Patrik Hagman - Efter Folkkyrkan - En teologi om kyrkan i det efterkristna samhället
”Efter Folkkyrkan - En teologi om kyrkan i det efterkristna samhället”
Patrik Hagman
Artos & Norma bokförlag 2013
Den lutherska Svenska Kyrkan är inte längre en del av den svenska staten och försöker i ett allt mer sekulariserat Sverige finna sin plats som ett fritt kristet samfund i ett allt mer pluralistisk kultur. Vi går längre och längre från ett likriktat folkhem där kyrkan med självklarhet var mitt i byn och där skoldagen började med psalmsång. Villkoren för att vara folkkyrka är inte de samma som de en gång var.
I boken ”Efter folkkyrkan” gör Patrik Hagman försök att hitta vägar för de nordiska lutherska folkyrkorna, vägar för att vara relevanta som kyrkor i en ny tid. En viktig del av detta är en uppgörelse med den lutherska ”tvåregementsläran” och istället hämta inspiration till en teologi om kyrkans roll i samhället från en teolog som Stanley Hauerwas.
Här är en fri tolkning av saker man kan göra för att förändra folkkyrkan:
- Att gå bort från centralstyrning och ha den mindre gudstjänstfirande församlingen i centrum för organisationen.
- Att bryta beroendet av de anställda för att driva verksamheten och riva ned tanken om de anställda som görare och övriga som deltagare. Att låta alla i den gudstjänstfirande församlingen vara delaktiga i församlingens verksamhet. Det är den gudstjänstfirande församlingen som ”är” kyrkan, inte de anställda.
- Att lämna de privilegier som kom genom att vara en del av staten, att inte längre ha drag av myndighet och att se sig själv som statens expert på kristen tro och andlighet.
- Att låta gudstjänstcentrerad kyrkosyn vara en hjälp att hålla ett stabilt centrum kyrkan som tillåter en generös tolkning av medlemsbegreppet i folkkyrkotradition utan att för den skull urvattna själva centrum.
- Att låta liturgin i gudstjänsten vara kyrkans centrum och se det centrala i nattvardsfirandet för kyrkans liv.
Som baptist är det intressant att se att våra flera av våra församlingar försöker hitta en plats som en slags öppen folkkyrka. Att flera församlingar går bort från väckelsens troendeförsamling med tydliga kriterier för medlemskap och vill vara mer öppna ut i samhället än man var tidigare. För dessa församlingar är Patrik Hagmans bok starkt föreslagen för församlingsledningar och studiegrupper.
På många sätt är det kanske Equmeniakyrkan bland Sveriges frikyrkor som har de bästa förutsättningarna med att förverkliga Patrik Hagmans teologi för kyrkan i det efterkristna samhället. En sak som många församlingar i Equmeniakyrkan kan göra gott i att jobba med är låta nattvardsfirandet än mer vara i centrum och att också tydligare knyta an till den kristna traditionen t.ex. genom att ofta läsa den nicenska trosbekännelsen i gudstjänsten.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Jonas » Gunnar Westin - Den kristna friförsamlingen genom tiderna: ”Hej Anette Det finns en tydlig tradition till 1500-talat. Men, det finns också e..”
-
Annette » Gunnar Westin - Den kristna friförsamlingen genom tiderna: ””På ett sätt kan man säga att det finns rötter tillbaka ända till den urkristna ..”
-
Baptisternas Historia » Den frikyrkliga väckelsen i Sverige: ”Hej Karin Vi har ett projekt till hösten att se en del på den sjungna teologin i..”
-
Karin Mattsson-Coll » Den frikyrkliga väckelsen i Sverige: ”Mycket spännande läsning hur allting började. Jag skulle gärna vilja veta mer om..”
-
David » Kalvinismen i historien Vallonerna: ”Hej Gunborg! Roligt att bloggen är till hjälp i forskningen. Tyvärr, är det miss..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
m.luther förbundsteologi j.bunyan app b.keach församlingsplantering film katolicitet j.edwards a.wiberg k.barth konst apologetik evangelium anabaptist bön väckelse sverige etik troslära baptist böcker traditionen j.calvin pingst reformationen biografi katekes helgelse ecklesiologi calvinpåsvenska upplysningen predikan gudstjänst dopet d.bonhoeffer m.loyd-jones j.owen ungdom bibelteologi ledarskap kyrkoåret