2022 > 10

1800-talets väckelse i Sverige har satt sitt avtryck på andliga sånger och på kulturen i allmänhet. Under detta århundrade möter vi Oskar Ahnfeldt, Lina Sandell, Carl Boberg m.fl. Vidare är Fanny Crosby räknad som en av de största sångförfattarna. Som alltid i alla dessa artiklar är det svårt att veta vem man skall inkludera och utesluta. Utbudet är ju alldeles för stort för att omfatta allt.
 
Vi börjar med väckelsens inspiration i den andliga sångens framfart under detta århundrade. Det är lämpligt med ett citat från Gunnar Hallingbergs utsökta bok ’Läsarna’ som redovisar väckelsens genomslag och arv i den svenska kulturen på 1800-talet:
”Varje förbund eller folkrörelse har något utmärkande drag som är förankrat i själva värdegrunden eller anger rörelseriktningen. För väckelserörelserna är detta sången och språket. Väckelsen lever i en flod av musik, har fyllda skattkistor med lyrisk diktning och ett betydande basförråd av retoriska erfarenheter. Dess medlemmar tillägnade sig ett språk, som det inte finns motsvarighet till idag, ett andligt språk baserat på ett litterärt arv”.
 
Carl Boberg (1859-1940) föddes i Mönsterås och var slöjdlärare. Han var också politiker och tidningsredaktör. Han skrev flera psalmer men hans mest älskade är ’O stora Gud’ som översatts till engelska, tyska, ryska och spanska. Den engelska versionen ’How Great Thou Art,’ har haft flera översättningar från svenska och det finns en lång historia som vi inte går in på här. Det var missionären i Ryssland Stuart.K.Hine som gjorde den populära tolkningen från ryska (1949). Denna är lite löst översatt. Det var genom den amerikanska evangelisten Billy Graham Crusades som sången blev så älskad. Den kommer vi till sen men först tittar vi på den svenska texten.
 
Original texten innehåller nio verser (Källan är Wikisource men jag vet inte om antal verser stämmer) och bearbetades 1984 till sex verser. Sången är ju mäktig och fyller själen med glädje och det är väl värt att återge alla verserna:
 
O store Gud, när jag den värld beskådar
som du har skapat med din allmakts ord,
hur där din visdom väver livets trådar,
och alla väsen mättas vid ditt bord:
Då brister själen ut i lovsångs ljud:
 
O store Gud, o store Gud!
Då brister själen ut i lovsångs ljud:
O store Gud, o store Gud!
 
När jag hör åskans röst och stormar brusa
och blixtens klingor springer fram ur skyn,
när regnets kalla, friska skurar susa
och löftets båge glänser för min syn:
/: Då brister själen ut…
 
När sommarvinden susar över fälten,
när blommor dofta invid källans strand,
när trastar drilla i de gröna tälten
vid furuskogens tysta, dunkla rand:
/: Då brister själen ut…
 
När jag i Bibeln skådar alla under
som Herren gjort sen förste Adams tid,
hur nådefull han varit alla stunder
och hjälpt sitt folk ur livets synd och strid:
/: Då brister själen ut…
 
När tryckt av synd och skuld jag faller neder
vid Herrens fot och ber om nåd och frid
och han min själ på rätta vägen leder
och frälsar mig från all min synd och strid:
/: Då brister själen ut…
 
När en gång alla tidens höljen falla,
och jag får skåda det jag nu får tro,
och evighetens klara klockor kalla
min frälsta ande till dess sabbats ro:
 
/: Då brister själen ut i lovsångs ljud:
Tack gode Gud, tack gode Gud!:/
 
Hines’ engelska version är som sagt en lös översättning som egentligen inte har mycket med den ursprungliga texten att göra, även om texten är bra. Den innehåller tre verser med refrängen. Första versen stämmer väl överens med svenska texten och därför skriver jag den inte här men andra och tredje versen har en helt annan översättning:
 
And when I think that God, is Son not sparing
Sent Him to die, I scarce can take it in
That on the cross, my burden gladly bearing
He bled and died to take away my sin.
 
When Christ shall come, with shout of acclamation
And take me home, what joy shall fill my heart
Then shall I bow, with humble adoration
And then proclaim, my God how great Thou art.
 
Refrängen är som Bobergs text
 
Sången spelades in av några stora internationella artister som Elvis Presley och Vince Gill och Carrie Underwood tillsammans.
 
Utan tvekan en av vår mest kära, om inte käraste, sångförfattare är Lina Sandel (1832-1903). Det finns redan en flora av litteratur om hennes liv och jag kan inte lägga till något nytt men ändå vill jag ge ett litet porträtt om hennes liv som kan tjäna som en påminnelse.
 
Carolina (Lina) Wilhelmina Sandell  föddes i ett prästhem i Fröderyd, Småland. Hon var ett av fyra barn till Fredrika och Jonas Sandell. Hennes far var präst och ett redskap i väckelsens tjänst i Fröderyd och trakterna runt om.Deras hem var ett andligt centrum och gästades av vänner i väckelsens tid, bl.a. Peter Fjellstedt och Peter Wieselgren.
 
Lina led av klen hälsa med det stod inte i vägen för hennes enormt litterära avkastning. Det var under en lång tids sjukdom som 12-åriga Lina började skriva dikter och redan efter ett år hade Lina en hel anteckningsbok full av dikter.
 
Den begåvade diktarens liv var kantat med sorg och tragedi. Inom loppet av fem år miste hon far, mor och två systrar. Mitt upp i sorgen skrev hon en rad sånger. Hon var nu utan inkomst men Guds försyn såg till att hennes gåvor inte skulle gå förlorad. Hon fick en kallelse från EFS expeditionen i Stockholm som biträdande sekreterare och att utföra översättningar för stiftelsen. Linas tjänst började 1861. Carl Olof Rosenius var också i tjänst på expeditionen och Lina blev goda vän med Rosenius familj.
 
Hon kom då också i kontakt med Oskar Ahnfelt som tonsatte hennes sånger. Det blev ett lyckat drag. Ahnfelt åkte ofta över hela Norden och sjöng Lina Sandells sånger i kyrkor och kapell till hans tiosträngade gitarr. Lina brukade säga ”Ahnfelt har sjungit in mina sånger i folkets hjärtan.” Carl Olof Rosenius har sagt: ”Ingen kan sjunga om den fria nåden som Lina Sandell.”
 
Hennes sångskatt omfattar sånger som täcker det kristna livets alla område och är därför tidlösa. De troende kan lätt identifiera sig med sångernas texter. De handlar om vår gemenskap med Gud, vår kamp mot synd, bön och lovsång, om arbete i Guds rike, försoning, rättfärdiggörelse, helgelse och mycket annat. Hennes kanske mest älskade sånger är de som handlar om Guds omsorg över oss. Hon var väl insatt i trons prövningar och kunde skriva från hjärtat av den kärlek och tröst som Gud skänker oss när vi upplever trons prövningar.
 
I början på 1800-talet kom en ny epok i svensk kristenhet. En ny våg av engelsk och amerikansk andlig litteratur och sånger fyllde Sverige i form av predikosamlingar, traktater, och psalmer och sångböcker. I mitten på 1800-talet var behovet av översättare stort och Gud kallade då Betty Erehnborg-Posse och Lina Sandell som gjorde en stor insats. I denna flod av litteratur och också uppmaning från sin far lärde sig Lina engelska och blev väl grundad i detta språk. Bredvid engelska studier läste hon engelsk litteratur och texter. Allt detta hade hon nytta av när hon riktade in sig på att översätta engelska texter och psalmer.
 
Nästa artikel kommer vi att titta närmare på Lina Sandells sånger och lite annat.

Läs hela inlägget »
Etiketter: gudstjänst, musik, sverige

Det är nyttigt att ha en del klassiska och beprövade böcker vid förberedelse av predikan och bibelstudier. Här några exempel på det som jag fastnat för.
 
Illustrerat Bibellexikon i tre band - Redaktion Hugo Odeberg och Thoralf Gilbrant
Omfattande och bibeltroget. Genialt att kombinera lexikon och konkordans. I allmänhet hittar jag det jag letar efter. Ett måste i studiebiblioteket. Finns att hitta digitalt på webben om man söker efter det.
 
Vad säger grundtexten av Folke Boberg
En ren konkordans. Behövs kanske inte om man har Illustrerat bibellexikon ovan.
 
Studiebibeln - Redaktion Thoralf Gilbrant
Det bästa sättet att få kontakt med den grekiska grundtexten i Nya Testamentet om man inte kan grekiska är fortsatt studiebibeln. Innehåller också en enkel kommentar och en flera andra hjälpmedel. Relativt kostsam på antikvariat men trots allt värd priset. Dock har jag märkt att jag allt oftare använder Logos bibelmjukvara till det jag tidigare använde studiebibeln till. Har en självklar plats vid alla predikanters skrivbord.
 
Svenska kyrkans bekännelseskrifter
Vi lever i ett lutherskt land och vi förvaltar ett dyrbart arv från reformationen. En naturlig referens för en svensk predikant. De olika registren är en intressant väg att utforska dessa skrifter.
 
Martin Luthers Kyrkostilla - Predikosamling av Martin Luther
En avgörande del i den svenska frikyrkan framväxt var att man började läsa Luthers texter i stugorna i mitten av 1800-talet. Min favorit där är kyrkopostillan där man får Luthers predikan för hela kyrkoåret. Bra inspiration för att sätta fokus på evangelium.
 
Nya Testamentet med förklarande anmärkningar - av P. Waldenström
P.P. Waldenström, missionsförbundets källa, hade en lite annan syn på korset och försoningen jämfört med Luther. Men, han hade en kärlek till bibeltexten. Resultatet är spännande översättning och kommentarer som både går sina egna vägar. Intressant, utmanande och kreativt. Men, inte alltid pålitligt. Jag noterar dock att dessa två band ofta provocerar mig till djupare studier. Och författaren lade grunden för Sveriges kanske mest framgångsrika församlingsplanteringsrörelse.
 
Teologins historia - av Bengt Hägglund
En klassiker som ännu finns i tryck. Den helige Ande har gett ljus över texten genom århundradena, här kan vi se hur detta har tagit sig uttryck i kyrkan läroformuleringar i olika tider. Inte minst är det helt nödvändigt att vara bekant med de vanligaste villolärorna genom historien, det mesta av underlig undervisning som framträder idag är inte med än återupprepningar av dessa.
 
Gud med oss - Predikosamling av Lewi Pethrus
Sveriges frikyrka under 1900-talet är djupt påverkad av pingstörelsen under ledning av Lewi Pethrus. Denna predikosamling är ett sätt att möte denna kristna rörelse förstå lite mer av dessa drivkrafter och uttryck.
 
På Bibelns grund - Predikosamling av John Wesley
På baptisternas historia har vi den klassiska baptistiska förståelsen av helgelsen. Men, svensk frikyrka har i olika delar tagit intryck av metodisternas lära om helgelsen. Det finns få sätt att lära sig om metodisternas teologi än att läsa igenom Wesley 52 standardpredikningar. Lärorikt.
 
Vad Bibeln lär - av R.A. Torrey
När jag fick i lära hos en erfaren pingstpredikan var en denna klassiker av R.A. Torrey central. En troslära som bygger på att hela tiden ge bibelreferenser till undervisningen. Mycket användbara för att predika troslära i och med att den ger bra bibeltexter att utgå från.

Läs hela inlägget »