Tryggve Kronholm De tio orden

De tio orden
Tryggve Kronholm
Verbum, 1992
 
I den kristna traditionen har de tio budorden haft en central funktion. Ofta har man sett budorden som en sammanfattning av Guds morallag och en självklar grund för etiken. Den svenske bibelforskaren Tryggve Kronholm (1939 – 1999) har med boken ”De tio orden” givet oss en genomarbetad introduktion till budorden i deras ursprungliga sammanhang i andra Mosebok.
 
I början av boken ges ett referat över den forskning som syftar att hitta de ”ursprungliga” budorden bakom den text vi har idag. Ett exempel på frukten av sådan forskning som Kronholm återger med referens till J.J Stamm ”Dreissig Jahre Dekalogforschung” ThR 27 1961:
 
Jag är Herren, din Gud.
Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild.
Du skall inte missbruka Herrens namn.
Tänk på att hålla sabbaten helig.
Visa aktning för din far och din mot.
Du skall inte dräpa.
Du skall inte bryta ett äktenskap.
Du skall inte stjäla.
Du skall inte vittna falskt.
Du skall inte ha begär.
 
På ett sunt sätt övergår Kronholm snabbt till att budord för budord förklara bibeltexten så som  vi har den idag. Det här är väl en allmän trend i bibelforskningen, att man allt mer lämnar spekulativa försök att hitta ursprungstexter och istället utgår från den givna texten och dess litterära sammanhang.
 
Här är tre reflektioner:

• Den lutherskt skolade Kronholm använder, som lutheraner gör, den katolska kyrkans numreringen av budorden. Den numreringen innebär att budet om bildstoder och avbilder utgår, och att budet om begär delas upp i två delar så att man ändå får tio bud. Det intressanta är att Kronholm som bibelforskare ändå i utläggningen i praktiken använder den uppdelning av budorden som den ortodoxa och reformerta kyrkan använder sig av och gör en utläggning av det andra budet ”Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden - Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem.”
• Kronholm fokuserar på att utlägga budorden utifrån tiden och sammanhanget för deras tillkomst. Det innebär att boken har väldigt lite om verkningshistoria och vad budorden inneburet i kyrkans historia. Man kan känna att Kronholm hoppar över flera tusen år som om de inte hade hänt och lägger ut den uråldriga texten rakt in i den sekulariserade svenskens vardag. Det här är ett intressant grepp, men det kan kännas tomt och fattigt att inte få det sammanhang som den kristna kyrkans rika tradition ger.
• På www.baptisternashistoria.se har vi en evangelikal grundsyn med en hög syn på Bibeln. Vår övertygelse är att all vetenskap görs utifrån en förförståelse som färgar tolkning av källmaterial. En sådan förförståelse är inte ett fängelse som det inte går att bryta sig ut ur, och visst kan en sådan förförståelse förändras och utvecklas i mötet med verkligheten. Men, det är tydligt att den teologiska förförståelse man använder sig av när man möter Bibeln på många sätt påverkar de slutsatser man drar i forskningen. På så sätt märks det många gånger att Kronholms grundantaganden är andra än våra och slutsatserna sedan följer ur detta. Kanske är det en av anledningarna att det inte känns rätt att rekommendera den här boken till någon som är intresserad av de tio budorden så som de tros och används i den levande kristna kyrkan.