Between the State and the Eucharist

Between the State and the Eucharist
Free Church Theology in Conversation With William T. Cavanaugh
Red Joel Halldorf och Fredrik Wenell, Pickwick Publications, 2014

En intressant och givande bok där flera svenska teologer analyserar den nordiska frikyrkan i förhållande till den omgivande kulturen. Mycket material för församlingsutveckling kommer från Nordamerika, kanske leder det oss ibland fel eftersom den amerikanska kulturen på viktiga punkter är väldigt annorlunda. Här får vi ett gott underlag för reflektioner om vad det innebär att vara frikyrkoförsamling i ett samhälle som präglas av "folkhemmet" och "den svenska teorin om kärlek". En bärande fråga genom hela boken är: Vad innebär en långt gången modernism för kyrkan?

Boken vänder sig delvis till en akademisk publik och är på ett sätt en del av ett samtal som jag inte är helt insatt i. Tankarna nedan om boken kommer ur en läsning som liksom vid sidan av detta samtal, men kanske det perspektivet ändå vara av något intresse.

1. Sverige ett extremt land med speciella villkor för kyrkan att verka i. Vi är djupt präglade av modernismen. Ett samhälle på många sätt grundat på fria hemmansägare och en stark stat har givit en speciell relation mellan medborgaren och staten.  Medborgarnas förtroende för staten är stort, en individualism med en direkt relation primärt mellan medborgaren och staten. Staten skyddar medborgaren och ger medborgaren frihet i förhållande till andra strukturer som familj och civilsamhälle. Attityden blir att staten och "systemet" ska lösa allt. Den kristna kyrkan som fristående organisation blir då en udda fågel, och visst är det intressant att se hur väl den lutherska kyrkan genom åren funnit sig som statens tjänare, ja en del av staten. Kärlek ses som att den mår bäst då man är helt fri i förhållande till varandra, och att beroende dödar kärlek. Synen på familj och frivilligorganisationer blir då annorlunda än i typ alla andra länder i hela världen. Det ger speciella villkor för frikyrkan att verka i.

2. Frikyrkan slits mellan två modeller att vara kyrka, dels väckelserörelse, dels en baptistisk tanke om det centrala den lokala församlingen. Vänner som ser väckelse som det centrala i att vara frikyrka åker på oas-möte och sedan ivrigt om präster som talar i tungor och tycker allt är så bra. En del dessa vänner flackar runt mellan församlingar för att fånga de möten som ger dem mest. Tanken om församlingen som ett förbund mellan varandra och med Gud, är inte naturlig för dem. Jag tror att frikyrkan som väckelseorganisation ger svaga församlingar som lätt faller i de fällor som modernismen ger i vår tid. Många församlingar vacklar både i praktik och lära. En frikyrka som tappat den baptistiska tanken om församlingen står inför svåra utmaningar när trycket från det omgivande samhället ökar.

3. Handlingarnas betydelse för det kristna livet, bordsbön, aftonbön, nattvard osv. Kan det vara så att något väldigt viktigt för att förmedla och fördjupa kristen tro i en hård kultur går förlorat om de kristna handlingarna inte praktiseras. Är det här en särskild risk för frikyrkan? Är vi lite smått hedniska när vi inte ber innan vi fikar i kyrkan, som en dam i församlingen påstår? Efter att ha läst dem här boken är jag böjd att hålla med henne. Att fostra in i det kristna livet innebär inte bara muntlig och skriftlig undervisning, det måste också finnas handlingar som fördjupar och förverkligar det undervisade in i det levda livet.

 Den här boken stärker oss i arbetet med webbplatsen www.baptisternashistoria.se.  Vi vill arbeta fram material för att utrusta de svenska frikyrkorna för en dialog med dels en stabilt baptistisk församlingssyn, och dels en reformatorisk teologi präglad av djup katolicitet. En bärande övertygelse är att man i samtal med de som gått före kan hämta många lärdomar för att ut riktningen mot framtiden. Längtan efter väckelse är tydlig, men vi tror också att stabila församlingar är nycklar till både väckelse och väckelsens varaktighet.

Vår tid innebär många utmaningar, och vi behöver verkligen den hjälp som rösten från bröder och systrar i gemenskaper av troende i alla århundraden kan ge oss. Vi menar att vår egen historia är vår bästa vän i de samtal som för oss vidare mot framtiden.