Martin Luther Om den trälbundna viljan

The Bondage of the Will 1525 – The Annotated Luther Study Edition
Martin Luther – Översättning Volker Leppin
Fortress Press, 2016 (ursprunglingen 1525)
 
The Bondage of the Will
Martin Luther – Översättning J.I Packer och O.R. Johnston
Baker Academic, 1957 (ursprungligen 1525)
 
Luther i studieutgåva
Studieutgåvan av Luthers ”Om den trälbundna viljan” har fina noter i marginalerna som bland annat förklarar Luthers referenser till antika författare. Dessa förklarande noter är en stor fördel med denna utgåva. Det går att diskutera huruvida det är en fördel eller en nackdel att det är en förkortad utgåva, en utgåva där man valt ut de delar av Luthers text som man tyckt varit relevanta.
 
Kanske är det lite oroväckande att förordet beskriver Luthers text som ”en lång och ibland förvirrande text som Luther slutförde i en hast”. Ja, hela den förordet och även noterna har en distans till Luther där men liksom inte riktigt vill kännas vid hans starka ord trots att det är ett lutherskt förlag.
 
Luther med förord av J.I. Packer
Bakers utgåva är fullständig, har en god översättning och ett lysande förord av J.I. Packer. Dock saknas förklarande noter till de många referenser till antika författare som Luther ger, i svaret till Erasmus ville Luther visa sig för forskarvärlden som väl beläst och kunnig teolog och utan förklarande noter blir det rätt mycket att slå upp om man vill följa med helt i Luthers tankar.
 
Packer förklarar i förordet hur boken av många setts som ett exempel mycket god systematisk teologi från Luther och hur bokens huvudtanke delades av princip alla reformatorer.

Luthers viktigaste teologiska text
Luther själv höll ”Om den trälbundna viljan” som sin viktigaste teologiska text och skriver till Capito 1537 att det är bara ”Lilla katekesen” och ”Om den trälbundna viljan” som är rätta och värda att bevaras i samlade verk.
 
Samverkar vi med Gud i frälsningen?
Luthers stora fråga är om frälsningen är helt av Gud eller om vi samverkar med Gud i frälsningen. Och Luthers svar är att vi inte samverkar med Gud i frälsningen och att frälsningen är helt av Gud och inte på något sätt av oss.
 
Det här var kontroversiellt för den romerskkatolska kyrkan och för den humanistiske forskaren Erasmus. Det var inte kontroversiellt bland de teologer och ledare som fanns i den protestantiska reformationen.
 
Relevans för den tidiga svenska baptiströrelsen
Anders Wiberg var en viktig ledare i den tidiga svenska baptiströrelsen. Genom sin utbildning vid Uppsala Universitet var han inte bara väl känd med luthersk teologi utan hade också de språkkunskaper som behövdes för att kunna läsa Luther även när svenska utgåvor saknades.
 
Det här innebär att en ledare som Anders Wiberg bör kunnat visa hur grundtanken i den reformerta teologin man mötte hos internationella baptistledare som J.G. Oncken och C.H. Spurgeon också fanns hos Luther.
 
Den trälbundna viljan i frikyrkan idag
Man möter i dagens frikyrkor många som tycker det är väldigt viktigt att poängtera att vi samarbetar med Gud i frälsningen. För Luther och de andra reformatorerna vore det något helt främmande. Att mena att vi samarbetar med Gud i frälsningen ger en risk för gärningslära och otrygghet i frälsningen.
 
En bok för idag
Luthers ”Om den trälbundna viljan” är omskakande och intressant läsning med direkt relevans för det kristna vardagslivet. Samtidigt är det djup teologi och utmanande filosofi som väcker många tankar värda att begrunda över inte bara en, utan många koppar gott kaffe.