Kalvinismen i historien i Europa

Av David Whitworth


Det trettioåriga kriget hade förödande konsekvenser i Brandenburg. Kriget hade i stort sätt utspelat sig i Kurfursten Frederik Villhelms territorium. En tredjedel av invånarnas liv gick till spillo, städer och statsfinanser låg i ruiner.

Vad kunde Kurfursten då uträtta? Jo för honom var lösningen enkelt-bjuda in de franska kalvinisterna som han välkomnade med öppen famn. Han visste att hugenotterna var yrkeskunniga, driftiga och just det folket som kunde bygga upp Brandenburg och Berlin och han blev inte besviken. Dessa människor var villiga att flytta från förföljelse i Frankrike till en fristad i Berlin.

Potsdams edikt
1685 stadgades den så kallade ’edikten från Potsdam’ som inbjöd hugenotterna att bosätta sig i Berlin. Edikten översattes till tyska franska och holländska. ”… och ännu ett dokument som söker sin like i generositet. Varken förr eller senare har en så stor grupp invandrare erbjudits ett sådant välkomnande” (Daniel Rydén, Populär Historia Nr 9/2017).

1699 flyttade fjortontusen hugenotter till Brandenburg varav 5682 till Berlin. Bland dessa yrkesmän och yrkeskvinnor var textilarbetare, som var särskilt skickliga med siden och sammet. Listan är lång av alla kategorier yrkesfolk som flyttade till Berlin. Urmakare, guldsmeder, tryckare, bokbindare, keramiker och papperstillverkare var bland dem som grundade företag inom branscher som var sällsynta eller helt okända.

Dessa franska reformerta blev väl omhändertagna. De inbjöds att bosätta sig precis var de ville i Brandenburg. De tillförsäkrades en rad rättigheter och privilegier. Den som byggde eget hem försågs med byggnadsmaterialet helt gratis och den som hyrde sin bostad erbjöds fyra års hyresfrihet. Den som ägnade sig åt vetenskap och forskning fick en statlig tjänst. Den som började bedriva jordbruk fick gratis jordbruksmark och den som grundade ett nytt tillverkningsföretag fick statliga krediter. Alla skulle erhålla fulla medborgliga rättigheter.

Hugenotterna startade de första fastighetsbyråer, kreditinstituten, auktionsfirmor och pantbanker på fransk vis. Självfallet hade de den franska matkulturen med sig i bagaget. Det rådde då stor brist på råvaror med det var inte något problem för dem. De hade tillgång till gratis mark och odlade själva råvarorna. 1688 flyttade de tio första franska lantbrukarna och trädgårdsfamiljerna till Brandenburg och började odla.

Berlinarna blev bekanta med hittills okända grönsaker som ärtor, blomkål, sparris, kronärtskockor och rosenkål. Morötter och champinjoner blev mycket uppskattade. Den franska matkulturen blev snart omtyckta i det tyska köket. Sådana läckerheter som filé, ragu, kasseroll och dessert blev favoriter på den tyska matsedeln. Karl Ludvig von Pölnittz öste beröm över hugenotter för sina insatser i det berlinska stadslivet:

”Vi har dem att tacka för vår manufaktur, och de gav oss idéer om handeln som vi inte kände förut. Berlin har dem att tacka för sin poliskår, sina stenlagda gator och sina veckomarknader. De tog överflöd och välstånd med sig hit och de gjorde denna stad till en av det vackraste i Europa. Genom dem kom smaken för konst och vetenskap till oss. De mildrade våra råbarkade seder, de satt oss i stånd att mäta oss med de mest upplysta nationerna”.

Kalvinismens framryckning
Kalvinisterna var inga elfenbenstornsteologer utan människor som hade förnummit Guds härlighet och med Hans Ord som auktoritet vände det till praktisk handling som gynnade sina egna kulturer och lyfte andra kulturer också.

Kalvinismens framryckning på andra håll i Europa slog inte djupare än i England, Scotland, och Irland. Reformationen i dessa länder förändrade radikalt kulturen bortom all igenkännande. Reformationen började underifrån i samhället och successivt nådde det makthavarna. Kyrkans och kungliga husets maktstruktur bröts och denna banade väg för demokrati.

Inte någonting i samhället undkom reformationens påverkning. Richard Dawkins erkände att utan Bibeln går det inte att förstå engelska litteraturen. Det bottnade i reformationens förlösande krafter såsom i många andra genrer. John Bunyans klassiska Kristens resa och kanske mindre kända Heliga Kriget står ut som lysande exempel. John Miltons episka dikter Paradise Lost och Paradise Regained och William Shakespeares pjäser är präglade av den bibliskt grundade kalvinska världsbilden. Faktum är att det engelska språket berikades tack vara reformationen.

Den brittiska filosofen och vetenskapsmannen Frances Bacon betraktas som upphovsmannen till den moderna vetenskapliga forskningen. Han skänkte vetenskapen ett nytt tankeverktyg, alltså forskningen som grundade sig på den induktiva metoden. Metoden bottnar i att iakttaga naturen, samla fakta, konstatera sammanhanget och ordningen. Sista steget innebär experiment som verifierar eller bestrider iakttagelserna. Sist men inte minst, publicera de vetenskapliga upptäckterna. Han förstod genom reformationens inverkan att världen är Guds värld och vetenskap är en del av det gudomliga mandatet (1 Mose 1:28).

”Det var först med 1600-talets naturvetenskapliga genombrott som utforskning av naturen började ske på ett planmässigt sätt” (Tore Frängsmyr). En rad andra vetenskapsmän med den kalvinska världsbilden följde efter i Bacons fotspår.

I den musikaliska himlen strålade inga stjärnor starkare än Georg Friedrich Händel. Född i Tyskland 1685 flyttade han till England 1712 och blev brittisk medborgare år 1727. Händels mångsidighet gjorde det möjligt för honom att skriva för alla slags händelser, tillställningar och situationer. Händel komponerade operor, oratorier och körverk. Det var kanske hans storskaliga körverk som var den största arv han lämnade till eftervärlden. Den mäktiga och oförglömliga ”Halleluja” körsång kan rankas som kanske höjdpunkten av hans kompositioner. Han var grundare och kapellmästare för Royal Academy of Music.

I 1600-talets konstnärliga värld var ingen större än Rembrandt. Rembrandt Gerritszoon van Rijn föddes 15 juli 1606 i Leyden Holland och blev helt enkelt känd som Rembrandt. Hans konstnärliga begåvningar visade sig i tidig ålder och 1625 hade han sin egen ateljé. Rembrandt var bekännande troende och hans tavlor gav uttryck för sin kalvinska världsbild. Hans tavlor varken förskönade eller förnedrade naturen. Det är Guds värld vi lever i och trots syndens ärr och skavanker är ändå vacker.

Francis A. Schaeffer kommenterade: Rembrandts bibliska grund hjälpte honom att vara mästare på att måla människor med ett psykologiskt djup. Människan är stor, men också grym och bruten orsakat av hennes uppror mot Gud. Rembrandts tavlor var således magnifika men också verklighetsförankrade.
 
En hel del av Rembrandts tavlor visar bibliska motiv. Tavlan ”Christ Driving the Money-Changers from the Temple” skildrar när Jesus driver ut torghandlarna ur templet och vi ser en Kristus med skarp rättfärdig vrede i blicken, fåror på pannan och mellan ögonen, rufsigt ovårdat hår, orakad och ett vredesuttryck på läpparna. Gestaltningen av Kristus var allt annat än skön. Han kanske fångade upp Jes 53:2, Han hade varken skönhet eller majestät. När vi såg honom var hans utseende inte tilldragande.

Jesajas beskrivning av Kristus går stick i stäv med det flesta kristusbilder som vi ser idag. Alltså en Jesus som ser ut som om han har behandlats på ett spa med håret nytvättat, nyduschad och en hy som ser ut som om det har varit behandlat med hudkräm.

Genom sina penseldrag avmålade Rembrandt händelsens teologi som han genom sin iscensättning av klädsel och ljus ger en mänsklig karaktär. Faktum är att konstnärens metod var den som kalvinismen skapade i den konstnärliga tolkningen.

Vi betraktar inte reformationen som någon gyllene tidsålder men ändå en tid där Gud bröt in i historien och förändrade en hel kultur. Visst fanns det mörkare sidor men det beror på människan i sin fallna natur. Varhelst kalvinismen blomstrar där blomstrar kunskap och bildning. Calvin sa: ”sann tro måste vara en intelligent tro”. Harvard University, Yale University, och Princeton University grundades av kalvinisterna.

Här drar jag ett sträck under Calvin och kalvinismen i historien. Det har varit flera bloggar och min avsikt är att undanröja fördomar och förutfattade meningar och framföra en mer verklighetsgrundad bild av den sanna kalvinismen.

Det centrala i denna livsåskådning är Gud och Hans Ära och Hans Herravälde över livets alla områden. Det är en bild som hämtas från Bibeln vars auktoritet vi böjer oss under. Enkelt sagt: Gud är Gud och gör vad Han vill, när Han vill och hur Han vill och vi anpassar oss efter det enligt Guds Ord.

Nästa blogg kommer att handla om invändningar mot kalvinismen.

Etiketter: etik j.calvin konst

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln