Practical Theology – An Introduction
Richard R. Osmer
Eerdmans, 2008
 
Straining at the Oars – Case Studies in Pastoral Leadership
H. Dana Fearon III med Gordon S Mikoski
Eerdmans, 2013
 
En del av att vara ledare i en församling är att hamna i komplicerade situationer, situationer där klara tankar, ledarerfarenhet och kristen vishet behövs. Här är två böcker som hjälper till att förbereda en kristen ledare inför dessa prövande tillfällen.
 
Richard R. Osmer ger rådet att börja med att ställa fyra frågor:

  • Vad är det som händer? (Det beskrivande empiriska uppdraget)
  • Varför händer det här? (Det tolkande uppdraget)
  • Vad borde pågå? (Det normerande uppdraget)
  • Hur kan vi agera i det här? (Det pragmatiska uppdraget)

 
I boken visar Osmer sedan hur man kan arbeta med dessa frågor genom att ta hjälp av erfarenhet och teologisk och sekulär forskning och är generös med praktiska exempel och fallstudier.
 
H. Dana Fearon III låter fokus ligga på fallstudier från ett långt liv som pastor, en bok full av den vishet som bara kommer från många år av tjänande i en levande församling.
 
Böckerna kompletterar varandra på ett bra sätt. Det finns mycket att lära om hur ett ansvarsfullt ledarskap kan se ut.
 
Samtidigt så märks det väl att böckerna är skrivna i den amerikanska kristenhetens huvudfåra, där hundbegravningar, barndop, lite blandad bibelsyn och anpassning till det omgivande samhället färgar hur man hanterar pastorala frågor. Särskilt Osmer lägger en så stor vikt vid den sekulära forskningen som stöd, att man ibland undrar om pastorn lika gärna kunnat vara socialarbetare.
 
Det är med lite blandade känslor jag skriver om dessa böcker. Så mycket god erfarenhet förmedlas. Samtidigt visar böckerna också på en anpassning till det omgivande samhället som inte känns bra. Längtar efter motsvarande böcker där Bibelns roll för själavård och ledarskapsfrågor är starkare, till exempel som i Martyn Lloyd-Jones bok ”Spiritual Depression: Its Causes and Cure”.

Läs hela inlägget »

Av David Whitworth

 
Det finns nog ingen annan lära i Bibeln som ger upphov till ett så stort motstånd än förutbestämmelsens lära och som rör upp känslorna så mycket. Trots motståndet är den stora och viktigaste frågan inte hur människor anammar läran utan det är snarare: Är det sant eller inte?

En orsak till varför folk är så snabba på att fördöma och förkasta förutbestämmelsens lära kan vara okunnighet om vad den i själva verket är och Bibelns lära beträffande den. Kärnfrågan vi brottas med är, har Gud förutbestämt från all evighet allting som inträffar? Om så är fallet, vad finns det för bevis på det? Och hur hör detta ihop med människans fria handlingar(verksamhet) och Guds egenskaper?

Här behövs en redogörelse av läran innan invändningar kan komma på tal.

Orden förutvetande, försyn och predestination eller förutbestämmelse betecknar att veta i förväg. De har sina ursprung i ordet prognos. I Paulus bruk av ordet betyder det att förut veta och välja på förhand. Ett relaterat ord ger meningen som bära med sig ett syfte, en plan, att förordna, besluta och fastställa någonting.

I ordens egentliga bemärkelse utmärks Gud som den store, mäktige kungen som har förutbestämt naturens förlopp och styr historiens gång i minsta detalj. Hans kungörelse är evig, oföränderlig, helig, vis och suverän. Den täcker inte bara den fysiska världens gång utan också varje händelse i människans historia från skapelsen till domedagen och inget är uteslutet.

Universums existens
Gud uppenbarar sin härlighet i och genom skapelsen som existerar som förmedlare till dessa Guds egenskaper. Skapelsen är fullständigt beroende av Honom och kan inte på något vis inskränka eller upphäva manifestationen av den härligheten. Gud har från all evighet avsikt att utföra exakt det som Han verkställer. Han är universums härskare och ”Han gör vad Han vill med himlens här och med dem som bor på jorden. Ingen kan stå emot Hans hand eller säga till Honom: ”Vad gör du?” Dan 4:32.

Universum har sitt ursprung i Gud och är helt bunden till Honom i alla delar och för alltid för sin fortsatta existens och är därför subjekt till Hans styre. Därför finns det inte någonting som händer som kan sätta sig emot vad Han förordnat eller medgivet. Således är det eviga syftet framställt som en suverän förutbestämmelses gärning och är inte påverkad av varken tidens förändringar eller de kommande mänskliga faktorerna. På så vis skildras Guds förutvetande som grund för all framtids händelser. Hans förkunskaper är inte på något sätt reglerade genom händelserna i sig.

Reformerta teologer inklusive Luther såg Guds hand i varje händelse i historien och i alla naturens gärningar och att världen var en fullständig förverkligande av det gudomlig ideal i tid och rum. Världen i sin helhet och i alla sina delar, rörelser och förändringar sammanställdes av Gud genom Hans allhärskande och genomträngande vilja för att visa sin härlighet.
 
Ordning och reda präglar Guds rike. I det gudomliga perspektivet finnas symmetri och framsteg alltifrån skapelsens början till världens slut och Guds rikes härlighets uppenbarelse. Hans gudomliga avsikt kan aldrig ödeläggas eller avbrytas. Trots att omgivningen och historien kan ge intryck av att det styrs av slumpen. Gud ser och vet följden av all orsak och verkan och styr dem så att Han skapar fullkomlig harmoni mitt upp i det som kan uppfattas som kaos.

I profeten Jesajas vision såg han serafimer sjunger: Helig, helig, helig är Herren Sebaot, hela jorden är full av hans härlighet. Jes 6:3.

Varje händelse som äger rum i mänskliga aktiviteter i alla tidsåldrar och i alla länder, trots hur obetydligt det ser ut, har sin exakta plats i den eviga planens utveckling. Historiens gång är oerhört komplex men det finns alltid en enhet i Guds syn. Den bestämde existensen av allting skapat som t.ex. lejon eller mus, ros eller maskros, vildsvin eller rådjur. Likaså bland människors bestämda existens finns det nyanser, pojke eller flicka, rik eller fattig, vit eller svart, trög eller klipsk, ja allt detta uttrycker den mest förbluffande förutbestämmelse som över huvud taget går att fatta i himlen och på jorden.

Denna allomfattande förutbestämmelse vilar inte i människors händer och ännu mindre överlämnat åt slumpen utan i den allsmäktige Gudens hand. Bibelns utkorelselära illustreras med krukmakaren och leran i både Gamla och Nya Testamentet. Utkorelsen gör sig gällande i skapelsen och i nådens sfär så väl som i naturens sfär och utkorelsen till evigt liv.

Vi kan aldrig få en adekvat värdering av denna världs system och uppläggning tills vi förstår att de är en enda mäktig ordning genom vilken Gud utvecklar sina planer åt Hans egen ära. Det finns inte något oväntat som kan överraska Gud. ”There is no panic in heaven”

Förutbestämmelseläran hittas både i Gamla och Nya Testamentet och förser oss med en filosofi om universum. Denna världsbild ger oss en konkret enhet i Guds oinskränkta syfte och som utvecklas i tid och rum enligt Hans plan.

Förordningen i Bibeln är tydligt i världsordningen.
Ps 2:2-4: Jordens kungar reser sig och furstarna rådslår med varandra mot Herren och hans Smorde: Låt oss slita sönder deras band och kasta av oss repen. Han som bor i himlen ler, Herren gör narr av dem.

Ps 33:10-11: Herren gör hednafolkens planer om intet, Han gäckar folkens tankar men Herrens plan består i evighet.

Ps 115:3: Vår Gud är i himlen han gör allt vad han vill.

Ps 135:6: Herren gör allt han vill I himlen och på jorden, I haven och alla djup.

Ords 19:21: Många planer har en man i sitt hjärta, men Herrens råd skall bestå.

Ords 20:24: Av Herren beror en mans steg, vad vet en människa om sin väg.

Ords 21:1: Kungens tankar är som vattenbäckar i Herrens hand han leder dem vart han vill.

Jes 14:24: Herren Sebaot har svurit och sagt: Sannerligen, som jag har tänkt, så skall det ske, det jag har beslutat skall bli verklighet.

Jes 46:10: jag förkunnar från början vad som skall kommer och långt i förväg det som inte har skett. Jag säger: Mitt beslut skall gå i fullbordan allt vad jag vill kommer jag att göra

Dan 4:32: alla som bor på jorden räknas för intet, han gör vad han vill med himlens här och med dem som bor på jorden. Ingen kan stå emot hans hand eller säga till honom: Vad är det du gör.

Förutbestämmelse är tydligt i nådens sfär.
Apg 2:23: Efter Guds fastställde plan och beslut blev han utlämnad, och med hjälp av dem som är utan lagen spikade ni fast honom på korset och dödade honom.

Apg 4:27-28: Ja, de gaddade sig verkligen samman i denna stad mot din heliga tjänare Jesus, som du har smort, Herodes och Pontius Pilatus tillsammans med hedningarna och Israels stammar, för att utföra vad du i din makt och genom ditt beslut hade förutbestämt

Apg 13:48: När hedningarna hörde detta, blev de glada och prisade Herrens ord, och de kom till tro, så många som var bestämda till evigt liv.

Rom 8:29,30: Ty den som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, för att Sonen skulle vara den förstfödde bland många bröder. Och dem som han har förutbestämt han har också kallat. Och dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga. Och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat.

1 Kor2:7: Nej, vi förkunnar Guds hemliga vishet, den vishet som är fördold och som Gud från evighet har bestämt att bli till härlighet för oss.

Ef 1:5: I sin kärlek har han genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut,

Ef 1:11: I honom har vi också fått vårt arv, förutbestämt till det av honom som utför allt efter sin vilja och sitt beslut.
Dessa verser om förutbestämmelse är bara ett axplock men är tillräckligt för att bevisa att läran inte är vårt eget påfund. Slutsatsen är helt enkelt det att det är Gud som står i centrum och inte människan.

En del av denna blogg är hämtat från Loraine Boettners bok:
The Reformed Doctrine of Predestination

Läs hela inlägget »

Av David Whitworth


Det trettioåriga kriget hade förödande konsekvenser i Brandenburg. Kriget hade i stort sätt utspelat sig i Kurfursten Frederik Villhelms territorium. En tredjedel av invånarnas liv gick till spillo, städer och statsfinanser låg i ruiner.

Vad kunde Kurfursten då uträtta? Jo för honom var lösningen enkelt-bjuda in de franska kalvinisterna som han välkomnade med öppen famn. Han visste att hugenotterna var yrkeskunniga, driftiga och just det folket som kunde bygga upp Brandenburg och Berlin och han blev inte besviken. Dessa människor var villiga att flytta från förföljelse i Frankrike till en fristad i Berlin.

Potsdams edikt
1685 stadgades den så kallade ’edikten från Potsdam’ som inbjöd hugenotterna att bosätta sig i Berlin. Edikten översattes till tyska franska och holländska. ”… och ännu ett dokument som söker sin like i generositet. Varken förr eller senare har en så stor grupp invandrare erbjudits ett sådant välkomnande” (Daniel Rydén, Populär Historia Nr 9/2017).

1699 flyttade fjortontusen hugenotter till Brandenburg varav 5682 till Berlin. Bland dessa yrkesmän och yrkeskvinnor var textilarbetare, som var särskilt skickliga med siden och sammet. Listan är lång av alla kategorier yrkesfolk som flyttade till Berlin. Urmakare, guldsmeder, tryckare, bokbindare, keramiker och papperstillverkare var bland dem som grundade företag inom branscher som var sällsynta eller helt okända.

Dessa franska reformerta blev väl omhändertagna. De inbjöds att bosätta sig precis var de ville i Brandenburg. De tillförsäkrades en rad rättigheter och privilegier. Den som byggde eget hem försågs med byggnadsmaterialet helt gratis och den som hyrde sin bostad erbjöds fyra års hyresfrihet. Den som ägnade sig åt vetenskap och forskning fick en statlig tjänst. Den som började bedriva jordbruk fick gratis jordbruksmark och den som grundade ett nytt tillverkningsföretag fick statliga krediter. Alla skulle erhålla fulla medborgliga rättigheter.

Hugenotterna startade de första fastighetsbyråer, kreditinstituten, auktionsfirmor och pantbanker på fransk vis. Självfallet hade de den franska matkulturen med sig i bagaget. Det rådde då stor brist på råvaror med det var inte något problem för dem. De hade tillgång till gratis mark och odlade själva råvarorna. 1688 flyttade de tio första franska lantbrukarna och trädgårdsfamiljerna till Brandenburg och började odla.

Berlinarna blev bekanta med hittills okända grönsaker som ärtor, blomkål, sparris, kronärtskockor och rosenkål. Morötter och champinjoner blev mycket uppskattade. Den franska matkulturen blev snart omtyckta i det tyska köket. Sådana läckerheter som filé, ragu, kasseroll och dessert blev favoriter på den tyska matsedeln. Karl Ludvig von Pölnittz öste beröm över hugenotter för sina insatser i det berlinska stadslivet:

”Vi har dem att tacka för vår manufaktur, och de gav oss idéer om handeln som vi inte kände förut. Berlin har dem att tacka för sin poliskår, sina stenlagda gator och sina veckomarknader. De tog överflöd och välstånd med sig hit och de gjorde denna stad till en av det vackraste i Europa. Genom dem kom smaken för konst och vetenskap till oss. De mildrade våra råbarkade seder, de satt oss i stånd att mäta oss med de mest upplysta nationerna”.

Kalvinismens framryckning
Kalvinisterna var inga elfenbenstornsteologer utan människor som hade förnummit Guds härlighet och med Hans Ord som auktoritet vände det till praktisk handling som gynnade sina egna kulturer och lyfte andra kulturer också.

Kalvinismens framryckning på andra håll i Europa slog inte djupare än i England, Scotland, och Irland. Reformationen i dessa länder förändrade radikalt kulturen bortom all igenkännande. Reformationen började underifrån i samhället och successivt nådde det makthavarna. Kyrkans och kungliga husets maktstruktur bröts och denna banade väg för demokrati.

Inte någonting i samhället undkom reformationens påverkning. Richard Dawkins erkände att utan Bibeln går det inte att förstå engelska litteraturen. Det bottnade i reformationens förlösande krafter såsom i många andra genrer. John Bunyans klassiska Kristens resa och kanske mindre kända Heliga Kriget står ut som lysande exempel. John Miltons episka dikter Paradise Lost och Paradise Regained och William Shakespeares pjäser är präglade av den bibliskt grundade kalvinska världsbilden. Faktum är att det engelska språket berikades tack vara reformationen.

Den brittiska filosofen och vetenskapsmannen Frances Bacon betraktas som upphovsmannen till den moderna vetenskapliga forskningen. Han skänkte vetenskapen ett nytt tankeverktyg, alltså forskningen som grundade sig på den induktiva metoden. Metoden bottnar i att iakttaga naturen, samla fakta, konstatera sammanhanget och ordningen. Sista steget innebär experiment som verifierar eller bestrider iakttagelserna. Sist men inte minst, publicera de vetenskapliga upptäckterna. Han förstod genom reformationens inverkan att världen är Guds värld och vetenskap är en del av det gudomliga mandatet (1 Mose 1:28).

”Det var först med 1600-talets naturvetenskapliga genombrott som utforskning av naturen började ske på ett planmässigt sätt” (Tore Frängsmyr). En rad andra vetenskapsmän med den kalvinska världsbilden följde efter i Bacons fotspår.

I den musikaliska himlen strålade inga stjärnor starkare än Georg Friedrich Händel. Född i Tyskland 1685 flyttade han till England 1712 och blev brittisk medborgare år 1727. Händels mångsidighet gjorde det möjligt för honom att skriva för alla slags händelser, tillställningar och situationer. Händel komponerade operor, oratorier och körverk. Det var kanske hans storskaliga körverk som var den största arv han lämnade till eftervärlden. Den mäktiga och oförglömliga ”Halleluja” körsång kan rankas som kanske höjdpunkten av hans kompositioner. Han var grundare och kapellmästare för Royal Academy of Music.

I 1600-talets konstnärliga värld var ingen större än Rembrandt. Rembrandt Gerritszoon van Rijn föddes 15 juli 1606 i Leyden Holland och blev helt enkelt känd som Rembrandt. Hans konstnärliga begåvningar visade sig i tidig ålder och 1625 hade han sin egen ateljé. Rembrandt var bekännande troende och hans tavlor gav uttryck för sin kalvinska världsbild. Hans tavlor varken förskönade eller förnedrade naturen. Det är Guds värld vi lever i och trots syndens ärr och skavanker är ändå vacker.

Francis A. Schaeffer kommenterade: Rembrandts bibliska grund hjälpte honom att vara mästare på att måla människor med ett psykologiskt djup. Människan är stor, men också grym och bruten orsakat av hennes uppror mot Gud. Rembrandts tavlor var således magnifika men också verklighetsförankrade.
 
En hel del av Rembrandts tavlor visar bibliska motiv. Tavlan ”Christ Driving the Money-Changers from the Temple” skildrar när Jesus driver ut torghandlarna ur templet och vi ser en Kristus med skarp rättfärdig vrede i blicken, fåror på pannan och mellan ögonen, rufsigt ovårdat hår, orakad och ett vredesuttryck på läpparna. Gestaltningen av Kristus var allt annat än skön. Han kanske fångade upp Jes 53:2, Han hade varken skönhet eller majestät. När vi såg honom var hans utseende inte tilldragande.

Jesajas beskrivning av Kristus går stick i stäv med det flesta kristusbilder som vi ser idag. Alltså en Jesus som ser ut som om han har behandlats på ett spa med håret nytvättat, nyduschad och en hy som ser ut som om det har varit behandlat med hudkräm.

Genom sina penseldrag avmålade Rembrandt händelsens teologi som han genom sin iscensättning av klädsel och ljus ger en mänsklig karaktär. Faktum är att konstnärens metod var den som kalvinismen skapade i den konstnärliga tolkningen.

Vi betraktar inte reformationen som någon gyllene tidsålder men ändå en tid där Gud bröt in i historien och förändrade en hel kultur. Visst fanns det mörkare sidor men det beror på människan i sin fallna natur. Varhelst kalvinismen blomstrar där blomstrar kunskap och bildning. Calvin sa: ”sann tro måste vara en intelligent tro”. Harvard University, Yale University, och Princeton University grundades av kalvinisterna.

Här drar jag ett sträck under Calvin och kalvinismen i historien. Det har varit flera bloggar och min avsikt är att undanröja fördomar och förutfattade meningar och framföra en mer verklighetsgrundad bild av den sanna kalvinismen.

Det centrala i denna livsåskådning är Gud och Hans Ära och Hans Herravälde över livets alla områden. Det är en bild som hämtas från Bibeln vars auktoritet vi böjer oss under. Enkelt sagt: Gud är Gud och gör vad Han vill, när Han vill och hur Han vill och vi anpassar oss efter det enligt Guds Ord.

Nästa blogg kommer att handla om invändningar mot kalvinismen.

Läs hela inlägget »
Etiketter: etik j.calvin konst

Efter Europa
Ivan Krastev
Daidalos, 2018
 
Det bryter och bänder i Europa. EU-motstånd, ekonomiska problem och populism i olika former förekommer ofta i nyheterna. Och en slags ny-fascism har börjat visa sig alltmer, med en längtan efter starka ledare och enkla lösningar. Hur kunde det här hända i vårt Europa, vårt Europa som varit så fyllt av bildning och goda intentioner?
 
I boken Efter Europa ger Ivan Krastev en god analys om varför det blivit som det blivit. En viktig faktor är flyktingkrisen och hanteringen av den. Och en arbetarklass som tidigare varit i majoritet ser sig nu inte bara som minoritet utan också som potentiella förlorare i de förändringar som sker.
 
Krastev skriver enkelt och pedagogiskt. En sådan bok man kan läsa en lördag med pauser för lunch och lite grönt te. Spännande, men samtidigt lite otäckt eftersom boken inte presenterar någon självklar lösning eller någon väg framåt som säkrar framgång.
 
Det är inte bara möjligt, utan även troligt, att det kan komma att röra sig rejält i det politiska i Europa och även i Sverige. Det kommer att bända och slita i etablerade strukturer och fastlagda sanningar kommer att ifrågasättas. För de församlingar som låtit politiken bli en stor del av sitt budskap kan det här bli verkligt komplicerat, det är inte självklart att få beröm och framgång i samhället vare sig man tar ställning för den politiska eliten eller för den rebelliska populismen.
 
Som församling är vårt uppdrag är evangelium. Efter läsningen av Krastevs bok blir det här ännu klarar hur viktigt det är att församlingens verksamhet och budskap är fast grundat i den evangelium som vi satts förmedla i vårt närområde och ut över världen. Allt annat riskerar att dra in församlingen i underliga konflikter och farliga lojaliteter.
 
Jag förde vidare till er det allra viktigaste, vad jag själv har tagit emot: att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv.” (1 Kor 15:3-5)

Läs hela inlägget »
Etiketter: böcker sverige etik

Worship in Spirit and Truth – A refreshing study of the principles and practices of biblical worship
John M. Frame
P&R Publishing, 1996
 
Den katolska kyrkan och de lutherska kyrkorna har principen att det som inte förbjuds i Bibeln kan vara med I gudstjänsten. Vi ser det på bland annat med religiösa statyer, påbjuden fasta, kyrkoåret och andra traditioner.
 
Den reformerta grenen av kristenheten har istället läst Bibeln så att endast det som föreskrivs i Bibeln hör hemma i gudstjänsten. Westminsterbekännelsen formulerar på det här sättet i kap 21 paragraf 1:
 
Naturens ljus visar att Gud, som har herravälde och suveränitet över allt, finns, är god och gör gott mot alla, och skall därför fruktas, älskas, prisas, åkallas, förtröstas och betjänas med hela hjärtat, hela själen och med all kraft. Men det godtagbara sättet att tillbe sanne Gud är instiftat av honom själv och så avgränsat av hans egen uppenbarade vilja att han inte får tillbes enligt människors inbillningar och påhitt, ej heller Satans ingivelser, med någon synlig bild, eller på något annat sätt ej föreskrivet i Den heliga skrift.
 
När Westminsterbekännelsen skrevs var det viktigt att skydda de troende från den katolska kyrkans tvingande traditioner. I dess efterföljd har många församlingar gjort en sträng tolkning och sjunger till exempel endast psaltarpsalmer och då utan instrument samt är väldigt försiktiga med andra helgdagar än söndagar.
 
Men, också en sträng tolkning av gudstjänstfirande enligt Bibelns föreskrifter kan bli en tradition som kanske inte alltid har den fasta grund i Bibeln som man tagit för given. John Frame utgår från Westminsterbekännelsen tradition, men prövar allt mot Bibeln och ger vägledning om hur man kan tänka annorlunda och vidare och ompröva det som blivit traditioner. Mest kontroversiellt i det sammanhang där boken är skriven är att Frame har en öppen attityd till samtida gudstjänstmusik (Contemporary Worship Music).
 
Frame har skrivit en bok som jag kommer att återkomma till ofta för att tänka bibliskt om olika delar av gudstjänsten. Främst känner jag en enorm frihet att bygga gudstjänsten utifrån Bibeln snarare än från lutherska traditioner som vissa gjort till någon slags lag.

Läs hela inlägget »

Av David Whitworth


Detta är den sista bloggen om de tre reformerta folkslag som gjorde Sverige till sitt hemland. Holländarna kommer nu att uppmärksammas. Reformationen genomborrade den holländska folksjälen.

Gud är allvetande därför är all kunskap Guds kunskap. Den kunskapen är enhetlig och det finns inget utrymme för att dela upp kunskap i teologiska och filosofiska frågor. I likhet med vallonerna och hugenotterna tolkade och tillämpade holländarna Guds Ord i varje sfär av de mänskliga aktiviteterna.

För dessa kalvinister rådde ingen dikotomi mellan det ’andliga’ och det ’världsliga’. De levde inte i spänning mellan två världar utan den andliga präglade deras vardagliga liv och gjorde det till en enhet.

Den holländske reformerte Abraham van Eijck var inkallad till att grunda handelsstaden Göteborg och att bygga hamnen som blev en viktig knutpunkt i handeln med England. Van Eijck blev också ledare för det Nordiska Handelskompaniet.

Bröderna Momma
Många holländska affärsmän flyttade till Stockholm på 1600-talet. Men de främsta var kanske bröderna Momma, Willem, Abraham och Jakob. Många av dessa framsynta kalvinister bodde kring Maria kyrka på Södermalm som blev centrum för de nyinflyttade köpmännen.

Willem från Amsterdam var tjugo år gammal när han besökte Göteborg 1621 med intensioner av att starta ett mässingsbruk vid Mölndalsån men det blev aldrig av. Tjugo år senare bosatte han sig i Nyköping och kom igång med sitt mässingsbruk som exporterade stångjärn till Holland.

Abraham var den första av bröderna som flyttade till Sverige men Jakob följde strax efter. Dessa två bröder ledde Stockholms främsta grosshandelsföretag som exporterade stångjärn, koppar, mässing och tjära. Holland var mottagare av femtio procent av exporten från Stockholm. Bröderna Mommas företag importerade vin, salt kryddor och tyger.

De två bröderna blev mest kända för sin banbrytande verksamhet i Lappland där de började med brytning i koppargruvorna i Svappavaara. De blev senare adlade av Karl XI och fick namnet Reenstierna.

Den svenska exporthandeln förflyttades undan för undan alltmer från Holland till England och England mottog 1669 mer stångjärn än Holland. 1653 tog Abraham och Jakob kontakt med en av de mest inflytelserika hugenotter familjer i London som hade grundat ett av de största handelshus. De inriktade sig primärt på att importera mässing, stångjärn och koppar från Sverige till England.

Momma Reenstierna bröderna hade ett nätverk som i stort sett bestod av reformerta köpmän. Hugenotten Thomas Legendre var brödernas ortsombud i den franska hamnstaden Rouen och var stadens ledande köpman. Han var ägare till ett handelshus och hade senare mycket kontakter med de reformerta i Stockholm.

Framgångarna för bröderna gick överstyr och ledde tyvärr till deras fall, i synnerhet för Jakob Momma. Deras ambitiösa planer att utöka sina affärsverksamheter till att inkludera andra projekt drev dem till lättsinne och planerna blev alldeles för grandiosa. Handeln med stångjärn minskade och några år in på 1670-talet blev det till deras stora fall.

De kalvinska holländarna höll sina gudstjänster till en början i Lillienhoffs hus vid Götgatan som var residens till den nederländske ministern. Senare hölls de i van der Nootska palatset som blev den nederländska ambassaden. 1690 blev detta en lokal för en holländsk reformert församlingsplantering och 1757 köpte församlingen van der Nootska palatset för att ha som sin möteslokal.

En av de äldste i församlingen var slottsträdgårdsmästaren Johan Horleman som adlades till Hårleman 1698 och han var far till arkitekten Carl Hårleman. Medlemmar i församlingen inkluderade slottsstenhuggaren Anders Brokamp, porträttmålaren Martin Mitjens, köpmannen Sophonias Kruger och arbetschef Reinhold Gilfelt. Familjen Grill var ännu inget stort namn men skulle snart bli den ledande familjen i det svenska näringslivet.

Grill familjen
Olikt hugenotterna var de holländska kalvinisterna inte tvungna att fly hals över huvud från sitt hemland. Guldsmeden Anthoni Grill flyttade till Sverige för att han kallades 1658 som riksvärdie till Myntverket i Stockholm. Han gjorde ett namn för sig som: ’kunnig, allvarlig och from man som var skicklig att prägla mynt, hantera vikter och värdera olika länders myntsorter’.

Anthonis barnbarn Carlos och Abraham, byggde tillsammans på 1700-talet ett framgångsrikt handelshus i Stockholm som till sextioåtta procent exporterade till Holland. Abrahams son Claes var också framgångsrik i utrikeshandeln och som ägde ett rederi, skeppsvarv och järnbruk. Han hade ett stort intresse för vetenskap och var medlem i Vetenskapsakademin. Carl von Linné kallade honom ’vetenskapernas stora gynnare’. 1753 blev han direktör i det Ostindiska kompaniet. Det Grillska handelshuset täckte över hela Europa.

’Lite märkvärdigt är det kanske att alla dessa stora handelshus av utländsk och i regel reformert härkomst inte blev ännu mer synliga i Stockholms stadsbild när de utgjorde en så kulturell och ekonomisk ledande samhällsgrupp.’ (Frederic Bedoire).

Var än kalvinismen var allmänt utbredd blev det till stora fördelar och ledde till stora framgångar i industri, kultur, utbildning och vetenskap. Samhällslivet blev innehållsrikare och de troende med utkorelsens lära i ryggraden var helt förvissade om vem de var och syftet med att Gud kallade och utrustade dem för att bidra till samhällets uppbyggelse och välmående. Därför var det lätt för dem att ge sig helhjärtade in i sina respektive kallelser drivna av längtan att förhärliga Gud. Enkelhet och en hög personlig moral var en grund i den kalvinska livsstilen. Denna livsstil gav akt på Guds Ords auktoritet och lära.

Jag lämnar över sista ordet till Frederik Bedoire:
Det skeende som beskrivs…förebådar vårt moderna samhälle. Vi finner avståndstagande till auktoritära system och strävan mot medbestämmande, liksom vilja att skapa ekonomiska, sociala och religiös nätverk utanför den redan etablerade. Som en röd tråd löper högvärderandet av arbetet och det samband mellan kalvinska religionen och handeln med varor och pengar som är en av drivkrafterna till industrialism.

Läs hela inlägget »
Etiketter: sverige j.calvin


Den 1 januari 1886 fanns det i Sverige 28 766 baptister i 434 församlingar. Rörelsen hade ridit ut de stora slitningar som olika villoläror skapat och genom den pastorsutbildning som med amerikanskt stöd grundats 1866 hade man en till stora delar välutbildad predikantkår. Det var stora framgångar sedan den blygsamma starten med F.O. Nilssons första församling i Borekulla 1848. En viktig del i detta var Anders Wibergs stabila ledarskap.

Anders Wiberg (1816–1887) är relevant i vår tid, inte minst som exempel på hur pastorns och teologens roll kan förenas i samma person.
 
Tre faktorer gjorde att Wiberg var särskilt lämplig att leda baptiströrelsen under dess pionjärtid:
 

  • Wiberg hade en god utbildning i den lutherska teologin från Uppsala universitet och översatte också även skrifter av reformatorn Martin Luther (1483-1546). Han hade korrespondens och samarbetade med den nyevangeliska lutherska folkväckelsens ledare som till exempel, bland andra George Scott (1804–1874) och C. O. Rosenius (1816-1868).
  • Genom kontakten med de tyska baptisternas J. G. Oncken (1800–1884), resorna i Storbritannien och inte minst studieåren i U.S.A. var han väl inläst på den samtida baptistiska litteraturen. En av hans favoritteologer var den engelske baptistteologen Andrew Fuller (1754 -1815) som i dialog med Jonathan Edwards (1703-1758) utvecklat en nyanserad reformatorisk baptistteologi som lade grund för världsmissionen.
  • Hans språkkunskaper i bibelns grundspråk, latin, tyska och engelska gav honom tillgång till den internationella teologiska litteraturen.
Läs hela inlägget »

Den liturgiska människan
David Fagerberg
Margus Förlag, 2018
 
I pingstväckelsen är det på gräsrotsnivå en etablerad sanning att det blir dåligt om man skiljer teologin från bönemötet, gudstjänstlivet och den levda kristna tron. Och den skepsis som finns mot skrivna böner och fastlagda mötesformer har ju samma grund. Torr teologi och torra böner är sådant man aktar sig noga för.
 
Därför intressant att ledande akademiska auktoriteters forskning kommit fram typ samma sak. David Fagerberg talar om ”den ödesdigra klyftan mellan teologi, liturgi och fromhetsliv”. Och precis som jag ofta stämmer av studier genom att ställa frågor till bröder och systrar som lever ett djupt kristet liv i bön och tillbedjan så framhålls i boken den vanliga gudstjänstdeltagaren ”Mrs. Murphy” som någon som genom livet i liturgin får djupa teologiska insikter.
 
Det här är inte en bok som argumenterar för att införa östkyrkans ortodoxa liturgi eller något liknande. Snarare är det en bok som visar hur vi formas av vår tillbedjan och lovsång och att den form vi väljer för gudstjänst och tillbedjan i vardagen inte är oskyldig. Och att om teologin överlämnas till universiteten och liturgin till experter långt bort från fromhetslivet kommer så blir det obalanserat och mindre bra.
 
För en frikyrkoperson är det mycket som är nytt och helt från en annan värld. Men, det har varit riktigt intressant läsning. Och jag ska hälsa min egen ”Mrs. Murphy” att hon haft rätt hela tiden.

Läs hela inlägget »

En kristen kyrka – Att synliggöra Kristus i världen
Robin Johansson
Carl Media, 2011
 
A Primer on Christian Worship
William A. Dyers
Eerdmans, 2009
 
Towards a Pentecostal Theology of Worship
Redaktion Lee Roy Martin
CPT Press, 2016
 
Kyrkans sekularisering som orsak till dess bristande framgång
I boken ”En kristen kyrka” ges en analys av kyrkans läge i Sverige. Han sammanfattar första kapitlet såhär:
 
”Sekulariseringen av kyrkan är den enskilt mest avgörande orsaken till att kristendomen tappar mark i Sverige idag.”
 
Denna inre sekularisering omfattar inte bara det som predikas och undervisas, utan också i hur gudstjänsten firas med dess ordning, musik och bildkonst. Ja, hela det kristna livet som det levs i församlingarna har del i denna sekularisering av den svenska kristenheten. Och det omfattar inte bara den lutherska stadskyrkan, utan även frikyrkorna.
 
Robin Johansson ser en lösning i att lära av den odelade kyrkans första tusen år. I en tid då frikyrkoledare som Ulf Ekman övergått till den romersk-katolska kyrkan och Magnus Persson till den lutherska stadskyrkan så väcker det här en del frågor. Nyfiket googlande av vad som skett kring Robin Johansson sedan 2011 visar att han arbetar som ikonmålare på Ikonverkstaden med den tillhörande Antoniusgården och är deltidspastor Eke Kapell. Stabilt i den odelade kyrkans tradition och samtidigt stabilt i frikyrkan.
 
Men, en fråga att ställa är det finns andra sätt att låta kyrkan synliggöra Kristus i världen. Kan lärdomar från reformationens gudstjänst, på ett annat sätt, kanske lika bra motverka sekulariseringen av kyrkan? Och en liten spirande undran är om pingstväckelsens tillbedjan med sitt fokus på gudsmötet kanske har något alldeles speciellt att tillföra i vår senmoderna kultur.
 
Robin Johansson har gett svensk kristenhet en radikal bok som väcker många tankar.
 
Vad hände med gudstjänsten i reformationen?
William Dyrness ger i ”A Primer on Christian Worship” en bred introduktion till den kristna gudstjänsten. Inte minst förslagen till vidare läsning i olika ämnen gör att det här är en bok att ofta återkomma till.
En intressant del i boken är beskrivningen av hur reformationens gudstjänst ersätter den medeltida bildkonsten med ordkonsten. Där katekesen, böner, bibelläsning och predikan med sina ord målar upp den kristna tron. En gudstjänst där orden får synliggöra Kristus i världen.
 
Men, vad händer med reformationens kyrkor i en samtidskultur som blir alltmer bildbaserad. Kyrkor som i reformationen tog bort den kristna bildkonsten och ersatte den med målande ord. Katekesen är inte längre på modet, textläsningen är inte längre självklar och den långa predikan inte lika uppskattad. Nog är det här receptet för en inre sekularisering, en förlorad förmåga synliggöra Kristus i världen och en delorsak till frikyrkans tillbakagång.
 
Den reformerta gudstjänsten fungerar inte utan ett starkt fokus på ord och Ordet. Utmaningen är att hitta former för det i den tid som är vår.
 
Pingstväckelsens gudstjänstform
Pingstväckelsen har haft ett stort inflytande på den svenska frikyrkan. Den mest samtida av de stora kyrkofamiljerna och förundrande postmodern. Lee Roy Martin låter boken ”A Pentecostal Theology of Worship” fyllas med kapitel om olika aspekter om pingstväckelsens gudstjänst. Olika aspekter analyseras utifrån pingstväckelsens historia och moderna teorier från socialvetenskapen - spännande, intressant och samtidigt lite tung akademisk text.
 
Boken formligen sprutar av mångfald och uppslag till både tillämpning och vidare forskning. En slutsats efter läsningen är att de svenska frikyrkorna skulle göra bättre att söka inspiration här snarare än i de sökarvänliga megakyrkorna Willow Creek och Saddleback. Det finns något speciellt i pingstväckelsens sätt att göra teologi underifrån och dess fokus på gudsmötet, allt i direkt dialog med den omgivande kultur man rör sig i.
 
Slutsatser
Robin Johanssons tanke att kyrkans sekularisering är en viktig orsak till dess bristande framgång berör och väcker tankar:

  • Är den rätta vägen att berika församlingens gudstjänst genom att ta in element från den odelade kyrkans första tusen år?
  • Borde frikyrkan upptäcka den bysantinska bildkonsten?
  • Eller är det reformationens fokus på att låta orden synliggöra Kristus som borde få förnyat fokus?
  • Och vad kan vi lära oss av pingstväckelsens gudstjänstform, är den unikt anpassad för den postmoderna kulturen?
Läs hela inlägget »

Av David Whitworth


Förra bloggen kretsade kring Vallonerna som flydde från förföljelsen i sitt hemland till Sverige. Deras insats i att bygga upp Sveriges järnbruk, som vi har sett, var enastående.

Vallonerna, hugenotterna och holländare tillsammans, trots en liten skara, gjorde stora framsteg med sina insatser i Sveriges kulturella-, industriella- och handelsliv. Dessa folkslag var driftiga, hårt arbetande och målmedvetna som bidrog mycket till att bygga upp Sverige på 1600 talet till ett stort land. Drivkraften hos dessa folk låg i att de delade en gemensam biblisk enhetsbild på tillvaron som inkluderade arbetets kallelse för att uppfylla det gudomliga mandatet (1Mose 1:28; 2:15). De hade en övergripande förståelse om Guds herravälde över alla livets områden som fyllde dem med en brinnande längtan att ära Gud i allt som berörde deras liv.

Drottning Kristina ville på sin tid (1600-talet) rekrytera de franska kalvinska hugenotterna för att förändra den svenska kulturen. Kulturen var på den epoken barsk. Mannen som stod för rekryteringen var Magnus Gabriel De la Gardie.

Denna kom att markera en ny fas i svensk kulturhistoria, början på en lysande barockkultur med spirituell och lätt musik och fransk konst istället för det tunga tyska. (Frederik Bedoire).

Dessa hugenotter var skickliga arkitekter, trädgårdsarkitekter, musiker, och konstnärer. En av de första och största arkitekterna som gjorde Sverige till sitt hemland var Simon De la Vallée. Nikodemus Tessin, Carl Hårleman och Mattias Spihler är bara några få namn som kom snart därefter.

Inspirationens källa
Dessa franska arkitekter hittade sina inspirationer i bibeln från sådana som Noah, Moses och Salomo. Gud är den stora arkitekten som gav allt det skapade en proportionerlig symmetri. Noahs arks dimensioner var symmetriska. Moses tabernakels inredningar och exteriör tillverkas efter de gudomliga symmetriska måtten. Salomos tempel kan räknas som en av de skönaste bebyggelser någonsin som i all sin glans byggdes efter mönstret som Gud gav David.

Simon De la Vallées största bragd var Riddarhuset i Stockholm. Drottning Kristina gav honom uppdraget att rita ett lusthus i Kungsträdgården som idag är lantmäteristyrelsen. Jean Bedoire skrev: Där införde han för första gången i svensk arkitektur det så kallade säteritaket, ett tak med två fall och vertikalt mellanled som kom att bli ett statustecken på slott och herrgårdar i landet och uppfattas som ett uttryck för svenskhet.

Simons son Jean följde i faderns fotspår och blev också arkitekt. Han plan ritade Katarina kyrkan på Södermalm och Amiralitetskyrkan vid Östermalmstorg och flera andra byggnader. Den nuvarande holländska ambassaden ritades av Mattias Spihler. Carl Hårleman låg bakom ritningen till Franska kyrkan i Stockholm som var kalvinisters ideal för en kyrkbyggnad. Hårleman var också trädgårdsarkitekt. En del av den gamla Stockholms silhuett ritades av de hugenotternas arkitekter.
 
 
Trädgårdskonsten
Trädgårdskonster var en specialitet hos hugenotterna. Tanken om ett idealt samhälle låg nära den kalvinska frågan hur man skulle återskapa Edens lustgård som den var före syndafallet (Frederik Bedoire).
Trädgårdskonsten var någonting som hugenotterna var mästare och ledare på. Redan på 1500-talet i Frankrike hade mångsysslaren Bernard Palissy etablerat sig som banbrytande trädgårdkonstnär. Olivier De Serres förde konsten vidare. Han förbättrade det franska jordbruket med nya redskap som plogar och harvar. Hans trädgårdskonst var innovativa, i sina trädgårdar odlade han mullbärsträd, socker, bomull, saffran, potatis och tomater. Blomsterträdgårdar indelades strikt i de olika växtslagen. En avdelning för köksväxter och en annan för medicinalväxter.

De Serres anammade treenighetens mångfald och enhet, symmetri och harmoni och gjorde det till en konst.

De Serres tänkandet präglade hugenotternas trädgårdsarkitektur. Flera flyttade till Sverige. Ett lysande exempel var fransmannen och hugenotten André Mollet, son till den då välkände Claude Mollet. Magnus Gabriel De la Gardie vände sig till honom för att flytta hit till Sverige och modernisera de kungliga trädgårdarna.

André Mollet omformade Kungsträdgården. Han prydde den med rosor, tulpaner och buxbom och skapade ett broderi med blommor invävda som tre kronor runt en fontän. Han arbetade med Humlegården och med den kungliga trädgården i Uppsala. Under sin vistelse i Sverige skrev han sitt mästerverk i trädgårdskonst med titeln Lustgården. Genom boken förmedlade Mollet sin stora kunskap och erfarenhet från den franska trädgårdskonsten och som han verkställde i Stockholm. Han tog praktisk hänsyn till klimat, vatten, jordmån och olika växter. Sen utformade han blomsterrabatter, vattenkonster, lusthus och växthus.

Han strävade efter att anordna en lustgård som skulle vara lik Edens lustgård före syndafallet.

Magnus Gabriel De la Gardie lotsade en del av de hårt beprövade franska konstnärer till Sverige. Nicolas Vallari, Pierre Verdie och Jean Tautin den yngre är bland dem som övertygades att flytta till stormakten Sverige för att söka en fristad.

Vallari fick olika sorters beställningar allt från miniatyrporträtt till monumentala målningar. Innan han gick in i drottning Kristinas tjänst togs han i De la Gardies tjänst. Efter Kristinas abdikation återvände han till De la Gardie. Hos honom fick Vallari uppgiften att måla de stora takmålningarna på Läckö Slott i Västergötland, Karlberg och Venngarn i Uppland.

Allehanda skickligheter
Bland de franska kalvinisterna som flyttade till Sverige fanns ett antal musiker. En av dem som tillhörde sällskapet var nittonåriga violinisten Pierre Verdier. Det var genom De la Gardies förslag han infann sig med sitt kapell i drottning Kristinas hov. Verdier komponerade åtskillig musik. Bland hans repertoar var en balett (Fredens födelse) som var en hyllning till freden efter trettioåriga kriget. Till drottning Ulrika Eleonoras begravning skrev han motetten ”Kristus är mitt liv”.

Konstfulla skräddare och skickliga köpmän spelade sina roller i att förändra den svenska kulturen och stadsbilden. Silkes odling och sidenmanufaktur var deras specialitet. En del köpmän ägnade sig åt export av stångjärn, mässing och koppar.

Claude Roquette var en ledare bland huggenottiska köpmän. Han byggde upp en stor affärsverksamhet med sidentyger, hattar, handskar och strumpor, band och knappar. Senare blev han adlad till Hägerstierna.
På 1600-talet uppstod livlig handel mellan Sverige och Frankrike. La Compagnia du Nord (Nordiska Handelskompaniet) kom till stånd 1661 genom initiativtagare Colbert som var dåvarande finansministern. Han yrkade på en större utrikeshandel och nya manufakturer i handelsutbyte med Frankrike. För det projektet behövde han hugenotter för att sköta handelskompaniet som inställde sig på Östersjönområdet och således föddes Nordiska Handelskompaniet.
F
ransmännen ville importera stångjärn, timmer och tjära från Sverige samt Colbert importerade viner konjak, och salt från Frankrike. En sjöväg öppnades mellan Stockholm och Bordeaux och La Rochelle hamnar. La Rochelle var hugenotternas huvudstad i Frankrike och nittio procent av invånarna var hugenotter. Kompaniet placerade sitt huvudkontor i La Rochelle. Den franska reformerta köpmannen Jean De Flon blev representant i Stockholm. 1670 kom en tjugoårig Jean Bedoire till Sverige från Frankrike och blev då representant för Nordiska Handelskompaniet. Han blev grundare till den självständiga fransk-reformert kyrkan i Stockholm.
Alla kalvinister ,med Bedoire i spetsen, var målmedvetna och visste vad de gjorde när de bestämde sig för att emigrera till Sverige istället för till USA eller England. Han såg större möjligheter i den tidigare okända svenska marknaden än i de andra två länderna.

I nästa blogg kommer holländska reformerta stå i centrum

Läs hela inlägget »
Etiketter: j.calvin sverige konst