Sjung för Herren en ny sång 10

1800-talets väckelse i Sverige har satt sitt avtryck på andliga sånger och på kulturen i allmänhet. Under detta århundrade möter vi Oskar Ahnfeldt, Lina Sandell, Carl Boberg m.fl. Vidare är Fanny Crosby räknad som en av de största sångförfattarna. Som alltid i alla dessa artiklar är det svårt att veta vem man skall inkludera och utesluta. Utbudet är ju alldeles för stort för att omfatta allt.
 
Vi börjar med väckelsens inspiration i den andliga sångens framfart under detta århundrade. Det är lämpligt med ett citat från Gunnar Hallingbergs utsökta bok ’Läsarna’ som redovisar väckelsens genomslag och arv i den svenska kulturen på 1800-talet:
”Varje förbund eller folkrörelse har något utmärkande drag som är förankrat i själva värdegrunden eller anger rörelseriktningen. För väckelserörelserna är detta sången och språket. Väckelsen lever i en flod av musik, har fyllda skattkistor med lyrisk diktning och ett betydande basförråd av retoriska erfarenheter. Dess medlemmar tillägnade sig ett språk, som det inte finns motsvarighet till idag, ett andligt språk baserat på ett litterärt arv”.
 
Carl Boberg (1859-1940) föddes i Mönsterås och var slöjdlärare. Han var också politiker och tidningsredaktör. Han skrev flera psalmer men hans mest älskade är ’O stora Gud’ som översatts till engelska, tyska, ryska och spanska. Den engelska versionen ’How Great Thou Art,’ har haft flera översättningar från svenska och det finns en lång historia som vi inte går in på här. Det var missionären i Ryssland Stuart.K.Hine som gjorde den populära tolkningen från ryska (1949). Denna är lite löst översatt. Det var genom den amerikanska evangelisten Billy Graham Crusades som sången blev så älskad. Den kommer vi till sen men först tittar vi på den svenska texten.
 
Original texten innehåller nio verser (Källan är Wikisource men jag vet inte om antal verser stämmer) och bearbetades 1984 till sex verser. Sången är ju mäktig och fyller själen med glädje och det är väl värt att återge alla verserna:
 
O store Gud, när jag den värld beskådar
som du har skapat med din allmakts ord,
hur där din visdom väver livets trådar,
och alla väsen mättas vid ditt bord:
Då brister själen ut i lovsångs ljud:
 
O store Gud, o store Gud!
Då brister själen ut i lovsångs ljud:
O store Gud, o store Gud!
 
När jag hör åskans röst och stormar brusa
och blixtens klingor springer fram ur skyn,
när regnets kalla, friska skurar susa
och löftets båge glänser för min syn:
/: Då brister själen ut…
 
När sommarvinden susar över fälten,
när blommor dofta invid källans strand,
när trastar drilla i de gröna tälten
vid furuskogens tysta, dunkla rand:
/: Då brister själen ut…
 
När jag i Bibeln skådar alla under
som Herren gjort sen förste Adams tid,
hur nådefull han varit alla stunder
och hjälpt sitt folk ur livets synd och strid:
/: Då brister själen ut…
 
När tryckt av synd och skuld jag faller neder
vid Herrens fot och ber om nåd och frid
och han min själ på rätta vägen leder
och frälsar mig från all min synd och strid:
/: Då brister själen ut…
 
När en gång alla tidens höljen falla,
och jag får skåda det jag nu får tro,
och evighetens klara klockor kalla
min frälsta ande till dess sabbats ro:
 
/: Då brister själen ut i lovsångs ljud:
Tack gode Gud, tack gode Gud!:/
 
Hines’ engelska version är som sagt en lös översättning som egentligen inte har mycket med den ursprungliga texten att göra, även om texten är bra. Den innehåller tre verser med refrängen. Första versen stämmer väl överens med svenska texten och därför skriver jag den inte här men andra och tredje versen har en helt annan översättning:
 
And when I think that God, is Son not sparing
Sent Him to die, I scarce can take it in
That on the cross, my burden gladly bearing
He bled and died to take away my sin.
 
When Christ shall come, with shout of acclamation
And take me home, what joy shall fill my heart
Then shall I bow, with humble adoration
And then proclaim, my God how great Thou art.
 
Refrängen är som Bobergs text
 
Sången spelades in av några stora internationella artister som Elvis Presley och Vince Gill och Carrie Underwood tillsammans.
 
Utan tvekan en av vår mest kära, om inte käraste, sångförfattare är Lina Sandel (1832-1903). Det finns redan en flora av litteratur om hennes liv och jag kan inte lägga till något nytt men ändå vill jag ge ett litet porträtt om hennes liv som kan tjäna som en påminnelse.
 
Carolina (Lina) Wilhelmina Sandell  föddes i ett prästhem i Fröderyd, Småland. Hon var ett av fyra barn till Fredrika och Jonas Sandell. Hennes far var präst och ett redskap i väckelsens tjänst i Fröderyd och trakterna runt om.Deras hem var ett andligt centrum och gästades av vänner i väckelsens tid, bl.a. Peter Fjellstedt och Peter Wieselgren.
 
Lina led av klen hälsa med det stod inte i vägen för hennes enormt litterära avkastning. Det var under en lång tids sjukdom som 12-åriga Lina började skriva dikter och redan efter ett år hade Lina en hel anteckningsbok full av dikter.
 
Den begåvade diktarens liv var kantat med sorg och tragedi. Inom loppet av fem år miste hon far, mor och två systrar. Mitt upp i sorgen skrev hon en rad sånger. Hon var nu utan inkomst men Guds försyn såg till att hennes gåvor inte skulle gå förlorad. Hon fick en kallelse från EFS expeditionen i Stockholm som biträdande sekreterare och att utföra översättningar för stiftelsen. Linas tjänst började 1861. Carl Olof Rosenius var också i tjänst på expeditionen och Lina blev goda vän med Rosenius familj.
 
Hon kom då också i kontakt med Oskar Ahnfelt som tonsatte hennes sånger. Det blev ett lyckat drag. Ahnfelt åkte ofta över hela Norden och sjöng Lina Sandells sånger i kyrkor och kapell till hans tiosträngade gitarr. Lina brukade säga ”Ahnfelt har sjungit in mina sånger i folkets hjärtan.” Carl Olof Rosenius har sagt: ”Ingen kan sjunga om den fria nåden som Lina Sandell.”
 
Hennes sångskatt omfattar sånger som täcker det kristna livets alla område och är därför tidlösa. De troende kan lätt identifiera sig med sångernas texter. De handlar om vår gemenskap med Gud, vår kamp mot synd, bön och lovsång, om arbete i Guds rike, försoning, rättfärdiggörelse, helgelse och mycket annat. Hennes kanske mest älskade sånger är de som handlar om Guds omsorg över oss. Hon var väl insatt i trons prövningar och kunde skriva från hjärtat av den kärlek och tröst som Gud skänker oss när vi upplever trons prövningar.
 
I början på 1800-talet kom en ny epok i svensk kristenhet. En ny våg av engelsk och amerikansk andlig litteratur och sånger fyllde Sverige i form av predikosamlingar, traktater, och psalmer och sångböcker. I mitten på 1800-talet var behovet av översättare stort och Gud kallade då Betty Erehnborg-Posse och Lina Sandell som gjorde en stor insats. I denna flod av litteratur och också uppmaning från sin far lärde sig Lina engelska och blev väl grundad i detta språk. Bredvid engelska studier läste hon engelsk litteratur och texter. Allt detta hade hon nytta av när hon riktade in sig på att översätta engelska texter och psalmer.
 
Nästa artikel kommer vi att titta närmare på Lina Sandells sånger och lite annat.