Den liturgiska människan

Den liturgiska människan
David Fagerberg
Margus Förlag, 2018
 
I pingstväckelsen är det på gräsrotsnivå en etablerad sanning att det blir dåligt om man skiljer teologin från bönemötet, gudstjänstlivet och den levda kristna tron. Och den skepsis som finns mot skrivna böner och fastlagda mötesformer har ju samma grund. Torr teologi och torra böner är sådant man aktar sig noga för.
 
Därför intressant att ledande akademiska auktoriteters forskning kommit fram typ samma sak. David Fagerberg talar om ”den ödesdigra klyftan mellan teologi, liturgi och fromhetsliv”. Och precis som jag ofta stämmer av studier genom att ställa frågor till bröder och systrar som lever ett djupt kristet liv i bön och tillbedjan så framhålls i boken den vanliga gudstjänstdeltagaren ”Mrs. Murphy” som någon som genom livet i liturgin får djupa teologiska insikter.
 
Det här är inte en bok som argumenterar för att införa östkyrkans ortodoxa liturgi eller något liknande. Snarare är det en bok som visar hur vi formas av vår tillbedjan och lovsång och att den form vi väljer för gudstjänst och tillbedjan i vardagen inte är oskyldig. Och att om teologin överlämnas till universiteten och liturgin till experter långt bort från fromhetslivet kommer så blir det obalanserat och mindre bra.
 
För en frikyrkoperson är det mycket som är nytt och helt från en annan värld. Men, det har varit riktigt intressant läsning. Och jag ska hälsa min egen ”Mrs. Murphy” att hon haft rätt hela tiden.