Av David Whitworth

Vår uppmärksamhet vänder vi nu till Jean Calvin. Han som mer är någon annan drev reformationen framåt i Frankrike, Storbritannien, Holland och en del andra Europiska länder. Vi skall sikta in oss på Calvin som människa, teolog, människokännare och predikant.

Mannen Calvin
Hans litterära verk var enormt men det är viktigt att nämna att han var en stor brevskrivare. Omkring fyratusen brev är bevarade och många är teologiska traktat men många är också mycket personliga. Dessa brev visar oss den sanne Calvin, en man med djup biblisk insikt, övertygelse och ett rikt kristet liv. Han skrev till politiker och kungar (Calvin skrev en dedikations brev till kung Karl Gustav. Detta hittas i hans kommentar på Hoseas bok i serien The Minor Prophets volume 1 utgiven av Banner of Truth Trust) och mycket ofta förmanade han dem. Samtidigt överflödade han med sympati och värme för hans syskon i Kristus. Han tröstade, uppmanade och stärkte dem genom sina brev.

Calvin var driven av Guds ära. Han mediterade intensivt på Guds majestät som fyllde hela hans varelse med vördnad inför Honom. Hela hans hjärta brann med hänförelse för att förhärliga sin Gud. Calvin överlämnade sig helt och hållet åt Gud. Han flämtade i hela hans ande att underkasta sig Guds auktoritet. De var två principer som drev Calvins liv och tänkande: Allena till Gud tillhör äran och den helige Andens direktiv. Detta är i grund och botten ett utryck för att allt Gud gör, gör han genom sin Ande. Därför är bilden om Calvin som en kall och hjärtlös skolastiker fruktansvärt falsk.

Vi får här nyckeln till Calvins storhet och styrka avslöjad för oss. Det finns ingen annan som har haft en djupare förnimmelse av Gud än Calvin. Han kastade sig ovillkorligt under Guds auktoritet. Calvin förstod att Guds allsmäktiga vilja ligger bakom allt som händer, både i världen och livet och som främjar försoningsplanen. Det primära syftet med planen är att Guds ära och härlighet uppenbaras. Han sökte inte efter något annat än Guds vilja och strävade efter att fullständigt lyda den. Detta gjorde honom till den stora mannen som han var.

Hans teologi
Gud utrustade Calvin med stark mental kraft, ett omfattande genomträngande intellekt och en sund urskiljningsförmåga. Han åtog sig att systematisera hela den gudomliga Ordets schema. Han ville utveckla ordning och harmoni mellan alla bibliska läror och utveckla dessa i deras gemensamma ställning med varann. Grunden i Calvins teologi är därför hans övertygelse om att Bibeln är den enda källan genom vilken vi kan lära känna Gud som skapare, försonare och Herre över världen. Hans bibeltolkning var stadigt grundad i den grammatiska-historiska metoden med betoningen på textens naturliga mening, vid sidan om en djup andlig förståelse. I de svåra texterna i Bibeln förkastade Calvin alla allegoriska tolkningar.

Institutes of the Christian Religions första utgåva kom när Calvin var tjugosju år och den skulle senare expandera. Detta monumentala verk gav bevis på hans mentala kraft och hans klokhet. Det visade också hur han varsamt studerade Bibeln. Hans meditationer var omfattande och djupa.

Den teologiska vetenskapen har två ledande grenar, exegetisk och systematisk teologi. Calvin var en exeget av högsta rang. Teologens viktigaste uppgift är att noggrant förklara Ordets individuella propositioner och sanningar. För det andra att indela och ordna dessa sanningar som ger en korrekt helhetssyn och som utvecklar Bibelns hela läroplan. Denna plan och dess delar skall då tillämpas. I dessa två grenar är Calvin en mästare.

Calvins bidrag till den teologiska vetenskapen nådde en värdig höjd och påfallande är de gåvor som Gud skänkte honom. Hans kommentarer på nästan hela Bibeln och hans ’Institutes’ är ett arv som han lämnade efter sig. Calvins verk har ett omfattande och bestående inflytande både som en noggrann bibeltolkare och som en systematisk utläggare av Guds Ord.

Calvins största epokgörande bidrag till kristenhet var hans lära om helige Anden. Han gav kyrkan hela läran om den helige Andens verk med klar förståelse och utformad i detaljer. Han beskrivs som ’teologen om helige Anden’. Han upptäckte och framställde Kristi verk i hans ämbete som profet, präst och kung. Detta och mycket mer kan läsas i ’Institutes’.

Hans människokännedom
Calvin betraktade människor fångade i en labyrint utan plan och utan utväg. Hur hon än försöker ta sig ut är hon dömd att misslyckas och överlämnad åt sig själv kan hon aldrig lära känna Gud. Syndens bedrägeri har orsakat okunnighet och förvrängt tänkande som leder henne bort från att få en sann bild av Gud. Människans förstånd är som en labyrint av vägar som leder till avguderi. Hon måste tillbe någon form av gud eftersom att hon har det i sig och efter egen fantasi vill hon skapa en egen gud eller flera gudar att tillbe. Människan är förvirrad och famlar i mörkret trots alla hennes färdigheter. Hon känner inte Gud och hon förstår heller inte sig själv. Varför hon är här, vad syftet är med livet och hon kan inte heller förstå världen. Alltså detta är ett djupt identitetsproblem. Om människan inte får hjälp kan hon inte heller lära känna Gud eller förstå Hans rike.

Men Gud i sin kärlek når ut och leder människor ut ur labyrinten, okunnigheten och hopplösheten. Han ger människor sitt Ord som leder dem till sanningen, ljuset och kunskapen om Gud.

Calvins inställning till ordets predikan grundas i Ef 4:11-13. Hans kommentar till dessa verser: ”Predikan av Guds ord är församlingens vägledning och först av allt förklarad som en hög och helig förordning i Kristus och inte människans påhitt. Apostlarna utnämnde inte sig själva till ämbetet men var utvalda av Jesus. Det är Herren som reser upp äldste och ingen människa kan varken utnämna sig själv eller framlägga sig själv till tjänsten”.

…”Vi är skyldiga vår Herre att vi har Ordets predikanter som är fyllda med de nödvändiga gåvorna och att de utför det uppdrag som de har fått förtroende för. Allt, allt är Herrens gåva.”

”Församlingen är alla de heligas moder, hon bär, ger näring och uppfostrar barn till Gud, från den högsta till den lägsta, alla på samma sätt och det sker genom Ordets predikan.”

Ordet är centralt. Det är genom evangeliet som Gud formar, bygger och härskar över sin församling. I Calvins tänkande är pastorsarbetet att förkunna Guds ord för att undervisa, tillrättavisa, upprätta och fostra i rättfärdighet och detta skall äga rum allmänt och privat. I Sankt Peters kyrka i Genevé predikade han trofast genom Bibelns alla böcker
 
Calvins predikningar räknas till 4000 och det finns goda skäl till detta monumentala arbete. Vi minns tillbaka att för honom var Bibeln Guds mötesplats med sitt folk och då förstår vi att han vill ger folket Skriftens integrerad helhet. Genom att lägga ut Bibeln som en helhet var han tvungen att noga tänka igenom dess omfattande lärosystem. Som en ärlig tolkare arbetade han kopiöst för att tillitsfull företräda Ordets paradigm.

Predikantens uppgift är att förklara och tillämpa Bibelns undervisning och att riva ner alla falska föreställningar som alltid har rest sig upp i alla tidsåldrar och kommer att fortsätta att göra det. Människan har inte ändrat sig, sitt tillstånd inför sin skapare är detsamma nu som det alltid har varit. Calvin
predikade Bibeln från hjärtat och hjärtat var kopplat till förståndet. Sanningen brann i honom. Som Jeremia, Ordet: ”Då blev det i mitt hjärta som en brinnande eld, instängd i mitt innersta. Jag ansträngde mig att uthärda den men kunde inte.” (Jer 20:9). Detta är liten sammanfattning av Calvins uppfattning om predikanternas kallelse och syfte.

I nästa blogg skall vi titta lite närmare på en av Calvins predikningar.