde versen är inte ens i närheten.
 
Jag återger de första två verserna av Celtic Womans version uppföljd av det första två verserna av ’Oändlig nåd’ för jämförelse.
 
’Otrolig nåd’
 
Otrolig nåd, vilket ljuvt ljud,
Som räddade en sate som jag
En gång var jag förlorad, men nu har jag hittats
Jag var blind, men nu kan jag se.
 
Det var nåden som lärde mitt hjärta att frukta
Och nåden som mildrade rädslan
Hur dyrbar tedde sig den nåden då
Den timme jag först fann tron.
 
’Oändlig nåd’
 
Oändlig nåd mig Herren gav
Och än idag mig ger.
Jag kommit hem, jag vilsen var,
Var blind, men nu jag ser.
 
Guds Nåd, jag skälvde inför den,
Men sedan gav den ro,
Och aldrig var den större än
den dag jag kom till tro.
 
Så här långt i dessa sju bloggar har vi sett andliga sånger och psalmers utveckling från de bibliska psalmerna till de mer fristående texterna. Dessa texter om än fristående hade sin grund i Bibeln. Sångerna, som vi har sett, genomsyras helt av de grundläggande bibliska lärorna och samtidigt lärde sig Guds folk Bibeln på ett sätt som gjorde det lättare att komma ihåg.
 
Nästa artikel kommer att handla om en av tidens största sångförfattare-Charles Wesley och några till.

Läs hela inlägget »

av David Whitworth

 
Vi stannar kvar på 1600-talet och gräver i den engelska sångskatten och dess historia. Bland de pionjär reformerta baptisterna var andliga sånger i sina sammankomster ett kontroversiellt ämne som kan låta lite främmande för oss.
 
1658 kritiserade två medlemmar i en partikulär baptistförsamling i Tiverton, Robert Steed och Abraham Cheare psalmsång med kör och ackompanjemang av musikaliska instrument. De sa att det tillhörde det gamla förbundet och var ogiltigt i det nya förbundet i Kristus. Men de förnekade anklagelsen om att de förkastade psalmen, hymnen och den andliga sången utan ackompanjemang.
 
På grund av det rådande politiska läget i England mellan1660-1689 upphörde psalmsång. Omständigheterna ändrades 1689 och att man kom igång med andliga sånger i församlingarna igen. Men då uppstod än en gång kontroverser i frågan. Detta ledde till hätsk debatt bland partikulär baptisterna i London. Två av de ledande baptisterna, Hanserd Knollys och William Kiffin stod på var sin sida i denna fråga. Knollys var gripen av andliga sånger medan Kiffin inte var så entusiastisk. När dessa två stora ledande personligheter inte var överens i frågan stod det klart att det skulle skapa akuta problem. Detta var inte någon storm i ett vattenglas. Det hotade en splittring bland församlingarna. Det verkade som om nästan hela Londons reformerta baptistiska ledarskap var involverad. Kontroversen blåste över och andliga sånger blev en accepterad del av de reformerta baptisternas sammankomster.
 
En av de tidigaste hymnskrivare i England var Thomas Ken (1637-1710) som blev biskop av Bath (inte badkaret utan staden!)1685. Han gav ut tre hymner och alla tre avslutade med en doxologi och denna översattes till svenska 1695
 
(Praise God from whom all blessings flow).
Pris vare Gud, som kärlek är!
Pris vare Gud på jorden här!
Pris vare Gud i änglars land!
Pris vare Fader, Son och And’!
 
John Mason (d 1694) var kyrkoherde i Water-Stratford och också en av tidigaste engelska andliga sångskrivare. Mycket beröm östes över honom. Puritanen Richard Baxter sa om honom att ’han var den engelska kyrkans ära’. Det sägs om honom att han var en gudfruktig man, en ivrig bedjare, ett ljus på predikstolen och ett mönster nedanförden!
 
Han var en av de första att bryta med den traditionella metriska psalmen och 1683 gav han ut en liten sångsamling. En sång med titeln ”I’ve found the Pearl of greatest price’ var bland dem och översattes till svenska ’Jag nu den pärlan funnit har’ och har åtta verser. Jag återger verserna 1, 2, 3 och 6:
 
Jag nu den pärlan funnit har,
Som är min själs begär.
Och denna pärla underbar,
Min Frälsare det är.
 
Upp därför nu, min själ, och sjung,
Besjung din Frälsare! Han din profet,
Din präst och konung,
Åt honom hyllning ge!
 
Han lärer mig sin sannings bud,
Sitt ord i Andens kraft,
Han medlar mellan mig och Gud,
Han härskar med all makt.
 
Se, Han är min rättfärdighet,
Min frid, min sällhetshöjd.
Ja, Han är min salighet, min krona
och min fröjd’.
 
Texten särpräglas om den bibliska läran av vad Kristus är i hans gemenskap med oss.
 
Isaac Watts (1674-1748). Han anses som andliga sångernas fader och var en kompositör av stora mått som komponerade ca 6000 sånger.
 
Han föddes i Southampton och var den äldste av nio barn. Hans pappa var medlem i en non-konformistisk församling. Watts var intellektuellt begåvad och vid tretton års ålder kunde han redan hebreiska, grekiska, franska och latin.
 
Han var missnöjd med den metriska psalmsången i församlingens sammankomster och påpekade detta många gånger för sin pappa. Det var en påtaglig brist på glädje och en slöhet i framförandet som han ogillade. Pappa tröttnade på hans gnäll och utmanade honom att skriva något bättre själv om han kunde! En vecka senare gav han församlingen sin första sång: ’Behold the Glories of the Lamb’. Sången blev väl mottagen av församlingen och detta öppnade upp en helt ny epok i den protestantiska andliga sångkompositionen.
 
1702 blev den gudfruktige Watts pastor i en fristående församling i London. Följande år drabbades han av sjukdomar som orsakade klen hälsa resten av hans liv. Sjukdomarna hindrade honom dock inte från att flitigt komponera så många andliga sånger.
 
1707 gav han ut en samling av andliga sånger med titeln ’Hymns and Spiritual Songs’. Denna samling innehöll de genom tiderna populäraste engelska sånger inklusive kanske hans finaste ’When I Survey the Wondrous Cross’ som jag återkommer till senare.
 
Isaac Watts var en mycket lärd man med ett vidsträckt anseende. Han skrev trettio teologiska teser, essäer inom psykologi, astronomi, filosofi, tre band predikningar och en lärobok om logik. Boken om logik var standard litteratur på Oxford, Cambridge, Harvard och Yale universiteten.
 
Men framförallt var han mest känd för sin samling sånger. Läromässig objektivitet och emotionell subjektivitet (eller huvudet och hjärtat) fyllde hans sånger och inte minst i sången ’När jag det dyra korset ser’ från 1707. Denna översattes av Anna Ölander men mycket har fallit bort i översättningen. Den innehåller fyra verser och jag skriver alla fyra verser på engelska och svenska för jämförelsens skull:
 
When I survey the wondrous cross
On which the Prince of Glory died,
My richest gain I count but loss,
And pour contempt on all my pride.

 
När jag det dyra korset ser,
På vilket fridens furste dog,
Ej jordens guld mig fröjdar mer.
Hans kärlek är mig övernog.
 
Forbid it, Lord, that I should boast,
Save in the death of Christ my God:
All the vain things that charm me most,
I sacrifice them to His blood.

 
Min enda ära vare då
Min Herre Jesu Kristi död!
Vad mig en vinning var, jag må
Det ge i helig offerglöd!
 
See! from His head, His hands, His feet,
Sorrow and love flow mingled down!
Did e’er such love and sorrow meet,
Or thorns compose so rich a crown?

 
Hans rika kärlek flödar ned,
Ifrån hans huvud, hand och fot.
O, kärleksflod så djup och bred,
Vem kan väl stå din våg emot?
 
Were the whole realm of nature mine,
That were an offering far too small:
Love so amazing, so divine,
Demands my soul, my life, my all.

 
Och ägde jag all världens glans,
En ringa gåva vore den.
En kärlek, brinnande som hans,
Begär min själ, mitt liv igen.
 
Fyra till av Isaac Watts sånger hittas i svensk översättning.
 
’Brist ut i fröjd, han kommen är’, är en uppmaning till glädje i Kristi födelse:
 
Brist ut i fröjd, han kommen är,
O jord, ta emot din kung.
Din hyllnings gärd nu honom bär,
Hans pris och ära sjung.
 
Hans spira är barmhärtighet,
Hans tron är idel nåd.
Hans rike är rättfärdighet
Och underfullt hans råd.
 
Du änglars kör, brist ut i fröjd.
Var mänskan prise Gud.
Må jord och himmel, dal och höjd
Upprepa samma ljud.
 
’Kom låt oss förenas här’ är en hyllning och lovsång till Jesus Kristus som Guds offerlamm, vår ställföreträdare som offrades på korset.
Denna består av fyra verser varav skriver jag verserna 1 och 3:
 
Kom, låtom oss förenas här
Med änglarna i höjd
Samt tusen, tusen helgon där
Och sjunger med stor fröjd:
 
Refräng:
Halleluja, pris Guds Lamm,
Som sig offrat på Golgata.
Halleluja, halleluja, halleluja,!
Amen.
 
Guds lamm på korset dog för oss
Och göt för oss sitt blod,
Att dem som tror ej skall förgås.
O tänk vad Gud är god.
Refräng.
 
’O Gud, vår hjälp i gångna år’ handlar om livets kortvarighet och våra prövningar kontra evighetens hopp. Sången har fyra verser. Jag skriver de första tre verserna:
 
O Gud, vår hjälp i gångna år,
Vår framtids hopp och frid,
Vårt värn, när storm kring jorden går,
Vårt hem för evig tid.
 
I hägnet av din tron din här
Kring dig du samlat har;
Din arm mot ondskans makter är
Vårt fäste och försvar.
 
Fort skyndar tiden som en ström
Och sköljer alla bort.
Vår levnad liknar mest en dröm,
Förgäten inom kort.
 
Den sista psalmen har samma tema, alltså vår vandring genom dödsskuggans dal är inte någonting att bävas för eftersom Gud är med och leder oss in i härligheten.
Sången har sex verser och heter ’Det finns ett land’. Jag skriver verserna 1, 4, 5 och 6.
 
Det finns ett land, där helgons här
I evig hugnad bor,
Där oförgänglig dagen är
Och glädjen ren och stor.
 
Alltjämt försagda bävar vi
För stormig, oviss färd
Och frukta dödens tyranni
På väg till okänd värld.
 
Men Gud vår bävan lugna vill
Och skingra tvivlens ve.
Det Kanaan vi längta till
Vårt öga klart skall se;
 
Ty från det berg, där Mose stod,
Vi se den andra strand.
Då skrämmer oss ej dödens flod
På färd till Livets Land.
 
Isaac Watts psalmer var banbrytande i den bemärkelsen att det var tonsatt teologi.
 
Det är värt att notera att John Milton (1608-1674) var den yngste kompositör någonsin. Han var femton år när han komponerade ’Let Us With a Gladsome Mind’ (1623). Han är författaren till den episka ’Paradise Lost’ mm. Han föddes i London och studerade vid Cambridge Universitet. Karriärmässigt blev han regeringstjänsteman under Oliver Cromwells regering och var politiskt och socialt engagerad. Miltons stora passion var dock hans författarskap.
 
Vi har bara nuddat vid 1700-talet men återkommer och nästa artikel kommer att handla om G. Händel och P. Doddridge mm.

Läs hela inlägget »

Att leda en församling innebär inte bara själavård, förkunnelse och undervisning utan också beslut och vägval. Det innebär många utmaningar att navigera rätt i ett senmodernt och multikulturellt Sverige. Att vara rotad i Bibel och den egna kristna traditionen är nödvändigt. Men, det är också nyttigt att ha bredare insikter i allmän kyrkohistoria och kyrkokunskap. Här ett förslag till ett litet referensbibliotek för detta syfte.
 
Allmän kyrkohistoria - Från Jesus till kyrkan idag
Carl-Erik Sahlberg
2021, STH Academic
 
Varje referensbibliotek behöver en översikt över kyrkans historia. Ett viktigt bidrag i denna bok är bredden där väckelserörelser och kyrkohistoriens förlorare finns med. Det är också fint att så mycket plats ges åt de sista hundra årens kristendom med martyrium och rörelsen mot kyrkan i syd. Med sina 350 sidor är boken ganska kortfattad och översiktlig, därför kan det vara en god idé att komplettera genom att slå upp saker i nationalencyklopedin för att få vidare perspektiv och insikter från "det teologiska etablissemanget".
 
Kyrka i Sverige - En introduktion till svensk kyrkohistoria
Martin Berntson, Bertil Nilsson, Cecila Wejryd
2014, Artos
 
Med Artos förlag kan man vänta sig en allmänkyrklig vinkel på svensk kyrkohistoria och det är det som ges. Ganska tydligt driver man tesen om den långa reformationen i Sverige, en reformation som har andra drivkrafter än ett rent evangelium och som aldrig riktigt bryter med det romersk-katolska arvet. En fin översikt över svensk kyrkohistoria.
 
Lågan som inte kunde släckas - Upptäck reformationens hjärta
Michael Reeves
2019, Reformedia
 
Ett fint till komplement till Sahlberg är denna bok som ger en djupare genomgång av reformationen från ett reformatoriskt perspektiv. Reformationens bredd med Luther, Zwingli, Calvin, den radikala reformationens anabaptister och den anglikanske kyrkans medelväg. I slutet av boken finns också ett appendix om reformationen i Sverige som ger ett perspektiv som är nyttigt att ha med sig vid läsning av "Kyrka i Sverige".
 
Kristen gudstjänst - En introduktion
Stina Fallberg Sundmark (red.)
2018, Artos
 
För det här syftet är det här inte en handbok i hur man firar gudstjänst, utan snarare en bred översikt över hur olika kyrkotraditioner firar gudstjänst och därmed en viktig referens för allmän kyrkokunskap. Namnkunniga författare och väl redigerad. En bra och nyttig översikt.

Läs hela inlägget »

Den protestantiska kyrkan på 1600-talet hade varit djupt smittad av skolastikernas intellektuella och torftiga inverkan. Denna rörelse värnade om den ’rena läran’ på bekostnad av ett liv i gemenskap med och lydnad till Kristus. Hjärtat uteslöts helt och förståndet var det enda som gällde. Predikan liknade mera en teologisk diskussion än ett Kristuscentrerat budskap. Som en följd av detta bristfälliga förhållande spred sig en andlig slöhet och lösaktighet i församlingarna.
 
I vårt land, såväl som i andra protestantiska länder, fanns de män som strävade efter att leda utvecklingen i en annan riktning. Men det behövdes ett stort gudsverk för att hejda och vända denna negativa utveckling och den kom genom pietismen.
 
Philip Jacob Spener (1635-1705) och August Hermann Francke (1663-1727) var de två stora män som grundade och satt sitt avtryck på denna rörelse. Spener var en mycket lärd man samtidigt som han visade föga intresse för lärostrider, men istället låg intresset i personlig gudfruktighet och dess bruk i det praktiska livet. Han var en trons och bönens man.
 
Spener såg med klarsynthet skadorna som de torftiga skolastikerna orsakade i Kristi församling och han utgav 1675 pietismens största verk ’Pia desideria’ (Fromma önskemål). Här, i detta verk, kastade han ljus över det allmänna förfallet och anvisade vägar till församlingslivets förnyelse. Detta skulle äga rum genom fördjupad kunskap i Bibeln och predikans inriktning på uppbyggelse och lekmannens deltagande i det kyrkliga arbetet.
 
August Hermann Francke var pietismens andra stora ledare. Han upplevde en rask omvändelse ’Som man vänder en hand så var allt tvivel borta ur mitt hjärta’, sa han. Han var impulsiv, energisk och kamplysten och hade en helt annan läggning än Spener. Han fick stor betydelse som professor vid universitet i Halle, där präster utbildades och en hel del svenskar studerade.
 
Den andliga kraften som pietismen framställde skulle ta sig uttryck inte bara i predikans förnyelse utan också i psalmförfattarskap. De tidiga svenska psalmerna formades till en viss del efter den pietistiska modellen.
 
Pietistisk sångförfattare i Tyskland
 
Pietismens första sångsamling utgavs av Franckes svärson Johan Anastasius Freylinghausen (1670-1739). Den utkom i två delar 1704 och 1714 och innehöll 1,500 sånger. Freylinghausen skrev minst 44 psalmer.
 
Den i högsta grad begåvade i pietistiska sångkretsen i Halle var Christian Friedrich Richter (1676-1711). Han kom till Halle i tidiga år för att först studera medicin och sen teologi. Han visade sina medicinska färdigheter i samarbete med sin yngre bror genom ett flertal kemiska experiment som blev av stor medicinsk betydelse. En av hans psalmer ’Hos kristna städs glänser det invärtes livet’ inspirerades av Kol 3:3,4; Ps 45 och Höga V 1:6 och som påstås vara hans mest kända och berömda. Tyvärr har jag inte hittat någon text till hans psalmer.
 
Gottfried Arnold (1666-1714) var en betydelsefull sångförfattare i de pietistiska kretsarna i Tyskland. Han var högutbildad, hade en livlig fantasi och orolig läggning. Han arbetade som lärare, universitetsprofessor och präst men med oro i själen sökte han ständigt nya arbetsfält.
Arnolds psalmförfattarskap var fyllt av brinnande iver och vördnad för Guds majestät samt glödande kärlek till Kristus. Vi tar ett smakprov på en av hans sånger. ’Seger giv, du segerrike’, vers, 1 och 4:
 
Seger giv, du segerrike.
Konung, till din kamp oss vig.
Ingen man i provet svike,
När du för ditt rikes krig,
Lys och led vår trängda skara.
Hör, till dig i bön vi fly:
Låt oss snart ur natt och fara
Se din frihets morgon gry.
 
Kärlek, som du gav i döden,
Låt oss renas i ditt namn
Och, förklarade ur nöden
Tag oss sist i Salig hamn.
Du är trofast. Ja, den skara.
Som på dina vägar går,
Såsom drömmande skall vara,
När din frihets timme slår.
 
I de pietistiska kretsarna finns en hel del psalmskrivare. Ett av de mera kända namnen i den teologiska världen är Johann Albrecht Bengel (1687-1752). Han var en teolog av stora mått som de äldre kommentarerna gärna citerar. John Wesley skrev, ’det finns ingen kommentator som jag vet om som är jämlik Bengel’. Han hade ett varmt pietistiska hjärta som var förenat med en djuptänkt bibeltrogen teologi.
 
Pietismen i Sverige
 
Till Sverige hade pietismen kommit redan på 1670-talet. Den växte så småningom i styrka och nådde på 1720-talet sin bästa tid. Rörelsen började i mer förnäma kretsar och bland de ledande männen var Elias Wolker (1660-1733. Adlad von Walker).
 
Svenska pietismens första sångsamling, ’Mose och Lamsens Wisor’, skrevs av Georg Lybecker. Första upplagan utkom 1717, året efter Lybeckers död. Den innehöll 61 sånger men senare utökades den efterhand till 137 sånger.
 
Pietismens psalmer formades stark av Höga visans stämning samt de gammaltestamentliga profeternas anda. En omfattande bibelkunskap har också påverkat författandet.
 
Carl Gustav Österlings (d. 1732) samling av psalmer kallades ’Österlings visor’. Han var med i Karl XII:s ryska krig och blev liksom många andra tillfångatagen i Pultava 1709. Efter frigivning blev han generalauditör. I hans sångbok har vi den översättningen av tyska psalmen ’Hos kristna städs glänser det invärtes livet’. En senare bearbetning till ett lättare språk resulterade i en text som inte liknade den tyska ursprungstexten och den andra versen har ingen motsvarighet i den tyska urtexten.
 
Hos kristna städs glänser det invärtes liv,
Fast solen dem invärtes svärtat och bränt;
Vad skatter dem himmelens konung har givit,
Det har inget otrogen rönt eller känt.
Vad världen ej fattar,
Ej söker och skattar,
Det pryder så skönt deras ödmjuka sinne,
Det andliga livet, som glöder därinne.
 
Guds folk går med öknamn försmädat på jorden,
Dess härlighet göms under stofthyddans larv;
Men hög är dess adel, ovansklig dess orden,
Och himmelsk dess budskap och evigt dess arv.
Vill världen dem gäcka,
De är dock täcka;
Vill världen dem tränga och jaga dem fjärran,
De har dock ett hem och en boning hos Herren.
 
Lars Linderot (1761-1811). Han föddes i Jörlanda socken i Bohuslän. Han började predika redan innan han var 17 år i Kungälvs kyrka. Vid universitet i Lund studerade han teologi och blev prästvigd vid 25 års ålder. Senare var han komminister i Tölö nära Kungsbacka. Han var en stor väckelse predikant.
 
Det är sagt att i Linderots predikningar möttes de av ’den robusta realismen’. Denna gav också återsken i hans sånger. Ett känslosamt fyllt kristet liv var inte någonting för honom. Strävan och kamp betonades starkt i hans sånger och ett gott exempel är ’Ingen hinner fram till den eviga ron’. Denna har fem verser, men jag skriver v. 1, 2 och 4:
 
Ingen hinner fram till den eviga ron,
Som sig ej eldigt framtränger.
Själen måste utstå en kamp för den tron,
Varpå vår salighet hänger.
Porten kallas trång, och vägen heter smal.
Hela Herrens nåd är ställd uti ditt val,
Men här gäller tränga, ja, tränga sig fram,
Annars är himlen förlorad.
 
Hindren äro många, gör motstånd, min själ,
Satan dig nåden ej unnar.
Träng dig framom allt som vill hindra ditt val,
Övergiv världenes brunnar.
Lyd ej hennes röst, som ropar: Följ med oss!
Ty, min dyra själ, du måste då förgås.
Nej, för Jesu kärlek, jag råder och ber:
Strid i Guds kraft för din krona.
 
Aldrig blir du insläppt i himmelens land,
Skriften den tydligen säger,
Aldrig kastas ankar på himmelens strand,
Om du sann tro icke äger.
Tron ska rädda dig så framt du räddas skall;
Därför, käre, hör och res dig från ditt fall.
Bättra dig och tro Jesu Ljuvliga ord.
Detta, ja, detta är vägen.
 
Pietismen var en respons till skolastikens andefattiga lära och tyvärr inte utan sina brister. Mysticismen var ett av de ovälkomna inslagen i rörelsen och kan spåras ibland i deras andliga sånger.
 
Nästa blogg kommer att handla om engelska sånger.

Läs hela inlägget »

Radical Orthodoxy on Catholicism, Protestantism and Liberalism/Liberality
Arne Rasmusson
Modern Theology 37:1 January 2021
 
En påfallande vanlig uppfattning i frikyrkan är att baptisterna var viktiga för friheten på 1800-talet, men nu när Svenska kyrkan inte längre är en statskyrka, så behövs frikyrkan inte längre. Den naturliga slutsatsen är att ekumeniskt arbete med syftet att låta frikyrkorörelser uppgå i Svenska kyrkan är vägen fram. En av drivkrafterna bakom bildandet av Equmeniakyrkan var en variant av detta och ledde till att Svenska baptistsamfundet gick upp i ett samfund som det är svårt att på allvar kalla baptistiskt.
 
Det finns också en längtan hos mycket frikyrkofolk att låta sig infogas i det allmänkyrkliga. Peter Halldorf och kommuniteten på Bjärka Säby är ett sådant exempel där man låter sig fascineras av kyrkofäder och ökenmödrar för att sedan sätta det i församlingspraktik.
 
Lite av dem allmänna attityden är att om vi i frikyrkan slutade vara så jobbiga och bråkiga och i stället blir en del av den allmänna, etablerade och statsbärande kyrkan så skulle all bli så bra.
 
Därför är Arne Rasmussons artikel i Modern Theology så intressant. Här framhåller han hur det aktivistiska i frikyrkan och delar av den protestantiska rörelsen har varit så viktigt för framväxt av demokrati och liberalism och gör det genom historiska studier. Nu är artikeln en del av ett teologiskt samtal jag inte är insatt i, så jag förstår inte alla nyanser, men intressant är var det är.
 
Om man blickar ut över världen så ser man på nytt ledare med totalitära ambitioner och en cancel-kultur som vill stoppa det fria meningsutbytet. Storföretag får mer makt, inte minst Facebook och andra som påverkar hur och vad vi får kommunicera.
 
Därför är den jobbiga och aktivistisk frikyrkan tillsammans med en jobbig och aktivistisk protestantism fortsatt relevant och viktig för frihet och demokrati. Intressant är att det också ofta är dessa rörelser som också uppmuntrar till att följa Bibel och formas av evangelium.
 
På baptisternas historia känner vi oss fortsatt trygga i vårt uppdrag att låta dagens frikyrka spegla sig sin historia och inspireras till fortsatt aktivism och jobbighet.

Läs hela inlägget »