Av David Whitworth

 
1800-talet var en spännande och fullspäckad tid för andliga sångförfattare i den engelsktalande världen och i Sverige. I sista artikeln tittade vi på Lina Sandell, Oscar Ahnfelt och Teodor Truvé. Vi fortsätter vår resa genom 1800-talet och börjar med att fokusera på en av de största vid denna tid, nämligen Fanny Crosby.
 
Frances Jane (Fanny) Crosby (1820-1915) föddes i New York. När hon var sex veckor gammal blev hon förkyld och denna orsakade ögoninflammation. Tyvärr fick hon fel behandling från den vikarierande läkaren i hemtrakten och detta ledde till att Fanny blev blind.
 
Trots hennes motgång var hon långt ifrån förbittrad. Vid åtta år ålder skrev hon en gripande dikt som visade hennes förnöjsamhet och denna visade också hennes stora gåva att skriva dikter:
 
Oh what a happy soul I am,
Although I cannot see;
I am resolved that in this world
Contented I will be.
How many blessings I enjoy,
That other people don’t;
To weep and sigh because I’m blind,
I cannot, and I won’t.
 
Hon var 24 år när hon skrev dessa ord; “It seemed intended by the blessed providence of God that I should be blind all my life, and I thank Him for the dispensation. If perfectly earthly sight were offered me tomorrow, I would not accept it. I might not have sung hymns to the praise of God if I had been distracted by the beautiful and interesting things around me.”
 
Hennes minne var så bluffande bra och hennes koncentrationskraft så stor att efter ett år kunde hon de fem Moseböckerna, Evangelierna, Ordspråksboken, Höga Visan och många psalmer utantill. Dessa förmågor som Gud skänkte Fanny gjorde henne till en stor psalmskrivare. Hennes skattkammare innehöll inte mindre än 8000 andliga sånger varav elva översatts till svenska. Vilken Kvinna!
 
Hennes möte med Jesus
 
Våren 1849 härjade koleran USA och Fanny var nära att falla offer för sjukdomen. Detta gjorde att hon allvarligt började tänka på sitt eviga tillstånd och upptäckte att hon inte var beredd för döden. 1850 kom vändpunkten i hennes liv. Detta inträffade i ett metodistkapell i New York där hon kom till tro och omvändelse och hittade frid och förlåtelse som hon saknade.
 
Fanny började skriva psalmer när hon kom upp i 40 års ålder. Det var W.B.Bradbury som inspirerade henne . Hon skrev två eller tre psalmer om dagen men ibland kunde det bli sex eller sju psalmer.
 
I blogg elva har vi redan sett en av hennes psalmer på svenska, nämligen, ’Låt mig få höra om Jesus’. ’Hela vägen går han med mig’ är kraftfull med hänsyn till Fannys tillstånd. Vi låter texten tala:
 
Hela vägen går han med mig,
vad kan jag väl önska mer?
Kan jag tvivla på hans godhet
när jag här hans ledning ser?
Himmelsk frid, gudomlig trygghet
uti honom har min själ,
/:ty jag vet, vad än mig möter,
gör dock Jesus allting väl.:/
 
Hela vägen går han med mig,
hjälper mig och är mitt stöd,
ger mig kraft i varje prövning,
mättar mig med livets bröd.
Och om hjärtat skulle törsta,
vägen kännas tung och lång,
/: glädjekällor då ur klippan
springer fram som för en gång.:/
 
Hela vägen går han med mig.
Vilken kärlek hög och rik!
Och till sist en evig vila
ger han mig i himmelrik.
När jag där får fri, förklarad,
Inför honom falla ned
/: skall med glädje jag det minnas:
Hela vägen gick han med.:/
 
’Saliga visshet, Jesus är min!’ är en hyllning till frälsningsvisshet och trygghet:
 
Saliga visshet, Jesus är min!
Himmelens glädje fyller mitt sinn.
Född av hans Ande, ren i hans blod,
Får jag förtrösta, styrka och mod.
/:Han är min glädje, han är min sång,
Honom jag prisar livsdagen lång.:/
 
Allting jag uppgav, allting jag vann!
Strålande morgon för mig upprann.
Inom mig hör jag änglar ger bud,
talar om nåd och kärlek från Gud.
/: Han är min glädje…
 
 
Saliga visshet, ljuvliga ro!
Nu jag hos Jesus vilar i tro,
Väntar vad intet öga har sätt,
Väntar vad Herren själv har berett.
/: Han är min glädje…
 
Vi tittar på en till i Fannys stora sångskatt. Denna handlar om överlåtelse och en längtan efter nära gemenskap med Herren. ’Jag är din o Gud’:
 
Jag är din, o Gud, du mitt hjärta vann
med din kärlek underbar,
och den nåd du ger utan gräns jag fann.
Ständigt mer hos dig finns kvar.
/:O så drag mig närmare till dig,
till ditt kors, o Herre kär.:/
 
Tag mig nu så helt i din tjänst, o Gud,
och din nåd och kraft mig giv,
att jag vandrar glad i din kärleks bud,
att din vilja blir mitt liv.
/:O så drag mig…
 
O vad ljuvlig fröjd, vilken salig lott
att med Gud i vänskap stå,
att som vän till vän uti stort och smått
få med allt till honom gå.
/:O så drag mig…
 
Horatius Bonar (1808-1889). Han föddes i Edinburgh och var en av elva barn. En av hans bröder var den kände Andrew Bonar som skrev en utomordentlig kommentar på
3 Moseboken.
Informationen om hans frälsning är bristfällig. Han kom till tro och omvändelse i unga år. En författare skrev om honom ”I tonåren vigde han sig åt att tjäna Gud.”
 
Tidigt började han skriva poesi och senare skrev han psalmer som fyllde hans portfölj med 800 psalmer. Horatius skrev också ett antal småskrifter varav några kom ut på svenska. Jag har en med titeln ’Herodes Balsal’ som gavs ut 1915.
 
Utbildningen fick han tidigt vid Edinburgh University och därefter blev han pastor i Free Church of Scotland i Kelso 1837. 1866 flyttade han tillbaka till Edinburgh där han blev pastor tills hans bortgång. Bonar var en stor evangelist som satsade fullt ut att bära evangeliet till andliga döende människor och många blev frälsta. Han predikade ”som en döende människan till en döende människa” enligt Richard Baxters ord.
 
 
Han blev god vän med Robert Murray McCheyne genom deras gemensamma resa till Israel. Som så många av Guds stora tjänare upplevde Bonar personliga tragedier, hans fru födde nio barn av vilka fem dog.
 
Horatius Bonars psalmer är poetiska. De är sällan inspirerade av yttre omständigheter. Psalmerna brinner av ömma känslor som antänds med Bibelns läror eller livets olika faser. En av hans mest älskade är ’Jag hörde Jesus säga: Kom.’ Psalmen förkunnar på ett uttrycksfullt sätt Jesu trofasthet till sina löften:
 
Jag hörde Jesus säga:
Kom, jag dig vila ger.
Kom, du som är betungad,
Lägg här din börda ner.
-Bedrövad, trött och syndig,
Jag kom så arm jag var,
Jag fann hos honom vila
Och glädje och försvar
 
Jag hörde Jesus säga:
För intet giver jag
Åt alla livets vatten,
Kom hit och fritt det tag.
-Jag kom. Jag drack och lever
Av nådens klara flod,
Jag liv och glädje äger
I Jesus och hans blod.
 
Jag hörde Jesus säga:
Se, jag är världens ljus.
Jag skall ur mörkret lysa
Dig hem till Faderns hus.
-Jag kom och fann i Jesus
Min sol och stjärna klar,
Jag i hans ljus vill vandra
I all min levnads dar.
 
Nästa psalm handlar om frälsningen genom syndens bekännelse och förlåtelse. Den har titeln ’Jag bär min synd till Jesus’ som har fyra verser av vilka jag återger den första och den sista versen:
 
Jag bär min synd till Jesus,
Det heliga Guds Lamm,
Som älskat mig i döden
Och led på korsets stam.
Jag bär min skuld till Jesus,
Ty han mig helt förstår
Och i det dyra blodet
Från synden ren mig tvår.
 
Jag längtar bli som Jesus,
Så tålig, öm och mild.
Jag längtar bli som Jesus,
I allt hans trogna bild.
Jag längtar bo hos Jesus
I härlighet en gång
Att med den frälsta skaran
Få sjunga Lammets sång.
 
Psalmen ’Än finns det rum’ har ett helt annat innehåll. Denna berör frälsningskallelsen till de förlorade.
 
Än finns det rum i himlens fröjdesal,
Dess glädje bjudes dig för jordens kval.
Rum, rum, än rum! Träd in, träd in just nu.
 
Din dag är kort, ren solen sänker sig,
Och skuggan faller längre på din stig.
/:Rum, rum…
 
I bröllopssalen samlas man till fest,
Kom även du och bliv brudgummens gäst.
/:Rum, rum…
 
Än finns det rum. Se, nådens dörr ännu
Dig öppet står; O själ, vi dröjer du?
/:Rum, rum…
 
All himlens fröjd dig bjuds, gå in, gå in!
Dig änglar vinka, skynda, kronan vinn.
/:Rum, rum…
 
I Fanny Crosbys och Horatius Bonars psalmer får vi en djup inblick i deras innerliga gemenskap med Herren som utrycks så fint i verserna.
 
I nästa artikel återgår vi till svenska psalmskrivare på 1800-talet.

Läs hela inlägget »
Etiketter: musik

av David Whitworth


Vi fortsätter på 1800-talet och Lina Sandell. I artikel tio har vi ett porträtt om hennes liv och nu följer vi upp det med att titta närmare på hennes sånger. Låt oss inte glömma att hon var ett av väckelsens barn och hennes sånger var en del av den uppsjö av psalmer och sånger som var frukten av väckelsen. Dessa sånger rotade sig verkligen i Guds folks själar och sjöngs med hänryckning.
 
Linas sånger och dikter ligger djupt i våra hjärtan och är därför tidlös. De troende kan lätt identifiera sig i hennes sorg, tacksamhet, glädje, korsets djup, kamp mot synd, helgelse och längtan efter Jesu återkomst osv. Motiven i hennes verk var natur och universum som inspirerades av de småländska skogar och sjöar som hon älskade så mycket.
 
Två av hennes populäraste sånger är ju ’Tryggare kan ingen vara’ och ’Blott en dag’. Det är svårt att säger vilken som är mest populär. Båda två är översatta till engelska. Vi börjar med den första och jag återger verserna ett och tre:
 
Tryggare kan ingen vara
än Guds lilla barnaskara,
stjärnan ej på himlafästet,
fågeln ej i kända nästet.
 
Ingen nöd och ingen lycka
skall utur hans hand dem rycka.
Han, vår vän för andra vänner,
sina barns bekymmer känner.
 
Översättningen:
Fear not little flock, for surely
God doth keep you more securely
Than the stars His power upholdeth,
Or the bird His care enfoldeth.
 
Neither grief nor joy can wrest them
From His Hand, and tough they test them
He’s a friend that never faileth
Knowing all that them assaileth.
 
Tankarna går till Rom 8:38-39 och Joh 10:28.

’Blott en dag’ som är minst lika populär är också översatt till engelska och jag återge verser 1 och 3.
 
Blott en dag ett ögonblick i sänder,
vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min faders händer,
skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han som bär för mig en faders hjärta,
han ju ger åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.
 
Hjälp mig då att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
ej min tro och ej den tröst förspilla
som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,
taga ur din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder,
tills jag nått det goda land.
 
Översättningen:
Day by day, and with each passing moment,
Strength I find to meet my trials here.
Trusting in my Fathers wise bestowment,
I have no cause to worry or to fear.
He whose heart is kind beyond all measure
Gives unto each day what He deems best
Lovingly: it’s part of pain and pleasure
mingling toil with peace and rest.
 
Help me then with ev’ry tribulation
So to trust thy promises, Oh Lord,
That I lose not faith’s sweet consolation
Offered me within Thy holy Word.
Help me, Lord, when toil and trouble meeting,
E’er to take, as from a father’s hand,
One by one, the days, the moments, fleeting
Till I reach the promised land.
 
Är inte denna psalm ett eko av 1Pet 1: 6-7? Den berättar för oss syftet med trons prövningar och den tröst och tålamod som det ger oss i Kristus.
 
Ännu en sång i hennes skattkammare.
Denna är en stridssång och en bön ’Kläd mig, Herre, i din vapenrustning’ som är tagen från
Ef 6:13-19. Sången innehåller fem verser varav jag skriver vers 1,2,4.
 
Kläd mig, Herre, i din vapenrustning,
Gör mig stark uti din starkhets makt,
Att ock jag må väl bestå i striden,
Tills en dag dig allt blir underlagt.
 
Spänn kring länderna din sannings bälte
Att min gång blir viss i dina bud.
Ikläd mig rättfärdighetens pansar,
Ser, det hör ju till min riddarskrud!
 
Sätt ock, käre Herre, på mitt huvud
Salighetens hjälm så blank och klar,
Fäst vid sidan Andens svärd och håll mig
Uti bön beständigt hos dig kvar.
 
Lina översatte några engelska sånger, varav en är ’Tell me the story of Jesus’ skriven av Fanny Crosby som på svenska är ’Låt mig få höra om Jesus’:
 
Låt mig få höra om Jesus,
skriv i mitt hjärta vart ord,
sjung för mig sången så dyrbar,
skönaste sång på vår jord,
sången som änglar i natten
sjöngo för herdar en gång:
Ära ske Gud i det höga,
frihet från bojornas tvång.
Refrängen
Låt mig få höra om Jesus,
skriv i mitt hjärta vart ord,
sjung för mig sången så dyrbar,
skönaste sång på vår jord.
 
Oscar Ahnfelt (1813-1882). Han föddes i Gullarp i Skåne. Han hade fem bröder och en syster. Som sextonåring tog Oscar studentexamen i Lund. Han tänkte bli präst och började studera teologi men tappade snart intresse. Hans kärlek till sång musik stod högre än allt annat och han var högt musikalisk begåvad.
 
Biskop Johan Henrik Thomander var en gammal vän till familjen Ahnfelt och när han 1840 åkte till riksdagen i Stockholm följde Oscar med för att söka en musikalisk utbildning i det Kungliga Musikkonservatoriet. Han ägnade all sin tid åt musik och 1841 startade Oscar ett sång-och gitarrinstitut. Ahnfelt upplevde en oro i själen som inte musiken kunde stilla.
 
Påskdagen 1841 hörde han C.O.Rosenius predika om Kristi uppståndelse kraft. Från den dagen framåt kunde han prisa Gud för Hans frälsande nåd. Han fortsatte med sina musiklektioner för att skaffa sig sitt levebröd. Bredvid detta tonsatte han musik till C.O.Rosenius och Lena Sandells sånger. Tanken att predika Ordet var för Ahnfelt avlägsen.
 
År 1845 eller 1846 var Rosenius bokad till att predika i Västergötland men han var strängt upptagen och istället skickade han Anhfelt. Rosenius hade redan tidigare förstått att han hade gåvan att predika och Gud välsignade Ahnfelts predikan. Hans rykte gick före honom och han blev alltmer en efterfrågad predikant. För honom blev det alltmer klart att han skulle ägna sig åt att predika. Så blev han ett stort redskap i väckelsens tjänst.
 
Teodor Truvé (1838-1910) föddes i Glimåkra i Skåne. Hans skolgång var kort och bristfällig men han uppvisade en stor lust att läsa. Han blev pånyttfödd av det levande Guds ordet 1856 i väckelsens tid som gick fram över norra Skåne och han förenade sig med baptisterna.
 
Efter någon tid började han predika i olika delar av landet. Det blev genast klart att Teodor hade predikogåvan. 1865 reste han till USA för att komma in på någon predikantutbildning och han fick utbildningen vid Colgate University.
 
Strax efter hemkomsten 1868 fick han en kallelse från Göteborgs första baptistförsamling att bli deras pastor och efterträdde F.O.Nilsson. Teodor blev trogen sin kallelse i 42 år till sin död. Han var en av baptisternas mest begåvade predikanter och i sina teologiska övertygelser var han en lärjunge till C.H.Spurgeon. Utöver hans predikoverksamhet var han en flitig författare och deltog också i nykterhetsarbete och söndagsskolans verksamhet. Under hela sin verksamma tid tillhörde Teodor Truvé baptistsamfundets förgrundsfigurer och mest ansedda män.
 
Men nu skall vi titta på hans andliga sångförfattarskap och hans översatta sånger från engelska. Jag återger ett par exempel från varje.
 
’O det sköna bibelordet’ är en psalm som lyfter fram kraften i Guds ord, välsignelse och hopp i livets alla prövningar. Den är kort med bara två verser:
 
O det sköna bibelordet,
Herrens eget dyra ord!
Lycklig är den själ, som tror det,
Salig redan på vår jord.
Uti nöden kan hon sjunga,
Under sorgen känna fröjd,
Prisa Gud med helig tunga,
Om ej glad, dock alltid nöjd.
 
O det sköna bibelordet,
Det kan hela alla sår,
Leda hem till fadersbordet
Den, som uti synden går.
Undan världens tusen snaror,
Satans dolda garn och list,
Undan syndens många faror
Leda ordet oss förvisst.
 
’Från urtidens klippa’ är en hyllning till Gud för den frid Han skänker oss i Kristus.
Den innehåller tre verser:
 
Från urtidens klippa,
Långt bortom vår tid,
Fram väller den floden,
som skänker oss frid.
Den flyter beständigt och stilla framåt,
Förtager vår smärta och stilla vår gråt.
 
Frid, frid, o Guds frid.
Det ljuvaste ord bland sorger och strid.
 
Den friden beror ej av ära och makt.
Den störas ej heller av hat och förakt.
Nej, mitt ibland oro och nöd och besvär
Vi äga den frid, som oss Herren beskär.
Frid, etc.
 
O mänska, den saliga friden blir din,
Blott öppna ditt hjärta och den kommer in.
Du friden skall äga, så säger din Gud,
Om blott du vill lyssna till kärlekens bud.
Frid, etc.
 
Jag avslutar artikeln med ett par av Teodors översättningar från engelska,
 
’Tell me the old, old story’ är en sång som handlar om att höra den gamla sanningen om Jesu kärlek-det som alltid är nytt. Den har tre verser men jag skriver endast den första versen.
 
Säg mig den gamla sanning
Om Faderns helga råd,
Om Jesus och hans kärlek,
Om Jesus och hans nåd.
Säg mig den nu så enkelt
Som till ett litet barn,
Ty jag är svag och hjälplös
I syndens dolda garn.
 
Säg mig den gamla sanning,
Säg mig den gamla sanning,
Säg mig den gamla sanning
Om Jesus och hans nåd!
 
’What a friend we have in Jesus’ är en av alla tiders största favorit.
Jag återger den första versen.
 
Vilken vän vi har i Jesus!
Han vill hjälpa och förmår.
Han vår börda själv han lätta,
När vår bön till honom går.
Ack, vi ofta friden missta,
Sorg och mörker blir vår lön,
Blott för att vi icke bära
All vår nöd till Gud i bön.
 
I nästa artikel fortsätter vi med 1800-talet.

Läs hela inlägget »
Etiketter: musik sverige

1800-talets väckelse i Sverige har satt sitt avtryck på andliga sånger och på kulturen i allmänhet. Under detta århundrade möter vi Oskar Ahnfeldt, Lina Sandell, Carl Boberg m.fl. Vidare är Fanny Crosby räknad som en av de största sångförfattarna. Som alltid i alla dessa artiklar är det svårt att veta vem man skall inkludera och utesluta. Utbudet är ju alldeles för stort för att omfatta allt.
 
Vi börjar med väckelsens inspiration i den andliga sångens framfart under detta århundrade. Det är lämpligt med ett citat från Gunnar Hallingbergs utsökta bok ’Läsarna’ som redovisar väckelsens genomslag och arv i den svenska kulturen på 1800-talet:
”Varje förbund eller folkrörelse har något utmärkande drag som är förankrat i själva värdegrunden eller anger rörelseriktningen. För väckelserörelserna är detta sången och språket. Väckelsen lever i en flod av musik, har fyllda skattkistor med lyrisk diktning och ett betydande basförråd av retoriska erfarenheter. Dess medlemmar tillägnade sig ett språk, som det inte finns motsvarighet till idag, ett andligt språk baserat på ett litterärt arv”.
 
Carl Boberg (1859-1940) föddes i Mönsterås och var slöjdlärare. Han var också politiker och tidningsredaktör. Han skrev flera psalmer men hans mest älskade är ’O stora Gud’ som översatts till engelska, tyska, ryska och spanska. Den engelska versionen ’How Great Thou Art,’ har haft flera översättningar från svenska och det finns en lång historia som vi inte går in på här. Det var missionären i Ryssland Stuart.K.Hine som gjorde den populära tolkningen från ryska (1949). Denna är lite löst översatt. Det var genom den amerikanska evangelisten Billy Graham Crusades som sången blev så älskad. Den kommer vi till sen men först tittar vi på den svenska texten.
 
Original texten innehåller nio verser (Källan är Wikisource men jag vet inte om antal verser stämmer) och bearbetades 1984 till sex verser. Sången är ju mäktig och fyller själen med glädje och det är väl värt att återge alla verserna:
 
O store Gud, när jag den värld beskådar
som du har skapat med din allmakts ord,
hur där din visdom väver livets trådar,
och alla väsen mättas vid ditt bord:
Då brister själen ut i lovsångs ljud:
 
O store Gud, o store Gud!
Då brister själen ut i lovsångs ljud:
O store Gud, o store Gud!
 
När jag hör åskans röst och stormar brusa
och blixtens klingor springer fram ur skyn,
när regnets kalla, friska skurar susa
och löftets båge glänser för min syn:
/: Då brister själen ut…
 
När sommarvinden susar över fälten,
när blommor dofta invid källans strand,
när trastar drilla i de gröna tälten
vid furuskogens tysta, dunkla rand:
/: Då brister själen ut…
 
När jag i Bibeln skådar alla under
som Herren gjort sen förste Adams tid,
hur nådefull han varit alla stunder
och hjälpt sitt folk ur livets synd och strid:
/: Då brister själen ut…
 
När tryckt av synd och skuld jag faller neder
vid Herrens fot och ber om nåd och frid
och han min själ på rätta vägen leder
och frälsar mig från all min synd och strid:
/: Då brister själen ut…
 
När en gång alla tidens höljen falla,
och jag får skåda det jag nu får tro,
och evighetens klara klockor kalla
min frälsta ande till dess sabbats ro:
 
/: Då brister själen ut i lovsångs ljud:
Tack gode Gud, tack gode Gud!:/
 
Hines’ engelska version är som sagt en lös översättning som egentligen inte har mycket med den ursprungliga texten att göra, även om texten är bra. Den innehåller tre verser med refrängen. Första versen stämmer väl överens med svenska texten och därför skriver jag den inte här men andra och tredje versen har en helt annan översättning:
 
And when I think that God, is Son not sparing
Sent Him to die, I scarce can take it in
That on the cross, my burden gladly bearing
He bled and died to take away my sin.
 
When Christ shall come, with shout of acclamation
And take me home, what joy shall fill my heart
Then shall I bow, with humble adoration
And then proclaim, my God how great Thou art.
 
Refrängen är som Bobergs text
 
Sången spelades in av några stora internationella artister som Elvis Presley och Vince Gill och Carrie Underwood tillsammans.
 
Utan tvekan en av vår mest kära, om inte käraste, sångförfattare är Lina Sandel (1832-1903). Det finns redan en flora av litteratur om hennes liv och jag kan inte lägga till något nytt men ändå vill jag ge ett litet porträtt om hennes liv som kan tjäna som en påminnelse.
 
Carolina (Lina) Wilhelmina Sandell  föddes i ett prästhem i Fröderyd, Småland. Hon var ett av fyra barn till Fredrika och Jonas Sandell. Hennes far var präst och ett redskap i väckelsens tjänst i Fröderyd och trakterna runt om.Deras hem var ett andligt centrum och gästades av vänner i väckelsens tid, bl.a. Peter Fjellstedt och Peter Wieselgren.
 
Lina led av klen hälsa med det stod inte i vägen för hennes enormt litterära avkastning. Det var under en lång tids sjukdom som 12-åriga Lina började skriva dikter och redan efter ett år hade Lina en hel anteckningsbok full av dikter.
 
Den begåvade diktarens liv var kantat med sorg och tragedi. Inom loppet av fem år miste hon far, mor och två systrar. Mitt upp i sorgen skrev hon en rad sånger. Hon var nu utan inkomst men Guds försyn såg till att hennes gåvor inte skulle gå förlorad. Hon fick en kallelse från EFS expeditionen i Stockholm som biträdande sekreterare och att utföra översättningar för stiftelsen. Linas tjänst började 1861. Carl Olof Rosenius var också i tjänst på expeditionen och Lina blev goda vän med Rosenius familj.
 
Hon kom då också i kontakt med Oskar Ahnfelt som tonsatte hennes sånger. Det blev ett lyckat drag. Ahnfelt åkte ofta över hela Norden och sjöng Lina Sandells sånger i kyrkor och kapell till hans tiosträngade gitarr. Lina brukade säga ”Ahnfelt har sjungit in mina sånger i folkets hjärtan.” Carl Olof Rosenius har sagt: ”Ingen kan sjunga om den fria nåden som Lina Sandell.”
 
Hennes sångskatt omfattar sånger som täcker det kristna livets alla område och är därför tidlösa. De troende kan lätt identifiera sig med sångernas texter. De handlar om vår gemenskap med Gud, vår kamp mot synd, bön och lovsång, om arbete i Guds rike, försoning, rättfärdiggörelse, helgelse och mycket annat. Hennes kanske mest älskade sånger är de som handlar om Guds omsorg över oss. Hon var väl insatt i trons prövningar och kunde skriva från hjärtat av den kärlek och tröst som Gud skänker oss när vi upplever trons prövningar.
 
I början på 1800-talet kom en ny epok i svensk kristenhet. En ny våg av engelsk och amerikansk andlig litteratur och sånger fyllde Sverige i form av predikosamlingar, traktater, och psalmer och sångböcker. I mitten på 1800-talet var behovet av översättare stort och Gud kallade då Betty Erehnborg-Posse och Lina Sandell som gjorde en stor insats. I denna flod av litteratur och också uppmaning från sin far lärde sig Lina engelska och blev väl grundad i detta språk. Bredvid engelska studier läste hon engelsk litteratur och texter. Allt detta hade hon nytta av när hon riktade in sig på att översätta engelska texter och psalmer.
 
Nästa artikel kommer vi att titta närmare på Lina Sandells sånger och lite annat.

Läs hela inlägget »

Det är nyttigt att ha en del klassiska och beprövade böcker vid förberedelse av predikan och bibelstudier. Här några exempel på det som jag fastnat för.
 
Illustrerat Bibellexikon i tre band - Redaktion Hugo Odeberg och Thoralf Gilbrant
Omfattande och bibeltroget. Genialt att kombinera lexikon och konkordans. I allmänhet hittar jag det jag letar efter. Ett måste i studiebiblioteket. Finns att hitta digitalt på webben om man söker efter det.
 
Vad säger grundtexten av Folke Boberg
En ren konkordans. Behövs kanske inte om man har Illustrerat bibellexikon ovan.
 
Studiebibeln - Redaktion Thoralf Gilbrant
Det bästa sättet att få kontakt med den grekiska grundtexten i Nya Testamentet om man inte kan grekiska är fortsatt studiebibeln. Innehåller också en enkel kommentar och en flera andra hjälpmedel. Relativt kostsam på antikvariat men trots allt värd priset. Dock har jag märkt att jag allt oftare använder Logos bibelmjukvara till det jag tidigare använde studiebibeln till. Har en självklar plats vid alla predikanters skrivbord.
 
Svenska kyrkans bekännelseskrifter
Vi lever i ett lutherskt land och vi förvaltar ett dyrbart arv från reformationen. En naturlig referens för en svensk predikant. De olika registren är en intressant väg att utforska dessa skrifter.
 
Martin Luthers Kyrkostilla - Predikosamling av Martin Luther
En avgörande del i den svenska frikyrkan framväxt var att man började läsa Luthers texter i stugorna i mitten av 1800-talet. Min favorit där är kyrkopostillan där man får Luthers predikan för hela kyrkoåret. Bra inspiration för att sätta fokus på evangelium.
 
Nya Testamentet med förklarande anmärkningar - av P. Waldenström
P.P. Waldenström, missionsförbundets källa, hade en lite annan syn på korset och försoningen jämfört med Luther. Men, han hade en kärlek till bibeltexten. Resultatet är spännande översättning och kommentarer som både går sina egna vägar. Intressant, utmanande och kreativt. Men, inte alltid pålitligt. Jag noterar dock att dessa två band ofta provocerar mig till djupare studier. Och författaren lade grunden för Sveriges kanske mest framgångsrika församlingsplanteringsrörelse.
 
Teologins historia - av Bengt Hägglund
En klassiker som ännu finns i tryck. Den helige Ande har gett ljus över texten genom århundradena, här kan vi se hur detta har tagit sig uttryck i kyrkan läroformuleringar i olika tider. Inte minst är det helt nödvändigt att vara bekant med de vanligaste villolärorna genom historien, det mesta av underlig undervisning som framträder idag är inte med än återupprepningar av dessa.
 
Gud med oss - Predikosamling av Lewi Pethrus
Sveriges frikyrka under 1900-talet är djupt påverkad av pingstörelsen under ledning av Lewi Pethrus. Denna predikosamling är ett sätt att möte denna kristna rörelse förstå lite mer av dessa drivkrafter och uttryck.
 
På Bibelns grund - Predikosamling av John Wesley
På baptisternas historia har vi den klassiska baptistiska förståelsen av helgelsen. Men, svensk frikyrka har i olika delar tagit intryck av metodisternas lära om helgelsen. Det finns få sätt att lära sig om metodisternas teologi än att läsa igenom Wesley 52 standardpredikningar. Lärorikt.
 
Vad Bibeln lär - av R.A. Torrey
När jag fick i lära hos en erfaren pingstpredikan var en denna klassiker av R.A. Torrey central. En troslära som bygger på att hela tiden ge bibelreferenser till undervisningen. Mycket användbara för att predika troslära i och med att den ger bra bibeltexter att utgå från.

Läs hela inlägget »

Charles Wesley var ju inte bara en stor psalmförfattare utan också, i samklang med John, en mäktig evangelist. Bröderna hade ju en kolossal passion för människors frälsning. Denna passion ledde dem till att besöka fängelse och förklara evangeliet till fångarna och till de dödsdömda. På sina predikoresor red de tusentals mil på hästrygg i Storbritannien och Nordamerika, men vi fokuserar oss nu på Charles som psalmförfattare.
 
Han var, minst sagt, en flitig psalmförfattare! Han skrev i genomsnitt tio versrader om dagen i femtio år och skrev en dikt färdig varannan dag. Det flesta av dess dikter var psalmer.
 
Det är påfallande att hans teologi var antropocentrisk (människocentrerad) men hans psalmförfattarskap var teocentrisk ( Gud centrerad). Psalmerna var djupt förankrad i Bibeln och han utvecklade ett fokus på känslorna i de troendes förbindelse med Gud. Ett exempel är i den första psalmen han skrev: ’And can it be’. Här har vi både läror och känslor förknippat med varandra fast känslorna är underkastat lärorna. Psalmen finns tyvärr inte på svenska. Men det är kanske av naturlig själ för att den är så svår att översätta. Den är ganska lång med fem verser men återges i sin helhet så att vi inte går miste om den majestätiska texten. Vers fyra kommer med en liten kommentar den återspeglar min frälsningsupplevelse:
 
And can it be that I should gain
An interest in the Saviour’s blood?
Died He for me, who caused His Pain?
For me, who Him to death pursued?
Amazing love! How can it be
That thou, my God, shouldst die for me?
 
‘Tis mystery all! The immortal dies!
Who can explore His strange design?
In vain the first-born seraph tries
To sound the depths of love divine!
‘Tis mercy all let earth adore,
Let angel minds enquire no more.
 
He left His Father’s throne above,
So free, so infinite His grace;
Emptied Himself of all but love,
And bled for Adam’s helpless race;
‘Tis mercy all, immense and free;
For, O My God, it found out me.
 
Long my imprisoned spirit lay
Fast bound in sin and nature’s night;
Thine eyes diffused a quickening ray,
I woke, the dungeon flamed with light;
My chains fell off, my heart was free;
I rose, went forth, and followed thee.
 
No condemnation now I dread;
Jesus, and all in Him, is mine!
Alive in Him, my living Head,
And clothed in righteousness divine,
Bold I approach the eternal throne,
And claim the crown, through Christ my own.
 
Den fjärde versen, som alla verser, har ett grundligt biblisk innehåll och är en fantastisk sammanfattning av vår frälsning i Kristus. Vi får då granskar innehållet:
 
Long my imprisoned spirit lay
Fast bound in sin and nature’s night;
 
Var inte det vårt tillstånd? Bibeln är kristallklar i frågan. Vi var fångar i djävulens snara och gjorde hans vilja (2 Tim 2:26) och vi var syndens slavar (Rom 6:16,17,20). Vi famlade i mörkret (Ef 4:18, 5:8) och förblindade av djävulen (2 Kor 4:4). Tillståndet var nattsvart och kunde inte vara värre. Var hoppet ut? Nej!
 
Thine eye diffused a quickening ray,
I woke the dungeon flamed with light;
 
I vår hopplöshet grep Gud, enligt sin nåd, in på ett underbart sätt.
Kristus är världens ljus som lyser i mörkret (Joh 1:4-5; 8:12). Detta ljus strålade fram i vårt förblindade förstånd (2 Kor 4:4). Gud befallde ljuset att flamma upp och fylla våra hjärtan med kunskapen om sitt strålande, glänsande, bländande härlighet som strålar fram i Kristi ansikte (2 Kor 4:6). Vi vaknade upp i syndens fängelse och var fria.
 
My chains fell off, my heart was free;
I rose, went forth, and followed thee.
 
Gud reste upp oss som nya människor I Kristus (2 Kor 5:17). Befriade från vårt förslavade tillstånd genom vår Herres befrielse (Joh 8:34,36) och följde Jesus som Hans lärjungar.
 
Det finns en hel del av Wesleys psalmer översatta till svenska. Till min förvåning hittade jag påskpsalmen ’Christ the Lord is risen today’-’Frälsaren är uppstånden’. Men den jag hittade hade översatts av en mormon så det kommer inte som någon överraskning att översättningen var helt förvrängd. Psalmen innehåller fem verser varav de två sista föll bort för att de inte passade in i mormonernas lära.
 
Charles Wesley skrev en av tidernas mest älskade julsånger. Jag citerar endast den första av tre versar av ’Lyss till änglasångens ord’:
 
Lyss till änglasångens ord:
Gud är kommen till vår jord!
Nyfött barn vår konung är,
frid åt människor han bär.
Folk, stäm in i himlens kör
med en sång som aldrig dör!
Han som fötts i Betlehem
är vår Frälsare och vän.
Lyss till änglasångens ord:
Gud är kommen till vår jord!
 
’Upp att med tusen tungors ljud’ är mäktig och en stor hyllningspsalm i vilken Kristus och Hans ära står i fokus. Denna skrevs av Charles på årsdagen efter sin frälsningsupplevelse och har fyra verser:
 
Upp att med tusen tungors ljud
Besjunga Jesu nåd!
Han är min konung och min Gud,
Så underbar i råd.
 
De följande tre verserna finns på svenska men jag har tyvärr inte hittat dom.
I vers 2 skrivs om en längtan att med Guds hjälp sprida evangeliet och upphöja Jesu namn över världen.
I vers tre skriver han om hur Jesus namn ger oss frid och det är musik i syndarens öron. Det gäller livet, hälsan och inre friden.
I vers fyra skrivs om Jesu makt över synd och Hans blods kraft att rena oss från all synd oavsett hur försjunkna vi är i synden.
 
När Charles skrev ’Jesus du som älskar mig’(övers Arne Widegård) godkände inte hans bror John den. Han gillade inte ordet ’lover’(älskare) i texten. (Jesus, lover of my soul). Han ansåg att det var ovärdigt att beskriva Kristus som’lover’.Psalmen var till början inte accepterad i Johns sångböcker men senare blev den mångas favorit:
 
Jesus, du som älskar mig,
du min enda trygghet är.
Storm och vågor hotar mig.
Inre oro mig förtär.
Låt din närhet bli en famn,
medan stormen rasar ut.
Hjälp mig komma tryggt i hamn,
och tag mot min själ till slut.
 
Charles Wesley har lämnat efter sig ett rikt arv av psalmer och alla som älskar hans psalmer har sin favorit. En som räknas, av många, som en av det bästa är ’Guda kärlek utan like’ (Love Divine, all loves excelling). Psalmens tema är den gudomliga kärlekens pånyttfödande och omskapande makt och har tre verser:
 
Guda kärlek utan like,
som från himlen kom hit ned,
uppbygg ibland oss ditt rike,
i vår själ din boning red.
Jesus, du vår vän den bäste,
full utav barmhärtighet,
kom att varje själ nu gästa
med din frid och salighet.
 
Kom med din milda spira
mörkrets gärningar slår ner,
att från jorden upp må spira
fridens frukter mer och mer.
Tag vårt hjärta till ditt tempel,
att vårt liv på denna jord
präglas av din egen stämpel
uti tankar, verk och ord.
 
Herre, vi din kraft förbidar,
Låt ditt rike komma snart!
Lär oss bedja, vaka, strida
tills vi ser dig uppenbart,
tills de återlöstas skara
skall församlas glad en gång,
evigt fri från nöd och fara,
kring din tron med jubelsång.
 
Detta är ett litet axplock av den stora skatt som Charles Wesley gav oss och jag tackar Gud för den gåva som Gud skänkte honom.
 
Det finns en stor diktare till som jag vill uppmärksamma innan vi lämna 1700-talet. William Williams (1717-1791 ) född i Pantycelyn Wales och som är ansedd som landets största psalmförfattare.
 
D.M Lloyd-Jones framställde honom som alla tiders bästa psalmförfattare och sade om honom: ”William Williams psalmer är proppfulla med teologi och upplevelser…genom sina psalmer undervisade han Guds folk teologi”.
 
Williams var barn i en bondefamilj och var en av sex barn. Han blev frälst 1738 genom Howell Harris som var en stor väckelsepredikant. En tid därefter skulle han utveckla vänskap med Harris och Daniel Rowland som också var en stor väckelsepredikant. Alla tre var till att börjar med präster i den anglikanska kyrkan. Gud välsignade Wales med många väckelser vid den tiden och Williams var en del av den. Det var ohållbart för dessa tre att tjäna vidare i anglikanska kyrkan med sin synkretiska lära. Det blir ett uppbrott och den Welsh ’Calvinistic Methodist Society’ föddes med inflytande av George Whitfield och andra.
 
!744 bestämde sällskapet att det fanns ett stort behov av att sätta evangeliets sanningar i sång. Därefter skickade de ut en inbjudan till var och en att skriva en psalm och lämna in den för granskning. Syftet var att hitta en Guda begåvad psalmförfattare som skulle få uppgiften att komponera psalmer. Detta skulle inspirera folk att sjunga bibliska sanningar. Williams psalm var överlägsen alla andra.
 
Han skrev över niohundra psalmer. Han var också en poet av det största mått och erkändes av alla som Wales bästa poet och kulturbärare. Hans mest älskade psalm är ’Guide me, O Thou great Jehovah.’ Svenska översättningen är ’Gud, ditt folk är vandringsfolket’. Denna inspirerades av Israels ökenvandring på väg till det förlovade landet och är den enda på svenska:
 
Gud, ditt folk är vandringsfolket.
Själv du mitt ibland oss går.
Du oss leder, du oss stärker,
när vår väg blir lång och svår.
Bröd från himlen, bröd från himlen
ur din faders hand vi får, ur din faders hand vi får.
 
De stora manliga körerna som Wales är berömda för var en frukt av väckelsen på1700-talet. I nästa artikel flyttar vi fram till 1800-talet och bland annat se hur väckelsen i Sverige föder fram körer även i vårt land.

Läs hela inlägget »
Etiketter: gudstjänst musik

Ett litet ledarbibliotek på svenska och med böcker som finns i tryck 2022. Kanske kan det vara en inspiration för ditt hemmabibliotek eller din församlings bibliotek. Idén är böcker som bygger på en bibeltrogen grund.
 
Bibeltolkning
 
Nya Testamentet i åtta versioner, Hanseric Hällzon, Argument förlag
Ger mycket fina möjligheter att jämföra översättningar av Nya Testamentet. Nog så användbart för att få en djupare förståelse av den grekiska grundtexten.
 
Gräv djupare - Verktyg för att hitta Bibelns skatter, Nigel Beynon & Andrew Sach, Rotad förlag
En grundbok i att tolka Guds ord. Mycket användbar.
 
One2One - Att läsa Bibeln tillsammans, David Helm, Rotad förlag
En enklare bok om hur man kan använda Bibeln vid enkla bibelstudier över en fika.
 
Guds stora plan - Den röda tråden genom Bibeln, Vaughan Roberts. Reformedia
En översikt över hur Bibeln hänger ihop. Så nyttig för att sätta en text i sitt sammanhang.
 
Bibelkunskap
 
Libris stora atlas till Bibelns och kristenhetens historia, Tim Dowley, Libris förlag
Kristendomen är en historisk religion och Bibeln handlar om verkliga händelser på verkliga platser. Kartorna i den här boken är en god hjälp för att sätta Bibelns berättelser i sitt historiska och geografiska sammanhang
 
Steg för steg genom Gamla Testamentet / Steg för steg genom Nya Testamentet, Jonas Dagson, XP Media
Enkel inledningsvetenskap och bibelöversikt. Allt viktigt finns med.
 
Människors undran - Europas idéhistoria, Antiken, Ronny Ambjörnsson, Natur och Kultur
Inte en kristen bok, men den ger romerska och hellenistiska bakgrunden till Nya Testamentet.
 
Kyrkohistoria
 
Lex Orandi Lex Credendi - En kommentar till trosbekännelsen, Gösta Hallonsten, Artos förlag
En bakgrund och förklaring av de apostoliska och nicenska trosbekännelserna av en katolsk teolog. Dessa bekännelser är centrum för det som blir de etablerade kyrkorna. Mycket nyttigt för att förstå läran om Kristus och läran om treenigheten.

När världen blev kristen 312-394, Paul Veyne, Daidalos förlag
Vår tid är omvälvande inte minst genom att den statskyrkotanken tappar i betydelse och till och med den svenska lutherska statliga kyrkan börjar vilja närma sig den fria församlingens lära om hur kyrkan bör vara organiserad. Centralt för att förstå det hela är att studera hur hela idén om symbios mellan kyrkan och staten började att den romerska kejsaren Konstantin omvändelse till kristendomen år 312. En mycket intressant bok.
 
Tankens pilgrimer - Europas idéhistoria, Medeltiden, Ronny Ambjörnsson, Natur och Kultur
En inblick i den europeiska medeltiden där det mesta handlar om kristendom på ett eller annat sätt. Fin bakgrund för att förstå reformationen också.
 
Martin Luther - Hans liv, lära och inflytande - 500 år senare, Stephen J Nichols, Reformedia
Luther var central för reformationen. Den här boken är rättvis mot Luther och det Luther tyckte var viktigt.
 
Lågan som inte kunde släckas - Upptäck reformationens hjärta, Michael Reeves, Reformedia
Reformationen var med än Luther och Gustav Vasa. Den här boken sätter fokus på hur man vill åter till evangelium och åter till Bibeln och hur det tog sig olika uttryck i olika rörelser och olika länder. Bästa boken om reformationen.
 
Ett frö av anabaptism - En studie av den historiska anabaptismens lära och liv, C. Arnold Snyder. Evangelie förlag
Vad hade kristendomen varit om inte kejsar Konstantin skapat en symbios av stat och kyrka? Den radikala reformationens anabaptister gjorde kyrka separerad från staten ger inspiration och varningar till frikyrkan av idag.
 
Augsburgska bekännelsen - Nyöversatt och kommenterad, övers. Rune Söderlund, EFS Budbäraren
Trosinnehållet i Luthers reformation på ett tillgängligt sätt.
 
Kristens resa, John Bunyan, Artos förlag
Trosinnehållet hos de brittiska puritanerna på ett tillgängligt sätt.
 
Troslära
 
Ett flödande ljus - Predikningar över Romarbrevet, Lars Borgström, Biblicums förlag
En kommenterar i predikoform över Paulus främsta lärobrev. Mycket bra om trons grunder från ett lutherskt perspektiv.
 
Heidelbergkatekesen - Katekes eller kristen undervisning sådan den bedrivs i kyrkor och skolor i det kurfurstliga Pfalz, övers. Sebastian Rehnman, Artos förlag
En ekumenisk katekes på luthersk och reformert grund som med sin tids bästa pedagogik ger trons grunder knutna till relevanta bibelverser. Själavårdande och varm.
 
Bethelbekännelsen 1933 - Ett lutherskt försök, Dietrich Bonhoeffer, Herman Sasse mfl, Församlingsförlaget
Vad gör man som luthersk kyrka när staten blir ond. Den här boken ger en bild av hur man kan göra.
 
Lär känna Gud, J.I. Packer, Rotad förlag
Läran om Gud. En verklig klassiker.
 
Korset - Meningen om Jesus död, John Stott, Apologia
Läran om korset och frälsningen. En verklig klassiker.
 
Frälsningens ord till förändringens värld - Bibel och evangelium i John Stotts teologi, Per-Axel Sverker, Libris förlag
Kanske är det viktigaste för frikyrkan idag att återupptäcka evangelikal lära om frälsningen och evangelikal tro på Bibeln. Det här är boken som hjälper till ett sådant återuppvaknande. Om och om möter jag ungdomar och unga vuxna i församlingar som aldrig på riktigt fått höra ett befriande evangelium. Så många har fastnat i pepp eller hot och skuld. Sveriges församlingar behöver komma åter till de goda nyheterna om Jesus.
 
Ledarskap och själavård
 
Mästarlikt ledarskap - lärdomar från Jesu mästerliga ledarskap, Hans Jansson, Livets ords förlag
Av ledarskapsböcker så är det den här jag om och om kommer tillbaka till. Sansad, relevant, bra.
 
Nya förutsättningar - Vägledning för livsnära samtal, Esbjörn Hagberg, Pingst ledarutveckling
En stabil bok om själavård
 
En sund församling - Steg för steg, Mark Dever, Reformedia
Hur ska en församling organiseras. Mark Dever visar hur det ser ut om man gör det på klassisk baptistisk grund. Spännande, utmanande och kontroversiell i vissa delar.
 
Föräldraskap - Vad det egentligen handlar om, Paul David Tripp, Livets ords förlag
En stabil bok i ämnet.
 
Att förklara och försvara den kristna tron
 
Varför ska jag tro på Gud?, Timothy Keller, Credoakademin
Jag har landat i att det här trots allt är den bästa boken i apologetik för vår senmoderna samtid. Det finns andra som är bra, men den här är bäst.
 
Fallet Jesus för unga, Lee Strobel, Pärlan förlag
Klassiska apologetiska frågor förpackat för barn. Jag gillar den.
 
Etik
 
Kristen moralhistoria - Sökandet efter det goda livet, Roland Spjuth, Libris förlag
Den här boken sätter kristen etik i sammanhanget av det kristna livet. Frikyrkans särskilda sätt att hantera etiska frågor får den plats den förtjänar. En lite annorlunda men mycket läsvärd bok.
 
Nakna utan att blygas - Om den sexuella revolutionen & en revolutionär syn på sex, Stefan Gustavsson, Apologia
Sex är något mycket djupt i människan och människans identitet. I en Sverige idag där så mycket är fokuserat på sex i samhället är det relevant med en bok med ett kristet perspektiv på sex.
 
Gudstjänst, andakt och förkunnelse
 
Berättelsebibeln - Varje berättelse viskar namnet Jesus, Sally Lloyd-Jones, Semnos förlag
Centrum för den kristna kyrkans budskap är Jesus, det gäller både i kyrkan och i hemmet. Den här boken ger om och om exempel på hur Bibelns viktigaste berättelser ytterst handlar om de goda nyheterna om Jesus. Du kan läsa massor av bra böcker i bibelteologi, men är har du det central färdigt att tillämpa i predikan, i barnsamlingen eller i husandakten.
 
Familjeandakt - i Bibeln, historien och ditt hem, Don Whitney, Reformedia
Innerst inne vill du ha familjeandakt. Den här boken berättar hur du gör. Det kommer att bli bra.
 
Gudstjänstboken, Libris förlag
En handbok för gudstjänst i flera frikyrkosamfund. Användbar både i kyrkan och hemma. Alla församlingar har en liturgi, man är bara olika öppna och olika medvetna om den.
 
Bibelutläggande förkunnelse - Så kan du förmedla Guds ord idag, David Helm, Reformedia
Kortfattad och enkel bok. Jag har gått igenom den kapitel för kapitel med andra förkunnare, mycket lärorikt.
 
Evangeliebok - Svenska folkbibeln 2015, Lutherstiftelsen

Mycket talar för att det bästa är att låta förkunnelsen i söndagsgudstjänsten följa en bibelbok från början till slut. Men, för att få rikedom i hemmaandakten följer jag gärna kyrkoåret, speciellt vid högtiderna. Och då är den nya evangelieboken från lutherstiftelsen mkt trevlig. Mer bibeltro än den statliga versionen.

 

Läs hela inlägget »

Visst är det vinnarnas historia som skrivs i den här boken över Princeton Seminarys historia. Splittringen 1929 där företrädarna för "Old Princeton" lämnar och bildar Westminster Seminary. Men, det är samtidigt en fin bok för att få en inblick över hur den protestantiska teologin i västvärlden mött olika utmaningar de senaste två hundra åren Princeton som fokuspunkt.
 
Princeton Seminary in American Religion and Culture
James H. Moorehead
Eerdmans, 2012
 
Deism och brist på utbildade pastorer
Princeton Theological Seminary grundades 1812 för att förse den presbyterianska kyrkan med välutbildade pastorer. Undervisningen grundades i Westminsterbekännelsen och hade därför mycket gemensamt med de baptister som följde 1689 års baptistbekännelse.
 
1700-talets stora utmaning för den protestantiska teologin var deismen. Deisterna så Gud som en skapare som inte längre hade en aktiv del i skapelsen. Man vände sig till förnuftet snarare än uppenbarelsen och vände sig då naturligt sig till vetenskapen och människors tankar snarare än till kyrkan för svar i religiösa frågor.
 
Ett viktigt uppdrag för Princeton Seminary därför att undervisa stabilt från Westminsterbekännelsen och bemöta argumenten från deismen. Lite ironiskt är att den deistiska rörelsen redan tappat sin kraft när Princeton Seminary väl är grundat.
 
Tysk bibelkritik och skotsk common sense-filosofi
Med Adolf von Harnacks tanke om en dogmfri kristendom och Julius Wellhausens historisk-kritiska bibelforskning som gav nya tankar om vem som författad moseböckerna kom det från Tyskland en stark akademisk rörelse bort från bibeltro och stabil reformert teologi.
 
Under ledning Charles Hodge (1797-1878) mötte Princeton utmaningen genom studieresor i Europa för att studera de nya idéerna och genom att låta den skotska common sense-filosofin ge en annan grund för teologi och bibeltolkning.
 
Resultatet blev att man kunde skörda de bästa frukterna från den nya tyska bibelforskningen samtidigt som man byggde ett eget teologiskt ramverk som än idag är respekterat som "Old Princeton".  Utgångspunkten i ramverket var skotsk common sense-realism där man menar att våra sinnen kan ge oss direkt kunskap om en verklighet som är oberoende av oss. Denna tanke från Thomas Reid (1710–96) och det induktiva metoden för vetenskap från Francis Bacon (1561-1626) gav ett ideal om en objektiv teologi induktivt byggd på en ofelbar Bibel. Ett starkt system värdigt att möta de nya idéerna från Tyskland. Kanske kronan på verket är Charles Hodges systematiska teologi i tre band som gavs ut 1872–73.
 
Ett socialt evangelium
Vid slutet av 1800-talet skedde en stor förändring i samhället i många västländer. Industrialisering och urbanisering förändrade på så många sätt förutsättningarna för kyrkornas arbete. Ställda inför dessa utmaningar, utmaningar som kanske var än större i U.S.A. genom den stora invandringen, sökte många församlingar nya arbetssätt anpassade till den nya situationen. Till Princeton kom en efterfrågan på kurser i sociologi och andra praktiska ämnen, en efterfrågan som endast till en del möttes.
 
En stark rörelse för ett socialt evangelium trädde fram. En bärande tanke var att frälsning också innefattar rättvisa och solidaritet i relationer och strukturer. Optimistiskt tänkte man att gudsriket skulle komma här och nu och att pastorn skulle verka som den profet som förde in detta rike. Optimistiskt tog man sig an den sociala krisen som skulle hanteras och lösas genom kyrkornas praktiska arbete i samhället och samhällets strukturer. En viktig ledare var baptisten Walter Rauschenbusch (1861–1918) som såg kyrkans utmaning i den moderna kulturen och försökte visa på hur en förändrad kyrka bättre skulle hantera dessa frågor. Den gamla teologins fokus på att rädda själar var nu inte nog, nu skulle man rädda samhällen. Men, den starka optimismen i rörelsen för ett socialt evangelium tålde inte mötet med första världskriget och dess fasor. Men visst lämnade denna rörelse saker efter sig, ett exempel är medborgarrättsledaren Martin Luther King.
 
Lärarna på Princeton Seminary stod fasta i sin teologiska övertygelse grundad på Westminsterbekännelsen och Bibelns ofelbarhet även i denna fas av den teologiska utvecklingen i västvärlden.
 
Slutet för "Old Princeton" och början på den dialektiska teologin
I slutet av 1920-talet blev trycket för en undervisning mer relevant för samfundet allt starkare. 1929 organiserades seminariet om och flera företrädare för den gamla teologin flyttade och grundade Westminster Seminary.
 
Princeton Seminary vände sig nu mot den dialektiska teologin med företrädare som Emil Brunner (1889–1966) och Karl Barth (1886-1968). I besvikelsen efter första världskriget där liberalteologin och det sociala evangeliet inte lyckats stå emot, så uppstod en slags återgång till klassiskt trosinnehåll men känslighet för den moderna bibelkritiken.
 
Sextiotalets pluralism
Med sextiotalet kommer en ökad pluralism på många teologiska högskolor och så också på Princeton Seminary. Mitt i allt försöker man göra teologi och ha ett teologiskt fokus på undervisningen snarare än att bli vilken humaniora eller socialvetenskap som helst. Den dialektiska teologin med Karl Barth är här en hjälp ledarna i Princetion.
 
I vår tid
Princeton Seminary fortsätter att utvecklas för att vara relevanta som teologisk utbildningsanstalt för ett samfund i den protestantiska huvudfåran. Westminster Seminary håller i arvet från sina grundare.
 
För oss på Bapstisernas historia är det intressant att bokförlaget Banner of Truth ger ut böcker från "Old Princeton". På det sättet får Charles Hodge, BB Warfield  och Geerhardus Vos från "Old Princeton" fortsätta inspirera dem som vill se vad bibeltro och reformationens teologi kan innebära i levande församlingsliv.

Läs hela inlägget »
Etiketter: princeton troslära

Torpkonferens i midsommarveckan. Ett av husen på gården är avsatt för bön och enligt 24 7. Det är gott att vara med och be för konferensen, världen och människors frälsning. Samtidigt blir det en del goda samtal om filosofin bakom 24 7 rörelsen.
 
Be Still - A Simple Guide for Quiet Times
Brian Heasley
SPCK, 2021
 
Brian Heasleys bok "Be Still" har en tillhörande bönekurs med 5 fem korta filmer och samtalsfrågor. Välproducerat och bra, som gjort för att gå igenom i hemgruppen, tonårsgruppen eller motsvarande. Det märks att materialet kommer ur en rörelse som förenar bön, mission och rättvisa på ett sätt som ger en sund helhet.
 
Några tankar:

  • Det att ha en böneplats och en tid avsatt för bön är något väldigt gott. Puritanerna byggde ibland sina hus med en särskild bönekammare. Det finns en kraft i bön och tid med Gud. Många goda råd i boken.
  • 24 7 rörelsen är kända för att låta bönen får få flera uttryck på olika kreativa sätt. Nog är det en bra sak att få en variation i bönen. Personligen blev jag inspirerad att skriva bön i en skrivbok som en del av min dagliga andakt.
  • En metod i 24 7 är lectio divina - gudomlig läsning. En uråldrig metod för att möta bibeltexten. Man låter texten själv verka utan tolkning och sammanhang. Personligen tror jag att det är nyttigt att begrunda ett bibelstycke, men undrar samtidigt över vad som händer om man dag efter dag i sin personliga andakt hanterar bibeltexten utan sammanhang och tolkningsprinciper. Är det inte risk att osunda tolkningar smyger sig in i först den personliga andakten och sedan ut i den kristna gemenskap man är en del av?

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: bön

av David Whitworth


Vi stannar kvar i 1700-talet och tittar på tre stora och uppskattade andliga sångförfattare. Nämligen, William Cowper, August Toplady och Charles Wesley. Utan tvekan kan jag lugnt konstatera att Wesley var störst av dem alla och en av tidernas största sångförfattare. Men återkommer till honom senare. Det som utmärker denna trio är deras kännedom om den fallna människans natur och bot på den som lyser stark i deras sånger.
 
Vi börjar med August Toplady (1740-1778). Han var son till en brittisk major och hans mamma var känd för sin starka gudsfruktan. Han avlade sin akademiska examen vid Trinity College i Dublin. Topladys frälsning är intressant. Vid sexton år ålder besökte han Irland där han samlades med Guds folk i en loge. Predikanten var en outbildad men varmhjärtad man som ’knappt kunde stava sitt eget namn.’ Hans text var tagen från Ef 2:13: ’Men nu har ni, som är i Kristus Jesus och som en gång var långt borta, kommit nära genom Kristi blod.’ Han beskrev sin frälsnings upplevelse så här:
 
’Det är förunderligt att jag som satt i England så länge under evangeliets budskap, skulle frälsas i en lada i en dunkel del av Irland, i sällskap med en samling av Guds folk, under evangeliets budskap av en predikant som knappt kunde stava sitt namn. Det är förvisso ett Guds verk och är underbart. Sådan förträfflig kraft kan inte vara annat än av Gud snarare än människa. Den pånyttfödande Helige Ande andas inte bara på vem Han vill men också när och var Han vill.’
 
Toplady beskrivs som impulsiv, förhastad i sitt tal och ovarsam i sitt omdöme men han ägde också en brinnande pietistisk ande. Det är snarare så att de bästa av människor är människor som bäst.
 
1672 vigdes han som präst i den anglikanska kyrkan och några år senare fick en tjänst i en församling i en liten by i sydvästra England där han stannade resten av sitt liv.
Han skrev ett antal hymner och hans mest berömd och älskade är ju ’Klippa du som brast för mig’:
 
Klippa, du, som brast för mig,
Låt mig gömma mig i dig.
Vattnet, blodet, vilket går
Från din stungnas sida sår,
Tvage i sin våg så huld
Mig från syndens makt och skuld.
 
Med min fromma möda jag
Aldrig fylla kan din lag.
Om mitt nit ej blive matt,
Om jag gräte dag och natt,
Syndens fläckar står dock kvar.
Blott i dig jag frälsning har.
 
Intet kan jag giva dig,
Till ditt kors jag sluter mig,
Naken dig om kläder ber,
Hjälplös upp till nåden ser.
I din livsvåg låt mig tvås,
Herre, annars jag förgås.
 
Vid vårt flyktigt andedrag
Och när jag skall dö en dag,
När till okänt land jag går,
När inför din dom jag står:
Klippa, du, som brast för mig,
Låt mig gömma mig i dig!
 
William Cowper (1731-1800)
 
Cowper anses som en av dåtidens främsta poeter och hade ett stort inflytande på poeter som Wordsworth, Tennyson och Coleridge. Han var också populär bland författare som Jane Austen och Bronté systrarna.
 
Han föddes i en adelfamilj men en fattig familj. 1749 började han sin utbildning till jurist och vid 23 års ålder blev han utnämnd till kronjurist.
 
Från tidig åldern led han av psykisk instabilitet. Vid 32 års ålder erbjöds han en plats i parlamentets överhus men bara tanken på jobbet stressad honom. Det orsakade ett mentalt sammanbrott och ett självmordsförsök. Det verkade som om han i samband med sin återhämtning blev frälst.
 
Lite senare flyttade Cowper till Huntingden som är nära Cambridge där hans bror läste. Det var här i Huntingden han träffade prästfamiljen Unwin. Han flyttade in hos familjen och blev som en son för dem. 1667 dog pappan och mamman, dottern och William flyttade till Olney på John Newtons förslag. 1773 upplevde han ett stort sammanbrott och kände sig övergiven av Gud.
Vissa tider var han fullständigt nedbruten, men under tiderna han var frisk skrev han sina sånger och poesier. Han hade ett samarbete med Newton i boken ’Olney Hymns’ som kom ut 1779.
 
Det är nu dags att ta en titt på hans sånger. ’Det finns en källa fylld med blod’ har en underbar text och som är bra översatt:
 
Det finns en källa fylld med blod,
Som flöt från Jesu sår,
Och syndaren i denna flod
Fullkomlig rening får.
Refrängen:
 
O, härliga källa,
Öppen för mig.
O, härliga källa,
öppen just för mig!
 
Se rövaren på korset fann
Den källan öppen, fri.
Och där kan jag,
Fast ond som han,
Från synden renad bli.
Refrängen.
 
Alltsen jag såg den källan god,
De helga, dyra sår,
Jag sjunga vill om Jesu blod,
Tills salig hem jag går.
Refrängen.
 
Sen prisar jag med högre sång
Dig, som mig frälsat här,
När jag helt fri från jordens tvång
För evigt hemma är.
Refrängen.
 
’God moves in a mysterious way’ är en till av Cowpers storartade psalmer och som jag förstår var svår att översätta. Jag återger de två första verserna:
 
På underbara väger går
Vår Herre och vår Gud.
I havets djup, där är hans spår
Och stormen bär hans bud,
Och stormen bär hans bud.
 
Med outtömlig starkhets makt
Och vishets djup därtill
Han bringar fram, ur dolda schakt,
Allsmäktig, vad han vill,
Allsmäktig, vad han vill.
 
Trots alla bakslag, fanns det hos William en innerlig längtan efter intim gemenskap med Gud som i ’O for a closer walk with God’ vittnar:
 
O, att min levnad kunde bli
En vandring helt med Gud,
Så att från varje boja fri,
Jag älskade hans bud.
 
Charles Wesley (1705-1788) var en av den andliga sångens giganter. Han var den nittonde av tjugo barn som föddes i familjen Wesley av vilka tio överlevde till vuxen ålder. Mamma Susanna gav alla barnen en god biblisk fostran. Denna blev en bra grund för Charles och hans äldre bror John senare i livet så väl som för alla syskonen.
 
1726 flyttade Charles till Oxford för att läsa vid universitet. I början levde han ett lösaktigt liv men övergav det och formade en religiös grupp. Tillsammans med John, som också läste vid universitet och två andra studenter startade han gruppen som blev känd som Heliga klubben. Den stora George Whitefield anslöt sig också senare till sällskapet. Syftet var att rätta sitt liv efter religiösa övningar.
 
Till att börja med samlades Heliga klubben varje söndagskväll, sedan två gånger i veckan och till slut utökades det till varje kväll från sex till nio. I början samlades de till nattvard, bibelstudier, bönetimmar och diskussioner. Detta utvidgades senare och gruppen fastade på onsdagar och fredagar varje vecka. Varje dag var en timme avsatt till meditation. Bönen var klockan nio på morgonen, klockan tolv och klockan tre vilket fylldes ut med korta bönestunder en gång i timmen. De var verkligen religiösa! Men utan Kristus som Herre i sina liv.
 
1835,efter hans tid i Oxford, vigdes Charles till präst. John hade vid denna tid flyttat till Georgia i USA och arbetade i missionens tjänst bland urinvånare. Samma år som Charles vigdes till präst förenades han med sin bror i Georgia också han i missionens tjänst.
 
Bröderna kom i kontakt med herrnhutarna och bodde hos dem i några veckor. Detta folk imponerade stort med deras förnöjsamhet och goda temperament. Deras kontakt med detta folk kommer att ha en avgörande roll i deras liv.
 
De följande fyra månader var minst sagt röriga. Här var två akademiker som satt i sitt elfenbenstorn och som senare råkade komma in nybyggarsamhällets råbarkade verklighet. Eftersom Charles och John inte hade upplevt ’rättfärdiggörande tro’ än var missionen dömd till att misslyckas. Det var deras naivitet som orsakade en kris hos bröderna och efter några månader åkte Charles hem. Han var sjuk och förtvivlad, fysiskt och mentalt nerbruten.
 
Hans sjukliga tillstånd fortsatte även hemma i England. Charles tidigare möte med herrnhutarna i Amerika ledde till hans kontakt med herrnhuten Peter Böhler i London. Efter ett långt samtal med varandra kom Charles till tro på Kristus men utan trons visshet. Han fick delvis hjälp av Martin Luthers kommentar till Galaterbrevet 2:20.’ Guds son, som har älskat mig och offrat sig själv för mig’. Denna vers inspirerade honom till att skriva en av hans populäraste sånger och en av mina favoriter om inte den bästa. Mer om den och andra nästa gång.
 
Hans väg till frälsningens fulla visshet kom genom att han slog upp sin Bibel slumpmässigt och hans blick fastnade på Psalm 40:4.’ Han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud. Många skall se det och frukta, och de skall förtrösta på Herren.’ Då kunde han säga ’Jag upplevde frid med Gud…Jag förstod att det var tron som höll mig uppe.’

Läs hela inlägget »
Etiketter: gudstjänst musik

av David Whitworth


Vi har hunnit fram till 1700-talet som blev ett århundrade av stora kompositörer och deras storslagna psalmer. Vi har börjat så smått i artikel 6 med Isaac Watts som absolut tillhör denna skara. En som också tillhör denna kategori och som komponerade en av mina favoritsånger var Charles Wesley. Mer om honom senare. Först ut är Georg Friedrich Händel (1685-1759).
 
Johann Sebastian Bach har sagt att: ’All musiks syfte och mål är att spegla Guda prakt och uppnå själens förfriskande’. Det var också Händels synsätt och målsättning i sina kompositioner.
 
Händel föddes i Halle, Tyskland 1685. Han började sin levnadsbana som juridikstudent men bytte bana och bestämde sig istället för att satsa på en musikalisk karriär. Det var hans opera ’Rinaldo’ som förde honom till London för första gången 1710. Han reste tillbaka till London 1712 och där levde han resten av sitt liv.
 
Hans berömda och mest älskade verk är det mäktiga oratorium ’Messias’ av vilken den mäktiga Halleluja kören är en del. Det finns en av Händels kompositioner på svenska som hette ’O fröjden er därav, I Jesu vänner’ skriven 1747 och har tre verser:
 
Dig tillhör äran, o Guds rena Lamm,
Som ditt blod har gjutit uppå korsets stam.
Törne krönte konung, tag vår hyllningsgärd,
Du, blott du, o Jesus, är all ära värd.
Dig tillhör äran, o Guds rena lamm,
Som ditt blod har gjutit uppå korsets stam.
 
Seger du vunnit över ondskans makt.
Även dödens välde är dig underlagt.
Intet oss förfärar, när du med oss är.
Hjältemod de svaga ger du, Herre kär.
Dig tillhör äran, etc.
 
Frälsare tag oss i din tjänst envar.
Giv oss kraft från höjden, som du lovat har.
För din unga skara ut till helig strid,
För den an till seger – giv sist evig frid.
Dig tillhör äran, etc.
 
Philip Doddridge (1702-1751) var den yngste av tjugo barn. Han föddes med klen hälsa och inget hopp om överlevnad. Men trots den dystra diagnosen överlevde han och blev Watts efterföljare som kompositör. Han var son till en nonkonformistisk pastor och höll fast till familjs övertygelser.
 
Doddridge fick en övertygelse att bli pastor som blev bekräftat och med visshet om sin kallelse studerade han vid ett nonkonformistiskt seminarium. Så småningom tog han emot en pastorskallelse i Castle Hill i Northampton. Där tjänade han församlingen i tjugoett år.
 
Doddridge var också en flitig författare och en av hans mest berömda verk är ’The Rise and Progress of Religion in the Soul’. Boken ledde till William Wilberforce frälsning som var förkämpen för slaveriets avskaffande. Doddridge skrev över fyrahundra andliga sånger som för det mesta blev sammanfattningar av hans predikningar. Den mest kända av alla är ’Oh Happy Day’ (O sälla dag). The Edwin Hawkins Singers spelade in sången och släppte den 1968 och som blev mycket populär.
 
O sälla dag, då jag av Gud
Blev klädd i salighetens skrud.
Väl må min själ med helig fröjd
Lovsjunga Gud i himlens höjd.
 
Refräng:
Sälla dag, sälla dag, när Jesus tog min synd på sig.
Av idel nåd han frälste mig,
Nu leder han mig på sin stig.
Sälla dag, Sälla dag, när Jesus tog min synd på sig.
 
O fröjdas nu, min själ, hav tröst,
Dig vila helt vid Jesu bröst.
Vik aldrig från hans helga spår,
Ny nåd för varje dag du får.
Refräng.
 
Sin kärlek han ej från mig tar,
Han sörjer för mig alla dar,
Och till mitt sista andedrag
Välsignar jag min frälsningsdag.
Refräng.
 
 
Det finns ytterligare en sång av Doddridge på svenska ’Nåd är ett härligt ord’ som understryker Guds nåd i frälsningen.
 
Nåd är ett härligt ord,
Väl den rätt förstår.
Och genom himlar över jord
Dess glada budskap går.
 
Det var Guds dyra nåd,
Som redde livets stig;
Guds underbara frälsningråd
Är evig nog för mig.
 
En huldrik nåd det är,
Som lärer mig den stig,
Som upp till himlens sällhet bär
Och dit ledsagar mig.
 
Av idel nåd jag får
Den krona Gud beskär,
Av nåd jag in i himlen går.
Hur prisvärd nåden är!
 
Bland andliga sångsförfattare finns det ett namn som är prominent på 1700-talet. Om jag nämner ’Amazing Grace’ då vet de flesta vem det är - John Newton (1725-1807). Judy Collins spelade in sången 1970 och den blev en global megahit. Det är förbluffande att den blev så populärt med hänsyn till texten. Det sägs att det finns över 6,600 inspelningar av denna. Artister som Elvis Presley, Aretha Franklin, Johnny Cash och Willie Nelson och många andra har spelat in den.
 
Newton komponerade 280 psalmer men ’Amazing Grace’ är alla tiders mest älskade sång. ’Glorious Things of Thee Are Spoken’ är också älskad av troende.
 
Vad är historien bakom ’Amazing Grace’?
 
Hans mamma var trofast i att undervisa lille John i skrifterna. Men hon gick bort när han var sju år. Därefter upplevde han en besvärlig barndom som ledde till ett upproriskt och lösaktigt liv. Han avskydde allt som hade med makt och myndighet att göra. Mot sin vilja gjorde Newton värnplikten i den kungliga flottan men rymde därifrån. Han blev tillfångatagen och piskades men han övertygade då överheten att släppa honom fri från tjänsten i flottan, men istället fick han ovillkorligen tjäna en slavhandlare. Handlaren var skoningslös mot den unge Newton som tjänade slavhandlaren på en teplantage i Afrika.
 
Han blev förflyttad till ett slavfartyg och under en resa 1748 seglade slavfartyget in i en våldsam storm. Det skrämde upp honom och han ropade till Gud om nåd. Senare erkände han att han inte var frälst i det ögonblicket men det var början.
 
Newton blev själv sjökapten på flera slavfartyg. Han gjorde många turer mellan Afrika och Storbritannien. Senare erkände han att han behandlade dessa människor med avsky. På en resa 1754 blev han våldsamt sjuk och då lämnade han livet till sjöss och människohandeln som han nu avskydde. 1764 blev han pastor i anglikanska kyrkan i staden Olney.
 
Några år senare träffade han William Wilberforce och skrev ett häfte ’Thoughts Upon the African Slave Trade’ som en hjälp till Wilberforce i hans kamp mot slaveriet. Häftet beskrev slavhandelns fasa. Wilberforce ville lämna politiken men Newton övertygade honom om att stanna kvar och kämpa mot eländet i parlamentet. Dessa två gick i bräschen för att avskaffa slaveriet. Denna kamp blev framgångsrik när parlamentet förbjöd slaveriet 1807.
Det var genom alla dessa upplevelser som ’Amazing Grace’ föddes.
 
Sången skrevs 1772 men gavs ut först 1779 i USA där den blev mest populär.
Den innehåller fyra verser:
 
Amazing grace! how sweet the sound
That saved a wretch like me;
I once was lost, but now am found;
Was blind, but now I see.
 
‘Twas grace that taught my heart to fear,
And grace my fears relieved;
How precious did that grace appear
The hour I first believed!
 
Through many dangers, toils, and snares,
I have already come:
‘Tis grace that brought me safe thus far,
And grace will lead me home.
 
Yes, when this heart and flesh shall fail,
And mortal life shall cease,
I shall possess within the vail
A life of joy and peace.
 
Den fjärde versen är den korrekta skriven av John Newton men byttes ut av den amerikanska författaren Harriet Beecher Stowe som är med i alla inspelningar.
 
Det finns en texttrogen översättning på svenska, skriven av Minna Joki som har artist namnet Celtic Woman. Den har titeln ’Otrolig nåd’.Den fjärde versen i hennes översättning är tyvärr en repris av den första versen.
Det finns en översättning som har titeln ’Oändlig nåd’ från 1983. Den är någorlunda bra fast avviker till en stor del från Newtons text, fjärde versen är inte ens i närheten.
 
Jag återger de första två verserna av Celtic Womans version uppföljd av det första två verserna av ’Oändlig nåd’ för jämförelse.
 
’Otrolig nåd’
 
Otrolig nåd, vilket ljuvt ljud,
Som räddade en sate som jag
En gång var jag förlorad, men nu har jag hittats
Jag var blind, men nu kan jag se.
 
Det var nåden som lärde mitt hjärta att frukta
Och nåden som mildrade rädslan
Hur dyrbar tedde sig den nåden då
Den timme jag först fann tron.
 
’Oändlig nåd’
 
Oändlig nåd mig Herren gav
Och än idag mig ger.
Jag kommit hem, jag vilsen var,
Var blind, men nu jag ser.
 
Guds Nåd, jag skälvde inför den,
Men sedan gav den ro,
Och aldrig var den större än
den dag jag kom till tro.
 
Så här långt i dessa sju bloggar har vi sett andliga sånger och psalmers utveckling från de bibliska psalmerna till de mer fristående texterna. Dessa texter om än fristående hade sin grund i Bibeln. Sångerna, som vi har sett, genomsyras helt av de grundläggande bibliska lärorna och samtidigt lärde sig Guds folk Bibeln på ett sätt som gjorde det lättare att komma ihåg.
 
Nästa artikel kommer att handla om en av tidens största sångförfattare-Charles Wesley och några till.

Läs hela inlägget »