Fire and Fury: Inside the Trump White House
Michael Wolff
Henry Colt Company, 2018
 
Ägnade lördagen åt att sträckläsa den nya skandalboken om Amerikas president Donald Trump. Mycket talar för att författaren inte alltid är helt noga med sanningen, samtidigt stämmer ju så mycket med vad vi läst i media under det senaste året. Boken är välskriven och det är medryckande läsning. Är man intresserad av politik i samtiden är det här starkt rekommenderad läsning, i detalj skildras Donald Trumps första tid som president med fokus på spelet i kulisserna och maktkampen i hans egen stab. Den kanske största och kanske mest skrämmande frågan efter boken är om vi kommer se mer av Steve Bannon i amerikansk politik och i så fall i vilken roll.
 
Tre tankar:
 
1. När etablissemanget tappar kontakten med gräsrötterna öppnar det för alternativa rörelser som i den situationen inte behöver vara så väldigt bra för att ändå få efterföljare, det var något som Steve Bannon med Breitbart tog vara på. Vi kan se hur Svenska Baptistsamfundet i början av 1900-talet i sin vilja att bli etablissemang tappade kontakten med väckelsen och lämnade fältet öppet får Johan Ongman och Lewi Pethrus. Vi ser samma sak i svenskt 80-tal när missionsförbundet lämnar över dem som tjusats av den karismatiska väckelsen till trosrörelsen. Idag kan man undra över möjliga långsiktiga konsekvenser av att de etablerade samfunden i stort sett lämnat över kristen rörlig bildmedia till Kanal 10.
 
2. Donald Trumps dotter och hennes man får en roll i Vita huset som blir väldigt komplicerad just genom de särskilda band till presidenten som släktskapet ger. Vi är nog många som sett hur församlingsledningar hamnat i problem just genom frågor om släktskap och de frågor om lojalitet och opartiskhet som ibland kan bli brännande i dessa sammanhang.
 
3. På en grillkväll med kyrkan i somras berättade en flicka i mellanstadieåldern engagerat för mig att ”Donald Trump är bra för de kristna”. Personligen får jag säga att det här med den amerikanska evangelikala kristendomens förkärlek för kändisar och politik inte känns helt bra. Vårt budskap är evangelium och vårt främsta verktyg är den lokala församlingen, tappar vi det som fokus så är det risk att vi dras in i något riktigt dåligt.

Läs hela inlägget »
Etiketter: etik böcker

Av David Whitworth

 
Det enda historien kan lära oss är att historia inte kan lära oss någonting. Antagandet är säkert bekant för oss. Reformationen ger en annan verklighetsuppfattning.

För att förstå reformationen ska det sättas in det historiska händelseförloppet för att fatta rörelsen och dess frukt (se del 12 Guds herravälde över historia).
Reformationen satt hela Europa i gungning och omdanade de religiösa, politiska, sociala, historiska och kulturella landskapen på ett sätt som var förbluffande och oanade. Det var en blodlös revolution, orkestrerad av helige Anden som är utan motstycke i historien efter pingstdagen. Det centrala var Guds Ord och dess auktoritet som befriade Europa från den mörka medeltida kyrkans tyranniska hierarki, vidskepelse och okunnighet. Reformationen var gryningen till en ny dag och frihetens friska luft blåste över Europa.

Kalvinismen underströk värdet av de verksamma borgarnas arbete och gav dem rätt till medbestämmande, vilket har setts som inledning till den moderna demokratin (Frederic Bedoire). Vetenskapen sattes fri för att utforska världen som Gud skapade enligt det gudomliga mandatet (1Mos 1:28).Den blev en inspirationskälla för tonsättare, konstnärer, arkitekter, skalder, och författare osv.

Reformationens rötter
Reformationens rörelse började underifrån bland vävare, hantverkare och juvelerare och inte bland samhällets toppskick. En guds kallelse till att arbeta med händerna har lika värde som en kallelse till präst, missionär eller pastor. Den falska dikotomin att det är mer ’andligt’ att vara pastor eller präst än arbetare ändrades. Det var denna kallelse som mobiliserade arbetskraften till att arbeta flitigt till Guds ära , och var det som kallades den protestantiska arbetsetiken. Arbetare i sina kallelser insåg att alla kunde bidra med någonting till samhällets uppbyggnad och funktion

Återupptäckten av det Bibliska mandatet spreds genom Europa och USA och utrustade en skicklig arbetskraft med, i många fall, en uppfinningsrikedom. Alla arbetskategorier utan undantag ansågs som värdefulla utifrån det värde som Gud i skapelsen hade lagt ner i det.

Första gången vi träffar på skickliga hantverkare i Bibeln är Besalel och Oholiab (2 Mose 2:35) som Gud kallade och utrustade för att tillverka tabernaklets inredningar. Också begåvade kvinnor kallades till uppgiften. I Salomos tempelbyggnad kallade Gud Huram-Abi som var ”en konstnärligt begåvad och kunnig man” för att tillverka templets inredningar (2 Krön 2:13).
På 1600-talets början vandrade tre folkslag till Sverige. reformerta Holländare, Hugenotter från Frankrike och Vallonerna från nuvarande norra Belgien. Dessa reformerta folkslag skulle lämna efter sig ett varaktigt intryck i den kulturella, handels och arbetslivet.

Den förste Kalvinisten som kom till Sverige var Hugenotten Dionysius Beurreus som blev hitkallad av Gustav Vasa för att bli lärare till hans söner. Kungen var mycket mån om att ge dem en god utbildning. I början hade Beurreus ett stort inflyttande över Erik XIV men det visade sig kortvarig.
De tre reformerta folkslag slog sig ner i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Uppland och lite annanstans. Den gemensamma nämnaren för dem alla var en pådrivande längtan att förhärliga Gud i alla livets område i sitt nya hemland. Dessa folkslag kännetecknades av enkelhet och hög moral.
Karl IX hade en dragning till kalvinisterna och han bjöd in dem till Sverige för att bygga upp bergsbruket, tillverka vapen och bygga den nya handelsstaden Göteborg. Abraham Cabiljau, flyttade till Sverige för att grunda hamnstaden på nuvarande Hisingen vid Göta älv. Holländaren Cabiljau gick i täten för byggandet och år 1607 anställde han några av sina landsmän för att bygga och bo i staden. Den byggdes efter den nederländska modellen med rätvinkliga rutnätsplanen och kanalsystem. Planen utarbetades av holländaren Hans Fleming, som flyttade hit 1588, och var också med om att bygga Vadstena slott.

Det kalvinska förhållningssättet intensifierade nytänkandet i det svenska lutherska samhället och genererade inte bara en effektivare handel och industri utan också en rationaliserad statsförvaltning. (Fredric Bedoire).

Vallonerna
De första kalvinisterna som kom till Sverige från franskspråkiga Vallonien var bröderna De Besche och deras far Gilles Willhemson. Sönerna flyttade hit någon gång under sent 1500-tal och fadern följde efter år 1608. Dessa män var skickliga arkitekter och industrimän.

Äldste sonen Willem De Besche var kollega med Louis De Geer som kom till Sverige 1627. Tillsammans grundade de mässingsbruket i Norrköping. Willem blev administratör av bruken i Österby, Lövsta och Gimo i Uppland. Yngre brodern Hubert var arkitekt på slottet Tre kronor och administratör av Forsmarks bruk.
1
620 var det en stor invandring av valloner i landet, de var 900 i antalet. Dessa var sysselsatta i Norrköping, Finspång och Uppland. Dessa flitiga arbetare satte fart på Sveriges järnindustri. Alla var drivna av den kalvinska arbetsmoralen.

Vallonbruken var ett underverk av tidig industriell civilisation, där en kalvinsk arbetsmoral tog hänsyn till den enskilde arbetaren, med förmåner som liknade senare tiders barnbidrag, pension och fri läkarvård (Frederik Bedoire).
Lövsta bruk, som byggdes upp av Louis De Geer, blev det största vallonbruket. De Geer var beskyddare för de reformerta valloners utövande av sina kalvinska övertygelser. Hans huspräst besökte Lövsta några gånger om året för att predika för dessa bergsmän. Bruksorten skulle bli till en kalvinsk ideal rutnätsstad med sin 800 meter långa bruks-gata.
Arbetsbostäderna byggdes med hög gavel mot gatan, alla hade sin egen trädgård, källare och ladugård. Den enda överheten som fanns var brukets ledare och deras bostäder syntes inte.

Staden hade de två kalvinska tyska städerna Freudenstadt och Friedrichstadt som föregångare. Lövsta bruk präglades av Calvins lära om arbetets höga värderingar. Var än kalvinismen är finns också en hög värdering på skola och utbildning. Lövsta var inget undantag. Skolan fanns centralt i bruksorten.

Framgångar
Dessa ’nysvenskar’ bar med sig en kultur som hittills var okänd i sitt nya hemland och var än dessa människor slog sig ner blev städernas industriella framgångar ett faktum. Järnindustri blomstrade och Sverige blev världsledande tillverkare och största exportör.

Vallonernas förhållande till pengar var i likhet med alla reformertas. Att ha pengar är inget fel i sig, det är kärleken till pengar som är fel. Det finns inte någon motsägelse mellan Gud och mammon. Gud gjorde ju David och Salomo rika.

Dessa bruksägare ansåg att vinsterna inte skulle användas till egennytta utan brukas till samhällets uppbyggnad.
 
Fortsättningen följer.

Läs hela inlägget »
Etiketter: j.calvin sverige

The Visual Arts in the Worshiping Church
Lisa J DeBoer
Eerdmans, 2016
 
Frågor om konst och konstnärliga utryck kan ibland vara bara ovana att tala om i den svenska frikyrkan. Avsaknaden av institutioner för bildkonst i samfunden gör det inte lättare. Till det har vi arvet från den reformerta traditionens läsning av bildförbudet i 2 Mos 20:4–6 som kan sammanfattas: ”Du ska inte tillbe mig eller fira gudstjänst på något annat sätt än på det sätt jag föreskriver”.
 
En komparativ metod
Den här boken möter frågan om bildkonsten i kyrkan genom att jämföra praktiken i olika församlingar i de tre kyrkofamiljer, ortodoxa kyrkan, romersk katolska kyrkan och den protestantiska kyrkofamiljen. Istället för att ge filosofiska och teologiska argument för bildkonst i kyrkan, så får vi här en analys av hur olika kyrkor gör. Sociala och institutionella frågor får stor vikt och DeBoer visar deras betydelse i många beslut.
 
Den ortodoxa kyrkans förbund med ikonen
Genom ikonen har de ortodoxa en tydlig och fastslagen form för bildkonsten i gudstjänsten. Det är också tydligt att det är kyrkan själv som förvaltar sin bildkonst och själva utbildar sina ikongrafer. Det är något speciellt med samma bildkonst i form av ikoner både i kyrkan och hemmet och tillsammans med skrivna böner som överlappar mellan den privata andakten och den offentliga kyrkan nås en vacker enhet i andligheten.
 
Liturgisk konst i den katolska kyrkan
Ett fokus på konst som är en del av och driver liturgin har varit en viktig del i den romersk katolska kyrkans arbete med bildkonst sedan andra vatikankonciliet (1962–65). Den liturgiska konsten hanteras av centrala organ som stöder församlingarna vid renoveringar och bygge av nya kyrkor. En intressant fråga i de katolska församlingarna är det starka intresset för modernism i mitten av 1900-talet, boken beskriver det här på ett insiktsfullt sätt.
 
De individuella initiativen i de protestantiska församlingarna
De protestantiska kyrkorna har inte egna institutioner som förvaltar, utvecklar och leder arbetet med bildkonst. Istället så är man i stort beroende av det sekulära samhällets konstutbildningar och tankar om konst. På många sätt är man utlämnad till privata initiativ och eldsjälar som driver frågor om konst, och många gånger kanske inte konstens roll för att stärka tillbedjan och gudstjänst är i centrum. Bäst fungerar den protestantiska bildkonsten som konstutställningar som skapar kontakt med det omgivande samhället, en dialog med konstvärlden och konstintresserade. Och kanske får man väl säga att det ännu finns en viss status i samhället att ha högtstående konstnärliga uttryck, något som kanske dra folk till församlingen.
 
Slutsats
Bildförbudet i det andra budordet resulterat att de protestantiska kyrkorna står utan tradition och institutioner som kan hålla bildkonsten stabilt i kyrkans tjänst. Istället så möter man ett antal eldsjälar som vill föra in det sekulära samhällets konstbegrepp in i församlingarna och på sina håll ett nyvaknat intresse för den ortodoxa ikonen och den katolska liturgiska konsten.
 
Det hela ger gott utrymme för kreativitet och spännande uppslag för bildkonsten i den protestantiska gudstjänstfirande församlingen. Man samtidigt är det så mycket som kan gå både fel och allvarligt fel i ett sådant läge. Det blir spännande att följa hur det utvecklas.

Läs hela inlägget »
Etiketter: konst böcker

Med inspiration från J.C. Ryle


Och medan de åt, tog Jesus ett bröd, välsignade och bröt det och gav åt dem och sa: Tag, ät, detta är min kropp. Och han tog bägaren, tackade och gav åt dem, och de drack alla av det. Och han sa till dem: Detta är mitt blod, det nya förbundets, som blir utgjutet för många. Sannerligen säger jag er: Jag ska inte dricka mer av vinträdets frukt förrän den dag då jag dricker det nytt i Guds rike.
(Matt 14:22-25 Reformationsbibeln)
 
Från de här verserna lär vi oss att det främsta syftet med Herrens Måltid är att påminna oss om Kristi offer för oss på korset.

  • Brödet är avsett för att påminna oss om Kristi kropp, som blev ”blev genomborrad för våra brott”.
  • Vinet är avsett för att påminna oss om Kristi blod, som utgöts för att rena oss från all synd.
  • Den försoning och det vredesblidkande som vår Herre verkställde genom sin död som vår Borgensman och Ersättare, lyser fram tydligt i hela firandet av Herrens Måltid.

 
En riktig förståelse av detta är av stor betydelse. Den sätter oss i rätt sinnesstämning, och lär oss hur vi ska känna när vi kommer nära Herrens bord.

  • Herrens Måltid ger verklig ödmjukhet. Brödet och vinet påminner oss om hur syndfulla vi är, eftersom inget annat än Kristi död kan försona vår synd.
  • Herrens Måltid kommer att skapa hopp i våra själar. Brödet och vinet påminner oss att även om våra synder är stora, så har ett stort pris betalts för att köpa oss fria.
  • Inte minst så kommer Herrens Måltid att skapa tacksamhet. Brödet och vinet kommer att påminna oss om hur stor vår skuld är till Kristus, och hur vi är skyldiga att förhärliga Honom i våra liv.
  • Låt detta vara det vi upplever när vi tar emot Herrens Måltid

 
Slutligen lär vi oss från dessa verser om de andliga välgärningar som Herrens Måltid syftar till att ge.

  • Herren befaller oss att ”äta” bröd och ”dricka” vin. Att äta och dricka är sådant som levande personer gör. Syftet med att äta och dricka är att bli styrkt och uppiggad.
  • Slutsatsen vi har att dra är denna, att Herrens Måltid är instiftad för att ”styrka och pigga upp våra själar” och att de som är levande kristna kommer att finna detta sakrament som ett nådemedel i vilket de genom tron blir delaktiga av hans kropp och blod, med alla hans välgärningar, till deras andliga näring och tillväxt i nåden.
  • Herrens Måltid kommer att hjälpa de troende att vila i Kristus och att lita på honom helt och hållet. De synbara tecknen, brödet och vinet, kommer att hjälpa, väcka upp, och bekräfta deras tro.
Läs hela inlägget »
Etiketter: baptist pingst

Av David Whitworth

 
Denna blogg är ett försök att förklara och utveckla den reformerta världsbilden. Denna världsbild eller livsåskådning grundas i Bibeln och är därför objektiv och detta ger oss en integrerad helhets bild av tillvaron.

Förutbestämmelseläran är en del av den reformerta världsbilden men är inte det hela, det är bara dess logiska följd. Det är inte roten utifrån vilken den reformerta tron växer, det är istället en gren som oundvikligen har vuxit från stammen.

Det har varit många försök att formulera kalvinismens elementära principer. Det är kanske B.B Warfield som ger den bästa beskrivningen:

Kalvinisten är den människan som har sett Gud i sin härlighet och är uppfylld med en känsla av ovärdighet att stå inför Gud som den skapade och ännu mera som en syndare. Å andra sidan kommer hon med tillbedjan och förundran att inse att denna Gud är en Gud som tar emot syndare. Den som tror på Gud utan förbehåll och har bestämt att Gud skall vara Gud för henne i hela sitt tänkande, i känslor och vilja och i varje sfär av mänskliga aktiviteter, intellektuell, moralisk och andlig och alltigenom hennes individuella, sociala och religiösa förhållande är genom den kraft av all logik som råder över utvecklingen av dessa principer Kalvinist!

Denna beskrivning börjar med och har sin källa i en vision av Guds härlighet dvs en förnimmelse av Gud i sin strålande bländande och glittrande höghet, helighet och skönhet. Ur denna källa strömmar konsekvent allt annat som beskrivs. Detta erkänner sig primärt i Guds suveränitet över hela livet: Herren har ställt sin tron i himlen, hans konungavälde omfattar allt. (Ps 103:19) En världsbild eller livsåskådning formas och behärskar tänkandet allt eftersom.

Det finns inte en enda del i vår tankevärld som kan avskiljas från resten av vårt tänkande och det finns inte en enda kvadratcentimeter i hela vårt mänskliga livsområde i vilken Kristus, som är allhärskande, inte ropar ut ’det är min’. (Abraham Kuyper).

Hedendomen har sin rot i evolutionsteori och är panteistisk. Människan anses som autonom, alltså självstyrande, och söker gud i människan. Panteismen ser gud och allt det skapade i ett.

I Islamismen är människan isolerad från Gud och det kan aldrig vara någon gemenskap mellan Gud och människan.

Romerska Katolicismen lägger beslag på att Gud kommer i gemenskap med människor genom en mystisk medlande länk, som är den katolska kyrkan med alla sina ritualer.
 
Guds herravälde i alla livets område
Den reformerta tron grundad i Ordet erkänner att Gud är transcendent och immanent som vill ha gemenskap med sina utkorade genom medlaren Jesus Kristus och det är Gud som tar initiativet. Bakomliggande orsak är att Gud vill ära sitt namn genom att frälsa ett folk för sin egen ära, visa dem en överväldigande vision av sin härlighet i Jesus Kristus. Visionen tänder en eld i hjärtan och föranleder en längtan efter att förhärliga Honom. Detta präglar hela sättet att tänka, vara och leva.
 
Guds herravälde över historien
Guds suveränitet är primärt och skapar grund för en förståelse för det historiska förloppet. Utan denna grundsyn är allt slumpmässigt och utan mening. Utgångspunkten finner vi i 1 Moseboken 3:15. Versen är ett löfte om den kommande Messias och är början på försoningens historia. Utifrån löftet spåras en röd tråd som utvecklas genom Bibelns sextiosex böcker till vår tid och fortsätter in i framtid. Löftet verkställs i tid och rum och är fullbordat vid Kristi återkomst.

Gud drev ut människor från Edens lustgård, från sin närvaro, orsakat av deras olydnad. Det var här som Gud förklarade antitesen genom att skapa fiendskap mellan två linjer i människans historia, nämligen kvinnans avkomma och satans avkomma. Detta blev till en stor konflikt mellan de troende och icke troende.

Fiendskapen kommer till tals genom två ömsesidiga exklusiva världsbilder. En
världsbild är antingen Gud centrerat (tes) eller människor centrerat (antites). Det är logikens lag att om någonting är sant (tes) då är motsatsen falsk (antites), är någonting gott (tes) så är motsatsen ond (antites). En världsbild som påstår att det inte existera en absolut sanning och själv skapar egen sanning är en syntes som är obefintlig eftersom det strider mot logikens lag. Paulus är kristallklar om fiendskapen mellan tes och antites i en serie retoriska frågor i 2Kor 6:14-16. Där talar han om rättfärdighet och orättfärdighet och ljus och mörker (vers14). De som tror och inte tror, Kristus och Satan (vers 15). Den levande Gudens tempel och avgudar (vers 16).
 
Om Guds konungavälde omfattar allt då är det sant att den omfattar alla världens maktbefogenheter som endast är pjäser i Guds hand för att föra försoningens historia vidare. Bevis på detta hittas hos Farao och Nebukadnessar. (Se Daniels bok,      Rom 9:17, Ords 21:1 och Ps 33:10-19). Han skrev historia redan i evigheten: Jag förkunnar från början vad som skall komma och långt i förväg det som inte har skett. Jag säger: Mitt beslut skall gå i fullbordan, allt vad jag vill kommer jag göra. (Jes 46:10).
 
Guds herravälde över kultur
Post-modern kultur förvränger och vandaliserar det sköna och ersätter det med allt som är falskt och fult. Således styrs konst av känslorna och förbipassera förståndet, det som känns rätt är normgivande. Lägg märke till att jag använder orden som det sköna (tes) i motsatsen till det falska och fula (antites). Har Bibeln någonting att säga om skönheten? Svaret är ett rungande ja!

Skönhetens tänkande börjar med Gud. Alltså, Han är skön eller vacker. Han utmanar Job i Jobs bok 40:4-5: Har du en sådan arm som Gud, och kan du dundra med din röst som Han? Pryd dig med storhet och härlighet, kläd dig i ära och majestät. Självklart finns det inte en enda människa som kan det, det är en retorisk fråga men det ger oss en inblick i Guds bländande skönhet. Bibeln pulsera med Guds härlighet  (jmf. 2 Mosebok 15:11; Jes 6:3, 63:15 och Matt 17:1-2).
 
I dessa verser borde vi kunna förnimma något av Guds obeskrivliga skönhet, storslagna helighet och Hans utomvärldsliga härlighet. Verserna innehåller en cirkulär logik: Hans härlighet är hans helighet, Hans helighet är Hans skönhet och Hans skönhet är Hans härlighet.

Estetisk finkänsla.
Allt har Han gjort skönt i sin tid (Pred 3:11) och när vi ser ut i universum kan vi inte undgå att se Guds konstnärliga mästerverk i allt som Han skapade. Hela skapelsen är en utställning av Guds skönhet. Där råder symmetri och harmoni och det definierar skönhet.

En estetisk medvetenhet väcks till liv när vi blir pånyttfödda och ger oss förmågan att genom förståndets övning urskilja gott och ont (Heb 5:14) Vår förmåga förstärks för att finna behag i sann skönhet och avsky det fula.
Sålunda är vi då utrustade för att utmana postmodern kultur.

Ve dem som kallar det onda gott och det goda ont, som gör mörker till ljus och ljus till mörker, som gör bittert till sött och sött till bittert. (Jes 5:20) Detta är Jesajas varning till postmodernismen.

Biblisk kristendom har således någonting att säga om konst, arkitektur, musik och allt i livet.

Jag har försökt att kortfattat beskriva Guds herravälde över historia och konst som två exempel. För att utveckla en biblisk världsbild över varje del av vår existens krävs att vi anstränger förståndet till det yttersta. Förståndet är den bästa gåvan Gud har givit oss och det gäller för oss att öva upp den i Ordet.
 
För en mer fullständig beskrivning av skönhet se min artikel om Beauty på Evangelical Times webbsida, www.evangelical-times.org.

Läs hela inlägget »

Ansikte mot ansikte - Om de heliga ikonerna
Lars Gerdmar
Sekel Bokförlag, 2007
 
”Du ska inte göra dig någon bild eller något som liknar något av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du ska inte böja dig ned inför dem eller tjäna dem. För jag, Herren din Gud, är en allsmäktig och nitisk Gud. Jag låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen till tredje och fjärde led när man hatar mig, men visar nåd mot tusen generationer när man älskar mig och håller mina bud.”
(2 Mos 20:4–6)
 
Många av de svenska frikyrkoförsamlingarna har ett arv från puritanernas läsning av bildförbudet i det andra budordet. Man tänker att Gud vill tillbes i ande och sanning eftersom Gud är ande (jmf Joh. 4:24). Men, det är ett arv som man inte alltid förklarat riktigt för de efterföljande generationerna. Och tillsammans med ett pietistiskt fokus på evangelisation, mission och andliga upplevelser så har det lett till många gudstjänstlokaler och estetiska uttryck som kan kännas fattiga, vulgära och kanske inte så värdiga vår treeniga Gud som vi tillber och ärar.
 
Därför kan man förstå det lite nyvakna intresset för den ortodoxa bildtraditionen i frikyrkorna. Här möter man ett genomtänkt kristet estetiskt uttryck med traditioner långt tillbaka, ja, företrädare ser en tradition med sitt ursprung i aposteln Lukas. Det är lätt att bländas när konstnärlig fulländning möter oreflekterad frikyrka. Och resultatet av det som skulle kunnat blivit en kreativ syntes när två estetiska traditioner möts, blir ofta snarare teologiskt och estetiskt oreflekterad, billig och sötaktig konst i hem och kyrkorum.
 
I boken Ansikte mot ansikte går den svenske ikonmålaren Lars Gerdmar igenom ikonens historia och teologi. Här får vi möta den östkyrkans bildkonst i all sin mognad och uttrycksfullhet. Boken präglas av en vuxenhet och redbarhet i språk och uttryck som inger respekt och vördnad. Läsning som med värme rekommenderas för dem som vill förstå vad det där med ikoner egentligen handlar om, även om antikvariat tycks vara enda vägen att hitt boken idag.
 
För dem som delar de reformertas läsning av det andra budordet och ser faran med att vörda eller tillbe bilder finns två utmaningar. Först att ta sig tid att sätta sig in i teologin om bildförbudet, att det inte är något naivt från förr utan snarare en teologisk tradition att respektera och som har definitiva poänger. Sedan att reflektera över hur man utifrån bildförbudet kan skapa fullödiga estetiska utryck som är i samma konstnärliga höjd som östkyrkans. Jag har valt att bygga min hörna för morgonbön och kvällsbön i hemmet utifrån bildförbudet, tavlor av blommor målade en lokal konstnär, vackra ljusstakar, nicenska trosbekännelsen, Herrens bön och några kärnfulla sanningar om Jesus inramade, inga kors och inga bilder, men allt i estetisk harmoni.
 
För dem som gör en annan läsning av det andra budordet finns andra utmaningar. För de som kanske som östkyrkan använder bilder, men inte statyer. Eller för de som väljer att som Lutheranerna helt enkelt hoppa över det andra budordet och dela på det tionde budet så att det ändå blir tio. Här finns frågan om hur man hanterar skillnaden mellan att tillbe och vörda. Och inte minst frågan om hur man väljer motiv som speglar en teologi som endast har Jesus som medlare mellan Gud och människa och därför inte riktigt naturligt hanterar ikoner av Maria och helgon som objekt för vördnad/tillbedjan. Men, det Lars Gerdmars bok verkligen sätter fingret på, det är risken att hantera östkyrkans bildtradition på ett ytligt och kitsch-artat sätt utan respekt och vördnad inför den helighet som denna fromhetstradition ser som så central.
 
Hos mig väcker Lars Gerdmars bok också vidare frågan om musiken i frikyrkan. Ibland känns det som vi på sistone inspirerats mycket av världens musikaliska uttryck. Just nu saknar jag en bra bok som tar ett frikyrkligt helhetsgrepp på hela de estetiska frågorna, ett helhetsgrepp som tar med vårt reformerta arv i samtalet om konst och musik i hem och kyrkorum.

Läs hela inlägget »
Etiketter: traditionen konst

Testade den nya appen för den kristna tidningen Världen idag. Fungerar fint, men tekniskt inte fullt i nivå med den app som tidningen Dagen har. Världen idag har en teologisk profil som ger en distinkt röst in i Sveriges kristenhet och appen gör det lättare att följa nyheterna på bussen, fikat och alla de små stunder då det ges tillfällen att uppdatera sig om världsläget.
 
Testad på iPhone 7 plus
 
Rekommenderas

Läs hela inlägget »
Etiketter: app sverige

Av David Whitworth


Calvin kallas för den helige Andens teolog. Denna blogg kommer att handla om Andens särskilda övernaturliga upplysning. En blott kunskap om Gud som skapare är otillräcklig och inte heller särskild övernaturlig uppenbarelse räcker i sig. För att lyfta människor ur labyrinten (se blogg 9) alltså andlig blindhet (2 Kor:4 4) behövs den helige Andens upplysning. Kortfattat, Anden och Ordet kan inte åtskiljas, Ordets uppenbarelse är objektivt och Andens upplysning är subjektivt. Utan dessa beståndsdelar är frälsande kunskap för människor utom räckhåll.

Calvin tillägnar Andens upplysning en hel del i Institutio. I hans lära om gudskunskap visar han att människan inte har förmåga att välja frälsande kunskap om Gud. Han tar initiativet att välja ut människor för att leda dem till denna kunskap utav den enkla skäl att det är Han som skänker kunskapen om sig själv till vem Han vill. Denna slags kunskap som Calvin tänker på är sålunda väsentlig och livskraftig kunskap om Gud som fångar upp en människa i roten av sitt leverne och styr henne i förståndet, känslorna och viljan.

Vi skall nu leta rätt på hur Calvin förstod Andens verk i en människas liv för att leda henne till en stark tro på Ordet som Guds uppenbarelse.

Problemet
Det grundläggande problemet är att villfarelsen i människans hjärta aldrig kan utrotas tills sann kunskap om Gud implanteras i det. En stark tro på Bibeln utgår från Faderns manifestation av sin närvaro i Ordet. Denna frälsande kunskap är rotad i Andens inre övertygelse och bekräftelse i människans hjärta (bok 1 kap 8, 13) och kallas Andens hemliga vittnesbörd. Människor skall då ha det klar för sig att de som den helige Anden undervisar inombords underkastar sig ovillkorligen Bibelns auktoritet ( bok 1 kap 7, 5).
Pånyttfödelsen är den fundamentala principen i Calvins lära om frälsningen av vilken han blev i allra högsta grad den helige Andens teolog.
Människans förstånd kan inte leta sig fram till en sann kunskap om den gudomliga viljan när det är förblindat och mörkt. Inte heller kan hjärtat som vacklar av ständig förtvivlan vila i en sådan kunskap. För att Guds Ord skall få stort inflytande måste förståndet upplysas och hjärtat bekräftas utifrån (Bok 3 kap 2 7).

Helgelsen
Den helige Andens verk börjar med att avskilja oss från världen och förena oss i hoppet om ett evigt arv därför kallas Anden för helgelsens Ande för att Han ger oss nytt liv. Bok 3 1:2. I samma bok och kapitel i del 3 samlar Calvin ihop den helige Andens titlar från Bibeln. Dessa titlar är intimt sammanflätade med Hans verk i vår frälsning och det nya livet. Anden förena oss med sig själv genom tro som en gåva: Gud från begynnelsen har utvalt er till att bli frälsta, genom att Anden helga er och ni tror sanningen 2 Tess 2:13.

Kristus lovar sina lärjungar sanningens Ande, som världen inte kan ta emot
Joh 14:17. Kristus tilldelar Anden som hans särskilda ämbete att påminna de troende om de saker som han själv undervisade här i sitt jordiska liv. Om inte förståndets Ande öppnade och upplyste människors intellektuella ögon så är det fruktlöst att försöka leda de blinda till ljuset. Den helige Anden är nyckeln till att öppna upp och upplysa de förblindas förstånd till att skåda den himmelska skatten. Bok 3 1:4.

Tro är förbindelsen mellan Anden och Hans verk i oss. I bok 3 2 ger Calvin en utförlig beskrivning av trons väsen i människans liv. Tro består av kunskap om Kristus och Kristus kan inte blir känd utan helige Andens helgelse, därför kan inte tro avskiljas från gudfruktiga känslor

I helgelsen finns det två moment. Definitiv helgelse och fortlöpande helgelse. I den förre kallar och avskiljer Gud oss från resten av mänskligheten till att förhärliga Honom. I den senare återställer Han Kristi avbild i oss. (Min anmärkning).

Omvändelse
Omvändelse och tro går hand i hand. Omvändelse kommer under Calvins mikroskop i bok 3:3. Omvändelse är en äkta omvandling av våra liv till Gud som härrör från ett oförfalskat och en allvarsam fruktan för Gud. I bok 3 3:5-9. ger han en utläggning av denna förklaring i tre punkter.

  1. Konvertering av livet till Gud. Vi behöver en förändring inte bara utåt i gärningar utan också inombords i själen, som är kapabel bara efter att den har lagt bort gamla vanor för att visa frukt som motsvarar sin förnyelse. Profeten ville ge uttryck för detta när han kallar folk till omvändelsen för att ’skaffa er ett nytt hjärta och en ny ande’ (Hes 18:31).
  2. Omvändelse utgår från en äkta fruktan för Gud, alltså en vördnad för Guds rättfärdighet och helighet och också en rädsla för Guds vrede och syndens straff. Synden hatas därför att den väcker missnöje hos Gud.
  3. Andens verk i omvändelsen i de troendes liv. Calvin utvecklar detta som består i två delar. Dödandet av köttets gärningar och ingjutandet av den helige Andens kraft. Köttet är kvarstående synd i de troendes liv. Vi har en ny natur men synd är aldrig fullständigt förstört i detta livet. Därför är uppmaningen att ’Vänd dig bort från det onda och gör det goda’ (Ps 34:15) ett ständigt återkommande tema i hela Skriften. Att vända oss bort från det onda är alltså att krossa köttet och det är det svåraste som finns. ’Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds Lag och kan det inte heller’ (Rom 8:7). Det första steget mot laglydnad är därför att förneka oss själva.


Förnyelse visa sig genom frukten den medför. Anden ingjuter helighet i våra själar som inspirerar nya tankar och nya känslor i oss. Det följer då att vi uppmanas till att lägga bort den gamla människan och att förnyas i sinnes ande.

De två delar som nämns ovan verkställs i oss igenom vår sammanslutning i Kristus. För om vi har del i Hans död, vår gamla människa är korsfäst genom Hans kraft och syndens kraft har inte mer makt över oss. Resterna av vår gamla syndiga natur är därför aldrig mer herre i våra liv. (Rom 6:5,6).
 
Om vi har del i Kristi uppståndelse är vi uppväckta från de döda till nya livet som formar oss till Guds rättfärdighet. Kort sagt förstår Calvin, att denna slags omvändelse är pånyttfödelse vars syfte är att forma Guds avbild i oss på nytt som var befläckad genom Adams överträdelse. Han avslutar kapitel 3:9. med att säga att Gud tillskriver omvändelse till de troende som målsättning hela livet ut.

Det kommer mer om helgelse längre fram.

Calvins förutbestämmelse teologi förekommer i boken Truth For All Time A Brief Outline Of The Christian Faith som översätts till det svenska språket och som kommer att sättas upp på denna webbsida lite senare.

Läs hela inlägget »

Preaching
Fred B. Craddock
Abingdon Press, 1985
 
Det är en trevlig bok om den kristna förkunnelsen, en klassiker i den protestantiska mittfårans predikantutbildningar.

Här är några reflektioner:
 

  • Det som gav mig mest i boken är de delar som handlar om att känna in och ha sympati för dem man predikar för. Att leva sig in i olika människor som kan komma att lyssna till den förkunnelse man förbereder och aktivt arbeta med att nå fram och berör. Att sympati och inkännande är något att jobba aktivt med i arbetet med att förbereda en förmedling av Guds ord. Ja, och att en del av att förbereda predikan också är att förbereda predikanten.
  • Den protestantiska mittfåran har ofta antagit den akademiska bibelkritiken på ett lite naivt sätt. Den senaste kritiska bibelforskningens rön har fått bli till en sorts sanning utan att låta tiden få bryta forskningsrön mot varandra, vi vet ju, inte minst från andra vetenskaper, att radikal spetsforskning inte alltid är det mest pålitliga för praktisk tillämpning. Istället för att sätta den levande församlingen som auktoritet i bibelfrågor sätter man universitetets professor som avgörande instans. Craddock gör sitt bästa att hantera det här, men det märks att de pastorer som lever i den protestantiska mittfåran kämpar och lider av detta i sina predikoförberedelser.
  • För Craddock är det viktigt att skilja arbetet med att ta fram ett budskap ur bibeltexten från arbetet förbereda förmedlingen av budskapet. Personligen har jag nog inte tänkt klart över det här, men Craddocks råd att göra en tydlig skillnad är meningsfull och argumenten är goda.
Läs hela inlägget »
Etiketter: böcker predikan

Ett utsökt universum – Supersträngar, dolda dimensioner och sökandet efter den slutgiltiga teorin
Brian Greene
Norstedts, 2001
 
Den nya naturvetenskapen dödar världens magi
Isaac Newton (1642–1727), var som på samma sätt som Johannes döparen den sista av den gamla tiden och förelöpare för den nya tiden. Innan Newton var värden sådär magisk som i Harry Potter, ett bi pollinerar en blomma och det blir ett äpple, underligt, förunderligt och oförklarligt. Men när ”Naturvetenskapens matematiska principer” ser dagens ljus 1687 förändras allt. Själv var Newton troende och var kvar i den gamla Harry Potter världen. Men han hade gett grunden för att förklara allt med enkel matematik.
 
Sakta blir den allmänna uppfattningen att världen är helt och hållet fattbar och magin lämnar västvärlden. Kvar blir en kall värld, där Gud inte får plats mer än som en deistisk skapare, som inte längre verkar i världen och inte aktivt gör någon skillnad.
 
Världen som helt möjlig att förklara dör etiskt i Auschwitz
Den här tanken på att allt är förklarbart och att vi människor kan ändra och styra världen ledde till många vackra politiska försök. Inte längre skulle kungar, präster och traditioner bygga samhällen. Nu skulle vetenskapen styra samhället och rensa ut allt gammalt bråte. Kanske kunde man ha lärt sig något av den franska revolutionens blodbad, men drömmen om det modernas förmåga att skapa lycka levde vidare. Men, denna kalla rationalitet visade sig ha den mörkaste baksidan, det var som människan mitt i det mest genomtänkta och vetenskapliga tycktes plocka fram det ondaste av onda. När världens mest civiliserade land, Tyskland, bestämmer sig för att utrota det judiska folket, och gör det storskaligt, grymt och genomtänkt så dör den etiska delen av det moderna projektet.
 
Ja, visst är det många som försökt även efter Auschwitz, inte minst Sverige som försökte ta bort dåliga människor ur samhället genom tvångssterilisering och höll på med det in på 1970-talet. Men, i grunden dog modernismen som etiskt projekt i Auschwitz.
 
I kvantmekaniken visar naturen sig motsträvig
Albert Einstein (1879–1955) skakade om Newtons fysik, men världen framstod fortsatt som helt möjlig att förklara, en värld utan det magiska.
 
Werner Heisenberg (1901–1976) är en av de som upptäcker kvantmekaniken och sakta så växer en värd av sådant som stör en den enkla förklarbara världen, inte minst obestämdhetsrelationen som upptäcks 1927.
 
Sakta framstår det som helt orimligt i fysiken att man har olika teorier för korta och långa avstånd. Naturen börjar säga ifrån och fysiker längtar nu efter den stora teorin som likt Newtons fysik återigen ska förklara allt och ta bort den där jobbiga magin som påminner allt för mycket om Harry Potter.
 
Strängteorin gör åter världen till en magisk plats
Den här teorin som ska förklara allt, den får en kandidat som räcker upp handen. Och det är strängteorin som är hoppet om ett återigen helt förklarbart universum. Men, under arbetet visar det sig att vi får en teori med en värld med elva dimensioner, multipla universum och en massa lustigheter. Ja, och insikten om att det kanske finns en gräns för vad som går att förklara. Vi lever åter i en Harry Potter värld där ett bi pollinerar en blomma och det blir ett äpple, en spännande och underlig värld full av liv.
 
Det är som vi återigen lever i en värld med plats för Gud, kärlek, glädje, omsorg och gemenskap. Borta är samhället som ett projekt för ingenjörer. Med strängteorin är samhället återigen något obegripligt som vi efter bästa förmåga försöker göra tillsammans och där vi gör gott att respektera traditionen och det obegripliga.
 
Om Brian Greens bok
En ur bästa synvinkel populärvetenskaplig bok, där vi får en inblick av strängteorins bakgrund och utveckling. Det kanske mest sympatiska är hur Greene hela tiden fokuserar på behovet av att belägga strängteorin experimentellt, att han är öppen med att det är en teori som förklarar väldigt mycket, men som än så länge saknar de där bevisen i konfrontation med verkligheten.
 
En bra och sansad bok, en bok som förtjänar att presenteras av någon som inte sitter uppe en sen sommarkväll och svävar ut om Newton och vår underliga svårförklarade värld.

Läs hela inlägget »