På samma sätt som i treenigheten så har församlingens ordning och det kristna livet både form och frihet. Syftet med dessa texter är ge byggstenar att sätta samman en andakt så som den Helige Ande leder och så som det passar ett givet sammanhang. Känn frihet …
 
Välkommen

Namnrunda med veckans hiss och diss.
 
Kallelse till tillbedjan

Bön: ”Herre, du är min Gud! Jag vill upphöja dig, jag vill prisa ditt namn, för du gör underbara ting, dina beslut från forna tider med trofasthet och sanning.” (Jesaja 25:1)
 
Lovsång

Bön: ”Jesus, öppna mina läppar, så ska min mun sjunga om dig”
Sång:
 
Alternativ 1:

Människan

• Vi bekänner att alla människor är skapade till Guds avbild och kallade att vara heliga.
• Vi erkänner att vi är i djupet skadade av synd som förvränger avbilden, något som ådrar oss Guds vrede och dom.

 
Budskapet om Jesus

• uppenbarad i Skrifterna som sann Gud och sann människa, vars liv visar det sanna lärjungaskapets väg,
• som blev korsfäst för oss, som uppstod från de döda på den tredje dagen, för att rädda oss från vår synd och bära våra sjukdomar
• som på korset dog i vårt ställe, betalade våra synders pris, tillfredsställde lagens krav, stillade Guds vrede, besegrade ondskan, och därigenom med denna kärlek försonat alla troende med vår kärleksfulle Gud.
• som sitter på Guds, den allhärskande Faderns, högra sida, som därifrån utgjuter den helige Ande för att ge oss kraft för vittnesbörd och kraft för heliga liv som ärar Gud.

 
Alternativ 2:

Vår Fader

Tillsammans med kristna i alla tider ber vi nu den bön Jesus lärde oss:
Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.
Ge oss i dag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem
som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för frestelse,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet.
Amen
 
Lovprisande bön

Be och tacka Jesus för den han är, det han gjort på korset och hans oändliga kärlek till oss.
 
Bibelstudium

Bön: ”Jesus, öppna mina ögon så jag ser undren i din undervisning”
Studie: Gemensamt studium av kvällens tema/text(er)
 
Bön och förbön

Bön: ”Jesus, gör mig helig och led mig i sanningen”
Tacka Jesus för det Bibeltext(en/erna) har visat
Be om hjälp från den helige Ande att göra det Jesus vill
Bön utifrån bönesvar och behov:
Vad vill vi tacka Gud för?
Fråga om någon vill att vi ska be om något?
 
Välsignelsen

”Herren välsignar oss och bevarar oss
Herren låter sitt ansikte lysa över oss och är nådig mot oss.
Herren vänder sitt ansikte till oss och ger oss sin frid
I Faderns, Sonens och den helige Andes namn
Amen”

av David Whitworth

En av dagens största industrier är skönhetsindustrin som genererar ett penningflöde utan motstycke. Skönhetskirurgi, kurorter och skönhetssalonger kosmetika är bara en del av utbudet. En sådan ytlig skönhet är fjärran ifrån skönheten jag ska försöka beskriva. Finns det en skönhets teologi i Bibeln? Det är jag övertygad om. Gud är vacker därför börjar en skönhets teologi med att åskåda Honom.

Bibeln pulserar med Guds härlighet. Ett bra exempel hitta vi i 2 Mose 15. Israels barn hade nyligen korsat Röda Havet för att undkomma Faraos tyranni och framförde en tacksägelse och segersång till Gud. Så gripna var de att de sjöng: ’Vem är som du, härlig i helighet’ (vers 11). Jesaja bad Gud i sin ångerfulla bön: ’Skåda ner från himlen, se till oss från din heliga och härliga boning’ (63:15). I Job 40:4-5 utvidgar Job härlighetens tema i Guds utmaning till honom: ’Har du en sådan arm som Gud, och kan du dundra med din röst som han? Pryd dig då med storhet och härlighet, kläd dig i ära och majestät’. Utmaningen är naturligtvis långt utanför människans förmåga, men det uppenbarar en liten glimt av Guds enastående skönhet.

Helighetens skönhet

Fångar vi upp något av Guds obeskrivliga skönhet, upphöjda helighet, och transcendent härlighet i dessa verser? De innehåller en cirkulär logik: Hans härlighet är Hans helighet, Hans helighet är Hans skönhet och Hans skönhet är Hans härlighet. Davids lovsång efter att arken återvände till sin rätta plats i tabernaklet uppmanade folket att: ’tillbed Herren i helig skrud’ (1 Krön 16:30). Uppmaningen motiverades av påståendet: ’Majestät och härlighet är inför hans (Guds) ansikte’ (vers 27). Grundat på vem Gud är, är vi också uppmanade till att tillbedja Gud i helighetens skönhet: ’Tillbed HERREN i helig skrud’ (Ps 29:2, 96:9). Allt detta är utgångspunkten till skönhetsteologins struktur.

Guds obefläckade härlighet och majestätiska strålglans inrättade i treenigheten skall blända våra andliga ögon och fylla oss med glädje. Är det någonting som kan jämföras med en förnimmelse av Guds obeskrivliga skönhet? Vad kan bli mer respektingivande och hisnande för Guds folk än att förstå något av hans överväldigande majestät och skönhet. Hittills har jag försökt lägga grunden till skönhetens teologi som är rotad i Guds väsen. Som nästa steg skall jag försöka utveckla förutsättningarna.

Följderna

Att förnimma Guds härlighet är inte alltid till glädje-det kan ha en förkrossande effekt. Jesaja blev traumatiserad genom sin vision i templet eftersom han såg sitt fördärvade hjärta i ljuset av Guds upphöjda härlighet och denna upplevelse tvingade honom att bekänna sin synd (Jes 6).

I tider av väckelser när Gud väljer att visa en liten del av sin helighet är folk så övertygade och överväldigade av sin syndfullhet att de har ångest i själen. Peters predikan på pingstdagen (Apg 2:22-38) ’högg till i hjärtat på dem’ (vers 37). Verbet ’hugga’ betyder stöta våldsamt. Peters predikan hade då en sådan genomslagskraft att de frågade ängsligt: ’Bröder vad skall vi göra?’

När Adam föll i synd föll vi alla med honom och syndafallet förvrängde Guds avbild i hela mänskligheten. Paulus beskriver mänsklighetens dilemma i Rom 3:23: ’Alla har syndat och saknar härligheten från Gud’. Synden fördärvade så till den grad Guds avbild i oss att vi saknar härligheten. En vit och ren snötäckt mark bli snart förorenad genom miljön. Guds avbild är igenkännlig i oss och är på många sätt vacker men härligheten har försvunnit genom syndens förorening och är i skriande behov av att återställas.

Avbildens återupprättelse

Hur genomförs då detta? Genom Jesus Kristus! Guds bud är: ’Ni skall vara heliga, ty jag är helig’ (1 Petr 1:16) och återställandet av Kristi härlighet i oss är det gudomliga imperativet. Frälsningens budskap beskrivs av Paulus som: ’evangeliet om Kristi Härlighet’ (2 Kor 4:4) och fortsätter: ’Ty Gud som sade: ”Ljus skall lysa fram ur mörkret”, han har låtit ljus lysa upp i våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken’ (4:6).

Denna kunskap är allt annat än teoretisk och utfallet är omskapande. När vi inser att vi är i Kristus och Kristus är i oss för det med sig stor glädje och i denna enhet delar Jesus med sig av sin härlighet. Hans liv uppenbarat i oss är vår härlighet (Joh 17:21-23). På grund av syndens förhärjande effekt står dock härligheten i behov av kontinuerlig förnyelse. Paulus berättar detta för oss i 2 Kor3:18: ’vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden’. Frälsningsverket har som målsättning att återupprätta Kristi renhet och skönhet i sitt folk.

Processen

Herrens överprästerliga bön i Joh 17:17 är att: ’Helga dem i sanningen ditt ord är sanning’. Paulus utvecklar temat i Rom 12:2 där vi skall ’förvandlas genom sinnets förnyelse’. Förståndet är den förnämsta gåvan som Gud har skänkt oss och välsignat oss med. Vårt förstånd förvandlas antingen genom Guds Ord eller så förvrängs det genom världens värderingar och tänkande. Vägen fram till förståndets förnyelse är enligt Kol 3:2: ’Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden’. Det betyder att förståndet formas av Bibeln (positivt) istället för världens värderingar (negativt).

Paulus redogörför detta i uppmaningen i Fil 4:8: ’allt som är sant och värdigt, rätt och rent, allt som är värt att älska och uppskatta, ja, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant’. Vi har ett stort behov av att noga tänka igenom, fatta tag i och tillämpa dessa sakfrågor, bara då får vi förmågan: ’som genom övning har fått sinnet skärpt till att skilja mellan gott och ont’ (Hebr 5.14). Detta innebär att skilja det goda från det onda, det sköna från det fula. Är vi medvetna om att vårt förstånd antingen är ett krigsfält som förskönas eller som förfaller?

Heligt förstånd ger upphov till vackra liv. Men finns det något påtagligt bevis på framsteg? Jag tror Paulus förser oss med svaret i Gal 5:22-25 där han beskriver den helige Andens frukt. Det är Andens verk att odla sin frukt i oss och när frukten når full mognad kommer en symmetri i karaktärsdrag att uppenbaras. Den är strålande i skönhet eftersom Jesu avbild är fullbordad i oss.

Paulus visar ingen tveksamhet i detta och försäkrar oss med dessa ord: ’För dem (Hans heliga) ville Gud göra känt vilken rikedom på härlighet hedningarna har i denna hemlighet – Kristus i er, härlighetens hopp’ (Kol 1:27 se också Rom 5:2). Slutligen, i uppståndelsen, kommer vi att få förhärligade kroppar (1 Kor 15).

Herren längtar efter vår närvaro med Honom i himmelen för Han vill visa oss sin härlighet (Joh 17:24). Han vill att vi skall se med våra ögon Hans härlighet, renhet, helighet och skönhet. Kristi förskönande utveckling i Hans folk kommer att fullbordas när Han ställer fram församlingen som sin brud inför sig i hennes fullständiga strålande skönhet (Ef 5:27).

En estetisk känslighet

Gud har gjort allt skönt i sin tid (Pred 3:11) och när vi betraktar universum kan vi inte undgå att se den gudomliga handens konstnärliga mästerverk. Abraham Kuyper i sin bok ’Calvinism’ hävdar att: ’Som Guds avbilds bärare förfogar människan över möjligheten att skapa någonting vacker och att finna behag i det’.

Denna estetiska medvetenhet som Guds folk erhåller som avbilds bärare är genom nya födelsen förnyad och därpå förfinade ’till att skilja mellan gott och ont’ (Hebr 5:14). Alltså förhöjs vår förmåga att finna behag i sann skönhet samt känna avsky för det fula.

Detta utrustar de troende till att stå emot och bekämpa postmodernismens kultur som är besatt med att förstöra allt som är sant och vackert och istället upphöja allt som är falsk och fult. Jesajas varning gäller idag så väl som på sin tid: ’Ve dem som kallar det onda gott och det goda ont, som gör mörker till ljus och ljus till mörker, som gör bittert till sött och sött till bittert!’ (Jes 5:20).

Min bön är att Gud ger oss en klar förståelse i dessa saker så att vi fångas upp och uppslukas i Guds utsökta härlighet och är försedda med en teologi genom vilken vi kan utmana den moderna kulturens lögner och vidrighet.

The Law of Christ
Charles Leiter
Granted Ministries Press, 2016
 
”För judarna har jag blivit som en jude för att vinna judar. För dem som är under lagen har jag blivit som de som är under lagen, fast jag själv inte är under lagen, för att vinna dem som är under lagen. För dem som är utan lag har jag blivit som en utan lag för att vinna dem som är utan lag, fast jag själv inte är utan Guds lag utan lyder under Kristi lag.” (1 Kor 9:20-21 Folkbibeln)
 
Den eviga morallagen – de tio budorden
I traditionell baptistisk teologi så gäller Guds lag för idag, men reglerna för nationen Israel gäller inte oss och den ceremoniella delen av lagen är uppfylld i Kristus. I de tyska baptisternas trosbekännelsen 1847 formulerar man det så här (i den översättning som F.O. Nilsson lämnade efter sig):
 
”Hwad den ceremoniela delen af lagen beträffar, så tro wi, att den samma till alla delar är uppfylld af Christus, och då uti honom wäsendet är uppenbarat för skuggan, så är denna satt å sido, och uti Jesu offer, med tron uppfattadt, ligger fullkomnandet af denna del af lagen. Men hwad den sedelärande, Moraliska delen af Iagen beträffar, som är framstäld uti de tio budorden, så tro wi, att deruti är uttryckt Guds wäsen och wilja för alla tider, och att himmel och jord förgås, förrän en prick af lagen förfaller.”
 
Det innebär att de tio budorden är centrala för kristen moral:
 
1. Du ska ha inte några andra gudar framför Mig.
2. Du ska inte göra några avgudar eller tillbe sådana.
3. Du ska inte missbruka Herrens din Guds namn.
4. Tänk på att hålla Sabbatsdagen helig.
5. Hedra din far och din mor.
6. Du ska inte mörda någon.
7. Du ska inte begå äktenskapsbrott.
8. Du ska inte stjäla.
9. Du ska inte vittna falskt mot din medmänniska.
10. Du ska inte ha begär till något som tillhör din medmänniska.
 
Det fjärde budet och söndagen som den kristna sabbaten
De tyska baptisterna 1847 lät budordet om sabbaten gälla och lät söndagen bli den kristna sabbaten enligt den tidiga kyrkans exempel:
 
”Alla Guds bud ibland de tio äro alltså af lika wärde och helighet, och wi tro det uttryckligen af fjerde budet rörande Sabbaten” … ”Herrans dag skall efter den första Christna kyrkans exempel firas såsom de Christnas Sabbat”
 
Men om morallagen är mer än de tio budorden och inte är för idag?
Om man vill kan man säga att Charles Leiter är pastorn och teologen bakom den lite mer kända predikanten Paul Washer. I den här boken förklarar han ett alternativt synsätt på lagen.
 
Först så menar han att det inte riktigt finns så tydligt stöd i Bibeln att dela upp lagen i regler för nationen Israel, den ceremoniella lagen och morallagen. Och att det är ett väldigt stort steg att sammanfatta hela Mose lag i de tio budorden.
 
Sedan så visar han hur det fjärde budet är problematiskt, att den här grunden för att låta sabbaten bli söndag är rätt svag. Och att det blir lite underligt om man ska ta med de straff som ges för att bryta mot sabbaten in i den kristna kyrkan.
 
Slutligen menar Leiter att vi står under Kristi lag snarare än Mose lag.
 
Hur går det med söndagsgudstjänsten utan det fjärde budordet?
Leiter menar att vi för söndagsgudstjänsten inte har mer än det som står i Hebréerbrevet:
 
”Och låt oss inte överge våra sammankomster, så som några brukar göra, utan i stället uppmuntra varandra, och det så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig.” (Heb 10:25 Folkbibeln)
 
Det är tillräckligt starkt för att tydligt mana till att tydligt delta i kyrkans samlingar, inklusive söndagsgudstjänsten. Men, öppnar för att kanske anpassa vissa saker utifrån omständigheter utan att det råder dödsstraff på det.
 
Behöver vi inte predika Gamla Testamentet nu?
Nu är det ju inte så att Leiter slänger Moseböckerna och Gamla Testamentet på sophögen. Inte heller är han mot de tio budorden som undervisningsverktyg eller de tio budorden som en del i evangelistisk predikan. Och han visar god respekt för dem som har en traditionell syn på lagen.
 
Utvärdering av boken
Frågan om lagens roll är levande i det teologiska samtalet i bibeltroende reformatorisk kristenhet. Man kan t.ex. se att äldre katekeser ofta lägger stor vikt vid utläggning av de tio budorden, medan nyare katekeser inte alltid gör det. När man försöker hantera de restriktioner som kommer utifrån det nya coronaviruset som grasserar nu, så möter man frågan som söndagsgudstjänsten lite olika beroende på hur man tänker om det fjärde budordet. Frågan om lagens tillämpning i den kristna församlingen ger konsekvenser i så många praktiska frågor om kristet liv, i LP-sammanhang kommer t.ex. frågan om tatueringar upp lite då och då.
 
I och med frågan betyder så mycket så kan det vara nyttigt att sätta sig in i flera perspektiv. Charles Leiter är då en bra källa till ett alternativ till den traditionella synen. Något som präglar boken är hur Bibelverser och utläggning av dessa driver argumenten. Och den är skriven med respekt för traditionen, Bibeln som Guds ord, kristen moral och kristet liv.
 
En bok där jag faktiskt inte håller med om huvudtesen, men som kommer få en framträdande plats i mitt referensbibliotek. Inte minst appendixet E, där Leiter hanterar vanliga frågor utifrån ”Kristi lag”-perspektivet, kommer jag att återkomma ofta till.