Calvinismen i Historien Hugenotterna

Av David Whitworth

Förra bloggen kretsade kring Vallonerna som flydde från förföljelsen i sitt hemland till Sverige. Deras insats i att bygga upp Sveriges järnbruk, som vi har sett, var enastående.

Vallonerna, hugenotterna och holländare tillsammans, trots en liten skara, gjorde stora framsteg med sina insatser i Sveriges kulturella-, industriella- och handelsliv. Dessa folkslag var driftiga, hårt arbetande och målmedvetna som bidrog mycket till att bygga upp Sverige på 1600 talet till ett stort land. Drivkraften hos dessa folk låg i att de delade en gemensam biblisk enhetsbild på tillvaron som inkluderade arbetets kallelse för att uppfylla det gudomliga mandatet (1Mose 1:28; 2:15). De hade en övergripande förståelse om Guds herravälde över alla livets områden som fyllde dem med en brinnande längtan att ära Gud i allt som berörde deras liv.

Drottning Kristina ville på sin tid (1600-talet) rekrytera de franska kalvinska hugenotterna för att förändra den svenska kulturen. Kulturen var på den epoken barsk. Mannen som stod för rekryteringen var Magnus Gabriel De la Gardie.

Denna kom att markera en ny fas i svensk kulturhistoria, början på en lysande barockkultur med spirituell och lätt musik och fransk konst istället för det tunga tyska. (Frederik Bedoire).

Dessa hugenotter var skickliga arkitekter, trädgårdsarkitekter, musiker, och konstnärer. En av de första och största arkitekterna som gjorde Sverige till sitt hemland var Simon De la Vallée. Nikodemus Tessin, Carl Hårleman och Mattias Spihler är bara några få namn som kom snart därefter.

Inspirationens källa
Dessa franska arkitekter hittade sina inspirationer i bibeln från sådana som Noah, Moses och Salomo. Gud är den stora arkitekten som gav allt det skapade en proportionerlig symmetri. Noahs arks dimensioner var symmetriska. Moses tabernakels inredningar och exteriör tillverkas efter de gudomliga symmetriska måtten. Salomos tempel kan räknas som en av de skönaste bebyggelser någonsin som i all sin glans byggdes efter mönstret som Gud gav David.

Simon De la Vallées största bragd var Riddarhuset i Stockholm. Drottning Kristina gav honom uppdraget att rita ett lusthus i Kungsträdgården som idag är lantmäteristyrelsen. Jean Bedoire skrev: Där införde han för första gången i svensk arkitektur det så kallade säteritaket, ett tak med två fall och vertikalt mellanled som kom att bli ett statustecken på slott och herrgårdar i landet och uppfattas som ett uttryck för svenskhet.

Simons son Jean följde i faderns fotspår och blev också arkitekt. Han plan ritade Katarina kyrkan på Södermalm och Amiralitetskyrkan vid Östermalmstorg och flera andra byggnader. Den nuvarande holländska ambassaden ritades av Mattias Spihler. Carl Hårleman låg bakom ritningen till Franska kyrkan i Stockholm som var kalvinisters ideal för en kyrkbyggnad. Hårleman var också trädgårdsarkitekt. En del av den gamla Stockholms silhuett ritades av de hugenotternas arkitekter.
 
 
Trädgårdskonsten
Trädgårdskonster var en specialitet hos hugenotterna. Tanken om ett idealt samhälle låg nära den kalvinska frågan hur man skulle återskapa Edens lustgård som den var före syndafallet (Frederik Bedoire).
Trädgårdskonsten var någonting som hugenotterna var mästare och ledare på. Redan på 1500-talet i Frankrike hade mångsysslaren Bernard Palissy etablerat sig som banbrytande trädgårdkonstnär. Olivier De Serres förde konsten vidare. Han förbättrade det franska jordbruket med nya redskap som plogar och harvar. Hans trädgårdskonst var innovativa, i sina trädgårdar odlade han mullbärsträd, socker, bomull, saffran, potatis och tomater. Blomsterträdgårdar indelades strikt i de olika växtslagen. En avdelning för köksväxter och en annan för medicinalväxter.

De Serres anammade treenighetens mångfald och enhet, symmetri och harmoni och gjorde det till en konst.

De Serres tänkandet präglade hugenotternas trädgårdsarkitektur. Flera flyttade till Sverige. Ett lysande exempel var fransmannen och hugenotten André Mollet, son till den då välkände Claude Mollet. Magnus Gabriel De la Gardie vände sig till honom för att flytta hit till Sverige och modernisera de kungliga trädgårdarna.

André Mollet omformade Kungsträdgården. Han prydde den med rosor, tulpaner och buxbom och skapade ett broderi med blommor invävda som tre kronor runt en fontän. Han arbetade med Humlegården och med den kungliga trädgården i Uppsala. Under sin vistelse i Sverige skrev han sitt mästerverk i trädgårdskonst med titeln Lustgården. Genom boken förmedlade Mollet sin stora kunskap och erfarenhet från den franska trädgårdskonsten och som han verkställde i Stockholm. Han tog praktisk hänsyn till klimat, vatten, jordmån och olika växter. Sen utformade han blomsterrabatter, vattenkonster, lusthus och växthus.

Han strävade efter att anordna en lustgård som skulle vara lik Edens lustgård före syndafallet.

Magnus Gabriel De la Gardie lotsade en del av de hårt beprövade franska konstnärer till Sverige. Nicolas Vallari, Pierre Verdie och Jean Tautin den yngre är bland dem som övertygades att flytta till stormakten Sverige för att söka en fristad.

Vallari fick olika sorters beställningar allt från miniatyrporträtt till monumentala målningar. Innan han gick in i drottning Kristinas tjänst togs han i De la Gardies tjänst. Efter Kristinas abdikation återvände han till De la Gardie. Hos honom fick Vallari uppgiften att måla de stora takmålningarna på Läckö Slott i Västergötland, Karlberg och Venngarn i Uppland.

Allehanda skickligheter
Bland de franska kalvinisterna som flyttade till Sverige fanns ett antal musiker. En av dem som tillhörde sällskapet var nittonåriga violinisten Pierre Verdier. Det var genom De la Gardies förslag han infann sig med sitt kapell i drottning Kristinas hov. Verdier komponerade åtskillig musik. Bland hans repertoar var en balett (Fredens födelse) som var en hyllning till freden efter trettioåriga kriget. Till drottning Ulrika Eleonoras begravning skrev han motetten ”Kristus är mitt liv”.

Konstfulla skräddare och skickliga köpmän spelade sina roller i att förändra den svenska kulturen och stadsbilden. Silkes odling och sidenmanufaktur var deras specialitet. En del köpmän ägnade sig åt export av stångjärn, mässing och koppar.

Claude Roquette var en ledare bland huggenottiska köpmän. Han byggde upp en stor affärsverksamhet med sidentyger, hattar, handskar och strumpor, band och knappar. Senare blev han adlad till Hägerstierna.
På 1600-talet uppstod livlig handel mellan Sverige och Frankrike. La Compagnia du Nord (Nordiska Handelskompaniet) kom till stånd 1661 genom initiativtagare Colbert som var dåvarande finansministern. Han yrkade på en större utrikeshandel och nya manufakturer i handelsutbyte med Frankrike. För det projektet behövde han hugenotter för att sköta handelskompaniet som inställde sig på Östersjönområdet och således föddes Nordiska Handelskompaniet.
F
ransmännen ville importera stångjärn, timmer och tjära från Sverige samt Colbert importerade viner konjak, och salt från Frankrike. En sjöväg öppnades mellan Stockholm och Bordeaux och La Rochelle hamnar. La Rochelle var hugenotternas huvudstad i Frankrike och nittio procent av invånarna var hugenotter. Kompaniet placerade sitt huvudkontor i La Rochelle. Den franska reformerta köpmannen Jean De Flon blev representant i Stockholm. 1670 kom en tjugoårig Jean Bedoire till Sverige från Frankrike och blev då representant för Nordiska Handelskompaniet. Han blev grundare till den självständiga fransk-reformert kyrkan i Stockholm.
Alla kalvinister ,med Bedoire i spetsen, var målmedvetna och visste vad de gjorde när de bestämde sig för att emigrera till Sverige istället för till USA eller England. Han såg större möjligheter i den tidigare okända svenska marknaden än i de andra två länderna.

I nästa blogg kommer holländska reformerta stå i centrum