Av David Whitworth

Calvin gick längre än alla andra reformatorer för att systematisera Bibelns läror. Det blev ett teologiskt och apologetiskt mästerverk som är i en klass för sig än idag. ”Institutio” är en rik skatt av hans teologi. Det ger Kristi församling en stor vision av Gud, ett sätt att se på livet och en handlingsplan som är lika viktig nu som då. (Se del 4 för översikten!).

Jag är övertygad om att vi skulle upptäcka minst tre ämnen om vi läser ”Institutio”.
 
1. Vi kommer att se storheten, bredden och djupet av Calvins förståelse av Gud som är häpnadsväckande. Hans Gud är den som binder ihop hela livet och som härskar över historia trots till synes den kaotiska motsatsen. Istället för att få en bild av en mikroskopisk och svag Gud som väntar på att bli människan till behag om hon vill, får vi istället en helt annan bild. Gud är oändligt stor och en glimt av Hans storhet är en garant på att vår självupptagenhet, egocentriska begär och krav på bekräftelse verkligen är sjabbig och ytlig. Vi skulle då betrakta Honom som ofantligt mycket större än vårt största behov, bättre än våra högsta förhoppningar och stor nog för att upprätta mening och hopp i en värld som är uttömd av mening och ändamål.

2. Vi kommer att upptäcka att Calvin var en oavlåtlig motståndare till den ytliga och sentimentala syn på människans natur som är vanlig idag, till och med i våra församlingar. Vad menade Calvin då när han skrev om människans fördärv? Han menade inte att människor är fullständigt elaka. Snarare att synden har gjort sitt intrång i människans förstånd, känslor och vilja och har gjort henne fientlig och upprorisk mot Gud, Hans Ord och Kristus. Istället för att leva ett Gudscentrerat liv för att behaga Gud lever människor för att tillfredsställa sina egna begär och drifter. Allt efter omständigheter är Guds nåd allt mer slående i Hans ständigt sökande efter att frälsa människor som är likgiltiga till Gud och Hans lag.

3. Vi kommer att bli inspirerade till att få en stor vision och högre tankar om betydelsen av att vara troende mitt uppe i denna tidens hedniska kultur. Under senare år har den kristna tron fått mindre betydelse och kräver inte längre i sig själv en stark och tydlig livsåskådning. Integrationen av Guds ära och syn på arbete och av ord och handling har mestadels försvunnit. Calvin kan vara till stor hjälp för att ändra på detta.

Calvin ansåg hela livet vara genomsyrat av Guds härlighet och allt skapades av Gud för att förhärliga Honom och var utgångspunkten och styrande princip i Calvins teologi.

Identitet
Redan i ”Institutio” Del 1, kapitel 1 börjar Calvin med människan i relation till Gud. Alltså svaret på den stora filosofiska frågan: Vem är jag? Sann vishet består av två delar: Kunskapen om Gud och kunskapen om sig själv. Enligt Calvin är båda delarna besläktade, därför är det nödvändigt att först ha kännedom om Gud innan människan kan komma till kännedom om sig själv. Kunskapen om Gud är det primära i sökandet efter sin identitet och utan det är allt förgäves.

Människan är genom synd förfallen och fördärvad och därför kan inte hennes allvarliga strävan efter Gud börja tills hon blir helt missnöjd med sig själv.

Uppenbarelsen i skapelsen
Enligt Calvin består kunskapen om Gud av två delar: 
Gud som skapare och Gud som frälsare i Jesus Kristus. I den första delen måste det förekomma övertygelser inte bara om att Gud skapade världen utan också att han bevarar den med sin oändliga kraft, behärskar den med sin vishet och härskar över människan med rättvisa och dom.

Eftersom vi är skapade av Gud är vi manade genom skapelsens lag att underkasta oss Hans auktoritet, vi är alltså skyldiga honom våra liv. Gud har lagt en medvetenhet i oss om sig själv och uppenbarat sin härlighet för oss i skapelsen och förmågan att tillbe Honom. Om vi inte tillber Gud så tillber vi något eller någon annan istället. (Jag tittade på en Man United match på TV och då hängde det en banderoll från en läktare på Old Trafford där det stod ”Man United är vår religion”). Med en allmän uppenbarelse av Gud i skapelsen borde vi erkänna Gud som vår Fader och Herre och anse oss manade att respektera Hans auktoritet i allt, visa vördnad inför Hans majestät och som målsättning upphöja Hans ära och lyda alla Hans befallningar.

Calvin gör fullständigt klart att allmän uppenbarelse om Gud och medvetenheten som är inlagd i oss är otillräcklig för att leda oss till Honom som Frälsare i Jesus Kristus. Felet ligger inte i uppenbarelsen utan hos oss istället. Vår förmåga att förstå Gud är tillkortakommande eftersom det råder ett universellt mörker över människans tänkande. Förklaringen ligger i att synden har förvrängt förståndet. Guds härlighet är synbart överallt men det bidrar inte till att upplysa vårt förmörkade förstånd.

Människans begrepp om Gud är inte format efter Hans uppenbarelse om sig själv utan genom falska föreställningar om Honom. Är detta då att ursäkta människor? Nej inte alls!  Det är inte om brist på ljus utan grunden är människors onda hjärtan och människan är då utan ursäkt.

Det som behövs är särskild övernaturlig uppenbarelsen och särskild övernaturlig upplysningen. Mer om det i nästa blogg. 

The Reformation – A Brief History
Kenneth G. Appold
Wiley-Blackwell, 2011

Den geniale Luther och den bibelpredikande Calvin. Vi berättar gärna om deras uppgörelse med medeltidens vidskepelse och avgudadyrkan, om hur budskapet om Jesus återigen fick lysa klart utan att grumlas av filosofins spetsfundigheter och den medeltida kyrkans korrumperade ledning. Men, reformationen skedde inte i ett vakuum.

Kortfattat berättar Kenneth G. Appold om reformationen med stöd av den senaste forskningen. Syntesen och de stora penseldragen är behållningen av den här boken. För en mer nyanserad bild av reformationen bör den kompletteras av Timothy Georges bok ”Theology of the Reformers”. Inte minst avsnittet om reformationen i Norden gör boken läsvärd.

Några sociala och kulturella aspekter av reformationen:

• I slutet av medeltiden hade läget sakta hårdnat för den stora massan i Europa som bestod av bönder. Arrenden höjdes och många bönder närmade sig mer och mer slaveri under feodalherrarna. Det faktum att präster och biskopar ofta var en del av den utsugande överheten gav en social oro som också riktades mot kyrkan. Det fanns kollektiv längtan efter en annan social verklighet, om frihet och rättvisa villkor - socialt och politiskt och religiöst. En sådan sak som att få välja sin egen pastor var högt på önskelistorna. Initialt satte bönderna stora förhoppningar till Luther, men Luther kom att på flera sätt svika dem. Böndernas ofta mer anabaptistiska rörelser i den radikala reformationen överlevde endast som en förföljd minoritet. Man kan undra vad det kunde ha blivit av en bondebaserad reformation bestående av enkla lokala självstyrande församlingar.
• De fria städerna och furstarna var ofta trötta på inblandning från den hierarkiska kyrka som styrdes från Rom. Det var den här vägen reformationen kom att ta, inte böndernas väg. Så också i Sverige där Gustav Vasa kanske mest var intresserad av den katolska kyrkans egendom.
• Korruptionen inom kyrkan och prästernas och biskoparnas bristande moraliska föredöme gjorde folket besvikna. Genom mendikantordnarna, eller tiggarordnarna, gav munkväsendet ett svar med moraliska föredömen som gav resonans i de djupa folklagren. En viktig lärdom är att det också i dag finns en folklig längtan efter moraliska förebilder. Hur möter kyrkan av idag denna längtan? Kanske är helgelseförkunnelse och utlevd helgelse inte bara bibliskt och bra, utan också en central del av evangelisation.

Wonder Woman
2017

En bra film, där vår hjältinna Diana levererar action och hjältemod. 

Några reflektioner:

• Medan många hjältar numera framställs med stor svärta och mörker, så finns det något osolkat gott i Diana. Till skillnad från Mad Max är hon god, har empati och vill genuint väl. Det känns friskt med en förebild, en rollmodell för hjältemod i vår tid, inte bara hjältemod trots allt som med Mad Max och många andra samtida (anti-) hjältar
• Nog illustrerar filmen väl det mörker som finns i människan, vår vilja till det onda, vår förkärlek för krig och elakhet. Och, inte kan väl någon längre ärligt skylla allt på civilisationen som upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseau. Kristen realism gällande människan och människan syndanatur är något vi möter i den här filmen, det är trovärdigt och väl illustrerat.
• Dianas uppväxt med amasoner ger henne möjlighet att ge många friska perspektiv på kvinnligt och manligt i västvärlden i tiden kring första världskriget. Ibland måste det till friska ögon för att se hur snett saker kan hamna utan att någon riktigt reflekterar över sådant som blivit inlärda vanor.